Visar inlägg med kategori:

14

aug

En och en halv timme IT-resurser

stod mina arbetskamrater ut med första dagen efter lovet – och hade dessutom godheten att se rätt nöjda ut när jag hade pratat klart.

Med utgångspunkt från de personallänkar jag lagt upp på vår hemsida berättade jag för mina kollegor om några av de resurser som jag tycker är viktiga att de känner till, och som nästan allihop är intressanta för alla lärare och annan personal på alla stadier i vår grundskola. I några inlägg ska jag berätta lite här på bloggen också; kanske någon mer kan ha glädje av informationen. Flera av resurserna är sådana som Stockholms stad betalar för att vi ska få tillgång till, och eftersom de inte finns fritt tillgängliga på webben länkar jag inte till dem härifrån bloggen.

Medioteket har en ny version av SLI, filmdatabasen, som är mycket intressant. På startsidan för den gamla vanliga SLI står hur man kan göra för att  skaffa sig en inloggning till den nya. Det är en betaversion och man får gärna vara med och tycka till om den.

Väl inloggad möts man av denna bild:

Om man väljer Samsök i dropplisten uppe till vänster kan man söka samtidigt i SLI, Nationalencyklopedin, Wikipedia och skolans bibliotekskatalog. Det där tror jag kan vara intressant framför allt för eleverna, de kan ju också skaffa en inloggning hit. Metasöktjänster är ofta lite luriga beroende på att de olika underordnade söktjänsterna inte fungerar likadant, så om man som lärare är angelägen att få koll på det totala utbudet i respektive databas är det nog än så länge bäst att söka på varje ställe för sig.

Uppe till höger står det bland annat Produktsök; det är sökfunktionen för SLI:s medier. Där kan man skriva till exempel skriva ett sökord i rutan högst upp och sedan avgränsa sin sökning genom att göra olika val i högerkanten. De valda filtren syns till höger och det är lätt att klicka bort något av dem om man vill testa på något annat sätt att söka. Det är väldigt tydligt och fint gjort, lätt att förstå vad man håller på med.

Till vänster om Produktsök står det Information och där hittar man en ingång till andra databaser som vi kan använda i Stockholm. Vill särskilt puffa för Mediearkivet där man kan söka i såna användbara tryckta tidningar som Kamratposten och 8 sidor och därmed få tillgång till fin information även för yngre barn. Worldbook online har bland annat enkla faktatexter på engelska, Alex är ett lättanvänt författarlexikon och Landguiden känner alla geografilärare till. Stockholmskällan tillgängliggör historiskt källmaterial om Stockholm – förstås användbart inom historieundervisningen men bland lektionsmaterialet de tillhandahåller hittar man även andra skolämnen. Dessutom kan pedagoger från Stockholmskällan hålla fortbildning för lärarna på skolan eller introducera Stockholmskällan direkt i klasserna. Gratis!

Fortsättning följer…

Cilla Dalén Hjulsta grundskola

8

aug

Jag undrar en sak

och det är vad det är som gör att vissa sajter blir blockerade från vårt nätverk i Stockholms stad.

Jag har en gång fått svaret att det är någon USA-baserad leverantör som sköter det där. Hmm.

Jag blev idag lite förvånad när jag fick tips på något konstverk, via twitter, som visade sig vara blockerat för att det ansågs vara pornografi. Och i våras var det här gymnasiearbetet om feminism blockerat i flera månader. Jag lärde mig då att jag måste be behörig beställare anmäla saken och att det ändå tar lång tid att få det åtgärdat.

Jag dristade mig nyss till att testa att göra en bildsökning i google på ordet ”porr” och det gick obehagligt bra. Däremot kom jag inte vidare via den enda länken jag tordes klicka på.

Kritiken mot olika former av filtrering brukar vara att den ändå inte fungerar utan invaggar användarna i falsk trygghet, samt att en del sidor på webben som man vill kunna ta del av blir felaktigt avstängda. Och det stämmer alltså precis.

Våra barn och ungdomar har ju också utanför skoltid åtkomst till det mesta, så det viktigaste är förstås att de lär sig att hantera internet på ett sätt som gör att de inte utsätts för sådant som de vill slippa.

Så jag undrar: varför har vi det där filtret och jag hoppas att vi inte betalar något för det?

Cilla Dalén Hjulsta grundskola

4

aug

Tankens mosaik

av Ellin Oliver Keene och Susan Zimmermann stod inte på min ursprungliga sommarläsningslista. Men efter att Katarina Lycken Rüter talat om den så entusiastiskt så bestämde jag mig för att hinna med den också.

Ellin Oliver Keene, i USA, har arbetat med utveckling av undervisning i läsförståelse i flera år. I boken finns många exempel från olika klassrum, vi får höra talas om duktiga lärare och om hur Ellen och lärarna genom gemensamma ansträngningar lyft pedagogiken ännu mer.

I boken går författarna igenom olika lässtrategier, olika sätt som forskare sett att erfarna läsare använder för att skapa mening ur texter de läser. Strategierna åskådliggörs i boken  för oss vuxna läsare genom att Ellin gör sina egna läsningar av olika texter och berättar hur hon tänker. I klassrumsarbetet som beskrivs introduceras lässtrategierna genom att läraren läser en text och förebildar genom att ”tänka högt”. Det är spännande att läsa texterna och få ta del av Ellins reflektioner när hon brottas med att förstå dem. Genom att författarna valt en del ganska svårbegripliga texter är det lätt att förstå hur jobbigt det kan vara för eleverna ibland.

Det är också roligt att läsa om organiseringen av klassrumsarbetet i de amerikanska klasser som Ellin besöker. Läraren förebildar genom att hålla minilektioner, eleverna studerar texter ensamma medan lärarna går runt och stöttar dem, eleverna jobbar i olika gruppkonstellationer för att tränga djupare in i texterna och hela tiden verkar lärarna reflektera över vilken arbetsmetod som är bäst just då för just de eleverna.

Det finns i boken även rätt konkreta hjälpmedel för lärare som vill arbeta med att följa och stötta elevernas läsutveckling. Det är till exempel genomgångar av olika sorts problem som elever kan ha med läsförståelsen och förslag till hur man kan jobba med dessa. Där finns också en modell för hur man kan utvärdera undervisningen i läsförståelse genom intervjuer med eleverna före och efter ett specifikt arbete.

Katarina har fler boktips om läsning på sin nya blogg.

Cilla Dalén Hjulsta grundskola

har jag hållit på med i ett par veckor. Jag har twittrat käcka citat, diskuterat lite med en kollega på bokcirklar och jag kommer absolut fortsätta att reflektera över den här texten.

Lousie M. Rosenblatt skrev sin bok i mitten på 1930-talet och den är endast delvis uppdaterad sedan dess. Vad jag förstår har boken haft stort inflytande på litteraturvetenskap och pedagogik. Rosenblatt har en stark övertygelse om att litteraturläsning i skolan inte bara har ett egenvärde utan också kan bidra till elevernas utveckling till inkännande och demokratiska människor. Det är litteraturens möjlighet att få läsarna att tränga in i andra människors liv och erfarenheter som hon fördjupar sig i.

I boken talar författaren om två olika sorters läsning: den efferenta  läsningen (ungefär läsning för information, utan känslomässigt engagemang) och den estetiska läsningen (där känslorna är starkt involverade). Men hon ser det inte som två helt skilda läsarter utan ett kontinuum där all läsning innehåller något av båda sorterna. Rosenblatt diskuterar hur läraren kan arbeta för att aktivera eleverna känslomässigt vid litteraturläsning, eftersom man enligt henne måste börja där för att sedan gå vidare till diskussioner om tolkningar och närmare studier av den litterära texten.

Rosenblatt skriver även en hel del om litteraturläsningens betydelse i andra ämnen än modersmålet. ”Litteraturen erbjuder ett genomlevande och inte bara vetande om” skriver hon, och det vet vi ju hur skönlitteratur kan fördjupa förståelsen för andra människor och miljöer.

I boken står en hel del åsikter som kan påverka valet av litteratur – sådan vi läser gemensamt i klasserna och sådan vi i skolbiblioteket rekommenderar eleverna. Jag tolkar det som att Rosenblatt tycker:

  • Texterna får inte vara så svåra att eleverna inte kan engagera sig känslomässigt.
  • Man måste inte hinna med att läsa diverse ”omistliga” klassiker. Det viktigaste är att eleverna lär sig uppskatta läsning – då kommer de att fortsätta läsa efter skolan.
  • Bra böcker bekräftar inte fördomar om andra människor, och bra böcker ger läsarna erfarenheter av att det finns många olika sätt att handskas med livet.

Jag rekommenderar boken och skulle tycka det var hemskt roligt om fler berättar om sina tankar på bokcirklar.se.

Cilla Dalén Hjulsta grundskola

16

jul

har jag också läst nu. Boken är en antologi som innehåller en del information om flerspråkighet, och flera spännande berättelser om hur folkbiblioteken i mångspråkiga områden verkar för att stödja invånarna. Biblioteken arbetar på många olika sätt för att sprida samhällsinformation, stödja flerspråkigheten, hjälpa människor att bli delaktiga i samhället, öka gemenskapen i området etcetera etcetera. Folkbibliotekens personal försöker vara lyhörda för just de behov som finns i området och ständigt ompröva vad de gör efter hur samhället förändras. Klart inspirerande att läsa om detta, även om vi i skolbiblioteken ju har ett mer avgränsat uppdrag, kanske, genom att vår verksamhet i första hand styrs av skollag och läroplan.

Några intressanta saker om flerspråkighet:

  • I västvärlden är officiell enspråkighet vanligast. Men i afrikanska och asiatiska länder är många människor flerspråkiga.
  • Flera undersökningar har visat att tvåspråkiga elever med god färdighet i båda språken får bättre kognitiv utveckling inom vissa områden än enspråkiga elever.
  • Olika språk har olika krångliga skriftspråk, vilket gör att dyslektiker kan klara sig bättre på vissa språk än på andra.

Och en liten bonuslänk från ett kvinno-IT-arbete i Bagarmossen: matbloggen Tagine

Cilla Dalén Hjulsta grundskola

26

jun

Ordens värld

Ordens värld Svenska ord – struktur och inlärning av Ingegerd Enström är den första fackboken i mitt sommarpensum. Jag har nu läst den och trots att den var mastig för sina cirka 150 sidor så är jag mycket glad att jag tog mig an den.

I Ordens värld beskrivs det svenska språkets ordförråd ur ett andraspråksperspektiv. Hur ska en person med ett annat modersmål kunna tillägna sig svenska på bästa sätt?

Det är ju mycket aktuellt det här med läsförståelse, och Enström slår fast att ”god läsförståelse hänger mycket nära samman med ett stort ordförråd”. Hon berättar att man för att kunna läsa och förstå en dagstidning anses behöva ett ordförråd på cirka 40 000 ord.

40 000 ord för att läsa tidningen! Det går förstås inte att lära ut alla dem på lektionerna i skolan, utan eleverna måste lära sig orden i andra sammanhang, framför allt när de läser. Och då blir skolans uppgift att hjälpa eleverna till olika strategier för att ta sig an obekanta ord.

Boken ger en mängd teoretiska kunskaper om svenska språket, med facktermer som jag ibland hört nämnas men inte vetat vad de betyder. Poängen med metaspråket är förstås att kunna påvisa regler och system som underlättar språkinlärningen. Jag som växt upp i en svensktalande familj med en massa böcker har inte behövt de här kunskaperna. Men våra elever i skolan behöver dem.

En del regler är enkla och fastnar direkt: när man har ett sammansatt ord så är den sista delen av ordet viktigast. En husbåt är en båt, men ett båthus är ett hus. Det visste jag, men nu kan jag också förklara principen för mina elever.

Andra delar i boken beskriver fenomen som är väldigt krångliga: hur man ska kunna veta vad olika prefix betyder och hur de används verkar nästan omöjligt att få grepp om.

Nu är jag ju inte lärare i svenska som andraspråk, så jag har inte ambitionen att verkligen behärska allt som står i boken. Men eftersom jag ofta hjälper eleverna när de arbetar med texter på olika sätt, så känns det väldigt bra att ibland kunna förklara på ett sätt som gör att de kanske får grepp om någon mer strategi för ordförståelse.

Cilla Dalén Hjulsta grundskola

7

jun

Sommarläsning

Under semestern brukar jag läsa en massa ungdomsböcker. Det gör jag säkert i år också, men har även för avsikt att läsa de här böckerna. Om någon mer vill läsa någon av dessa så kan vi ju diskutera på bokcirklar.se. Det är roligare att läsa tillsammans!

Att undervisa i läsförståelse av Barbro Westlund har jag läst förut. Men jag tror att jag behöver aktualisera den – nya möjligheter på jobbet gör att jag kommer läsa den på ett annat sätt.

Ordens värld av Ingegerd Enström tror jag ger mig bättre förutsättningar att hjälpa eleverna. När det är svårt att läsa svensk text så förklarar jag så gott jag kan för eleverna, men jag hoppas att boken lär mig att även lära ut strategier för hur eleverna ska kunna handskas med obekanta ord.

Muntlig och skriftlig kultur av Walter J Ong verkar spännande och intressant, men vet inte om den kommer att ha någon direkt inverkan på mitt jobb.

Litteraturläsning som utforskning och upptäcktsresa av Lousie M Rosenblatt har jag läst en del ur förut, men nu vill jag ta mig an den lite mer ambitiöst. Det är en sådan där bok som det ofta refereras till och jag hoppas att den blir givande att läsa.

Det mångspråkiga biblioteket en nödvändig utopi är en antologi som jag haft liggande ett tag men inte prioriterat. Tror det mest är folkbiblioteksfrågor den tar upp, men jag kan ju inte veta i hur hög grad den är relevant för mig om jag inte kollar lite noggrannare.

Eftersom jag bloggat om detta nu så får jag skämmas om jag inte orkar igenom böckerna. Bra!

Cilla Dalén Hjulsta grundskola

4

jun

Sjutton ungdomar, Yosuf och jag

åkte till Internationella biblioteket efter skolan idag.

I vanliga fall har vi en del böcker på elevernas modersmål i vårt skolbibliotek, men nu över sommaren skickar jag tillbaka dem vi haft på deposition. Därför kändes det trevligt att kunna åka med våra nyaste elever in till Internationella biblioteket vid Odenplan, så de fick lära sig hitta dit och fick möjlighet att låna böcker. Böckerna kan de sedan lämna tillbaka på Tensta bibliotek.

Jättebra att ha med sig en av våra somaliska modersmålslärare, Yosuf. De flesta eleverna talar somaliska och det underlättar otroligt när någon kan tolka. Det blev en trevlig liten utflykt och många lånade böcker.

Cilla Dalén Hjulsta grundskola

för bibliotekarier och lärare anordnades igår av Nationellt centrum för svenska som andraspråk. Jag var med och höll en liten presentation med inspirerande exempel hittade på webben. Om ni vill kika på den så hittar ni den här, och det intressanta är i så fall att klicka och följa länkarna i presentationen.

Jag har förstås tidigare läst en del om läsförståelse, boksamtal, lässtrategier och språkutvecklande arbetssätt men blev väldigt glad över den föreläsning som Maria Bjerregaard, från Nationellt centrum för svenska som andraspråk, inledde dagen med.

En del av det som Maria tog upp och som väckte nya tankar hos mig var:

  • Vi har olika syn på skola och lärande i olika kulturer. Det kan till exempel innebära att i vi i Sverige betonar vikten av att uttrycka sig med egna ord för att visa att man har fått en förståelse, medan man i något av elevernas hemländer premierar exakt återgivning av lärobokstexten.
  • Att olika aktiviteter vi gör när vi läser tillsammans i skolan har två syften: dels att förstå den aktuella texten men också att hjälpa eleverna att utveckla strategier som underlättar läsningen av andra texter i framtiden.
  • När man har en vilja att läsa och förstå en text så används fler strategier – förståelsen blir bättre.
  • Läsning på modersmålet tränar många delar av det som behövs för läsning på svenska. Man kan jobba med boksamtal, lässtrategier etcetera på modersmålet och det spiller över på läsningen av svensk text.
  • Förförståelse kan kompensera för litet ordförråd och bristande avkodningsförmåga.
  • Läsa på raderna, läsa mellan raderna och läsa bortom raderna (på metanivå). Detta gör vi när vi samtalar om texter, men det är viktigt att vara explicit eftersom en del elever annars kan tro att man inte får lägga till egna tolkningar till exempel.
  • När man läser tillsammans ska man under tiden utbyta tankar och reflektera, men man bör samtidigt se upp så inte texten fragmentiseras.

I höst kommer det ordnas en till nätverksträff och då med betoning på själva texten – vad är det i en text som kan vara svårt att förstå?

Här är det samlade twitterflödet från dagen.

Passar också här på att uppmana alla som är intresserade av skolbibliotekets roll för språkutvecklingen att gå med i Facebookgruppen Språklyftet skolbibliotek.

Cilla Dalén Hjulsta grundskola

29

maj

Sprida information om resurser

av olika slag försöker jag göra.

Stockholms stad betalar för att våra elever ska få tillgång till Nationalencyklopedin online, SLI, Alex författarlexikon, Landguiden, Mediearkivet och en del till som vi inte använder så mycket på just vår skola. Bibliotekarierna på Medioteket sköter om Cirkulationsbiblioteket där vi kan låna klassuppsättningar, och de har en blogg med information om böckerna.

Jag tycker att det hör till mitt jobb att sprida information om dessa och andra resurser till elever och lärare.

Viktiga länkar för våra elever ligger på vår hemsida.

Det är ett ständigt pågående arbete att få eleverna och lärarna att använda de här resurserna. Men trägen vinner och många av våra elever tar nu självmant fram NE:s enkla texter.

Cilla Dalén Hjulsta grundskola

Om bloggen

Porträtt på Cecilia Dalén som står mot en plank.

Bibliotekarien Cilla Dalén bloggar från sitt skolbibliotek på Enbacksskolan i Tensta. På skolan går drygt 400 elever från förskoleklass till årskurs nio.

På bloggen finns både beskrivningar av vardagen som bibliotekarie och funderingar över hur alla vi alla vi i skolan kan arbeta med läsning och med informationssökning och källkritik. Fram till augusti 2019 jobbade Cilla på Hjulsta grundskola.

Tidigare har även Monika Staub Halling och Lotta Metcalfe bloggat här.

Kontakt: Cecilia Dalén