Visar inlägg med tagg:

är en rätt pinsam historia i det stora hela, tycker jag. Vi har en fin central instans, Medioteket, som ordnar bra kurser och har en förnämlig depå, Cirkulationsbiblioteket, med klassuppsättningar som lärare kan låna ifrån. Och jag är mycket lycklig över Mångspråksbiblioteket som ger oss i skolbiblioteken möjlighet att ha depositioner på elevernas modersmål.

Men ute på själva skolorna är det obehagligt olika.

Därför är det glädjande att det i majoritetspartiernas förslag till budget för staden finns skrivningar om upprättande av plan för stadens skolbibliotek, och om vikten av bibliotekariekompetensen. Jag hoppas att de som ska skriva planen tar lärdomar av Linköping och Växjö, två städer där kommunen tagit ett centralt ansvar för att utveckla bra skolbiblioteksverksamhet på alla skolor. Och jag har ett förslag på vem som ska ingå i planskrivargruppen: Linda Spolén på Medioteket, med erfarenhet av god skolbiblioteksverksamhet från Ekerö kommun och med de insikter som följer av att ha arbetat centralt i vår stad med skolbiblioteksutveckling. Själv ställer jag gärna upp som samtalspartner om skolbibliotekens betydelse i våra mångkulturella förorter.

Svensk biblioteksföreningens regionförening Stockholm Uppsala Gotland ordnar i samarbete med DIK den 25 november en diskussionskväll. Jag hoppas att många politiker och skolledare från Stockholms stad tar möjligheten att lyssna till och nätverka med andra som är intresserade av skolbiblioteksfrågor. Anmäler sig gör man här senast 16 november!

Stockholms bästa skolbibliotek

Vi ses där!

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

Och det har väl att göra med att det inte finns något tydligt uppdrag för vad vi ska göra. Lärarna har en massa måsten, och skolan i helhet – men vad utav detta som vi bibliotekarier ska ta del av är inte fastslaget någonstans. Vi har vår kännedom om litteratur, informationssökning och källkritik. Och vi har kunskaper om lässtimulans och kanske pedagogik och didaktik runt läsutveckling. I vår utbildning ingår också ett rejält kunskapsområde som nog fattas hos lärarna – nämligen om hur människor interagerar med olika informationssystem och vad som händer när elever blir utsläppta i olika former av uppgifter som innefattar informationssökning och källkritik.

I veckan har jag varit på konferensen Skolbibliotek 2014 anordnad av Teknologiskt institut. Det jag framför allt tar med mig från konferensen är två berättelser om väldigt god skolbiblioteksverksamhet.

Den ena framfördes av Liselott Drejstam från Hjulsbroskolan i Linköping. I Linköping genomförs ett fint arbete på kommunnivå för att utveckla skolbiblioteken, och Liselott är en av deras fokusbibliotekarier. Liselott berättade om hur hon arbetar redan med de yngsta eleverna runt informationssökning och källkritik. Mycket inspirerande, och spännande att höra att Linköping ska försöka titta på resultaten av uppgifter i Nationella prov angående källkritik, och jämföra skolor med en god skolbiblioteksverksamhet med de som ännu kommit igång med sin skolbiblioteksutveckling.

Den andra berättelsen kom från bibliotekarien Karin Nielsen Lundin och rektorn Hans Grimsell från Alléskolan i Åtvidaberg. De beskrev ett skolbibliotek i skolans centrum, där bibliotekarien har ett uppdrag att verka för skolans vision, och utifrån detta en stor frihet att utforma verksamheten så att samarbete och utveckling på skolan främjas. På Alléskolan har det inneburit att det är mycket kulturell verksamhet i skolbiblioteket och att man uppmuntrar elevernas eget skapande.

Mycket spännande båda två!

Jag tänker att bristen på tydliga direktiv från styrdokument om vad vi bibliotekarier ska göra innebär en frihet men även en osäkerhet. På min skola har våra resurser i skolbiblioteksverksamheten krympt och vi måste alltså göra omprioriteringar. Hur kan jag och kollegan Ulrika använda vår tid på bästa sätt?

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

14

nov

Nytänkande projekt

i all ära, men det är fantastiskt bra med återkommande traditioner som bara fungerar – utan att man behöver skriva ansökningar, formulera tjusiga mål eller utvärdera.

Läsning pågår genomförs i Stockholm varje år. Alla årskurs åtta-klasser kan få besök av en författare under höstterminen och alla femmor under vårterminen. Cirkulationsbiblioteket servar med böcker att läsa innan, och besöket subventioneras centralt så det blir en klart överkomlig kostnad för skolan.

Visst borde flera kulturupplevelser vara så lättillgängliga för skolan!

Idag har vi haft Mats Berggren på besök hos de ”vanliga” åttorna, och Annelie Drewsen har hälsat på hos en av våra förberedelseklasser. Mycket lyckade besök båda två – tack för det Annelie och Mats, men också kloka beslutsfattare som ser till att detta kan ske varje år.

Onsdag kväll

Spring AminaCilla Dalén, Hjulsta grundskola

13

nov

Sorgligt!

Idag har jag talat med en som undervisar på lärarutbildningen för f-6-lärare. Tre veckor ägnar sig studenterna åt barnlitteratur.

Tre veckor!

Och ta med i beaktande att många av studenterna har läst väldigt lite själva innan.

Samtidigt talar läsforskare om hur viktigt det är att lärare själva är eftertänksamma och reflekterande läsare.

Läge att göra något åt lärarutbildningen?

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

25

sep

Grattis!

Ett stort grattis till Växjö kommun som fått priset Årets bibliotek för sin genomtänkta skolbiblioteksverksamhet!

Här har verkligen Stockholm något att lära!

Läs här och ni som känner politiker och beslutsfattare i kommunerna – skicka länken till dem!

Och extra glad är jag för att Eric Haraldsson och Rebecca Borg ser så lyckliga ut på bilden! De är mina absoluta favorit-distans-kollegor! Kunniga, hjälpsamma, påhittiga och allmänt underbara. Och dessutom har de vänligheten att berätta om sin verksamhet i wikin Ibiblioteket så alla vi andra kan hämta inspiration.

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

24

sep

Läxhjälp och skolbibliotek

Nu igen!

En enkät om läxhjälpsverksamhet som skolan ska besvara.

Jag har fyllt i enkäter, pratat med folk från Skolverket och från Utbildningsdepartementet, svarat på frågor från media etcetera om läxhjälp.

Det finns minst sagt ett stort intresse för det där med läxhjälp.

Men en aspekt som sällan nämns är att

ett öppet bemannat skolbibliotek är läxhjälp.

Så – alla rektorer som brottas med krav på både det ena och det andra:

Anställ en bibliotekarie med tid att hålla biblioteket öppet och det grundläggande behovet av läxhjälp är tillfredsställt!

Och javisst, jag har skrivit om det här förut.

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

7

dec

Internet är stort

och ganska svårt att ta sig fram i.

Det har varit jättebra att kunna använda sig av Länkskafferiet. Jag har tidigare gett exempel på hur vi använt det med elever, och Länkskafferiet har också varit en bra resurs för lärare som vill hitta material för sin undervisning.

Jag tycker att det är ett självklart uppdrag på nationell nivå – att sammanställa länkar till webbplatser av god kvalitet som passar för våra skolelever på alla nivåer. Inte kan varenda skolbibliotekarie sitta och göra sådant på varje skola!

Tidigare betalades detta genom att Skolverket hade ett uppdrag runt IT i skolan – ungefär en heltidstjänst togs i anspråk för att hålla Länkskafferiet uppdaterat och fint.

Men Skolverket har inte längre ett sådant uppdrag och Länkskafferiet sköts nu rent ideellt av tidigare redaktören Alma Taawo. Det kan ju inte fungera i längden! Hon hinner inte med att leta efter nya bra länkar och Länkskafferiet riskerar att sakta dö.

Så himla synd! Det finns ju där, har utmärkta funktioner och borde fortsätta utvecklas! Om ni tittar på de olika möjligheterna att söka i Länkskafferiet så ser ni att det är mycket mer gediget byggt än en enkel samling av länkar.

Någon instans i Sverige borde kunna ta initiativ till att rädda denna utmärkta resurs! Skolverket? Sveriges kommuner och landsting? Kungliga biblioteket? Kanske någon annan som jag inte kommer på just nu?

Cilla Dalén Hjulsta grundskola

16

dec

Om man är trångbodd

och har många syskon, en dator att dela på, kanske utan officepaketet, och föräldrar som varken har svenska språket eller studietradition

då behövs möjligheten att plugga någonstans.

Läxhjälp är kontroversiellt och även läxor.

Men även med en utopiskt perfekt undervisning så kommer vi att ha elever som vill fortsätta studera när skoldagen tar slut. Somliga kan göra det hemma – ta hem kompisar, sitta med sina laptops i soffan i vardagsrummet och fråga mamma om hjälp.

Andra kan inte det. Och då behövs till exempel ett skolbibliotek med så hög bemanning att det kan vara öppet såväl på elevernas raster och håltimmar som på eftermiddagar och kanske kvällar.

Och eftersom den där utopiskt perfekta undervisningen ännu inte finns, så är behoven mycket stora. Här har jag tidigare skrivit om vad vi erbjuder på min skola. Vi har enormt tryck från elever på att få ännu mer stöd.

Cilla Dalén Hjulsta grundskola

5

sep

Läxor och läxhjälp

har diskuterats flitigt senaste dagarna efter regeringens förslag om att låta RUT-avdraget gälla även för läxhjälp till gymnasister. Orättvist – många familjer kommer i alla fall inte ha råd att utnyttja det, och dumt – det vore bättre att lägga pengarna på skolan direkt, är vettig kritik mot förslaget tycker jag.

Det har också diskuterats om det kanske är onödigt med läxhjälp eftersom man inte bör ha läxor överhuvudtaget. Och jag vet inte riktigt hur jag tänker om det…

Jag har tidigare skrivit lite kort om den fantastiska hjälp som våra elever får från Stiftelsen Läxhjälpen. Eleverna får intensivt stöd av högskolestudenter med studierna, och högskolestudenterna jobbar också medvetet med att vara goda förebilder och visa på de möjligheter framtida studier kan ge. Här tillför Stiftelsen Läxhjälpen definitivt något som vi i skolan har svårt att ge själva.

Flera eftermiddagar är också vårt bibliotek öppet för elever som vill studera. Då är jag eller min kollega Naibe där, och eleverna kan komma och gå lite som de vill. Är det någon kvalitet i det?

Ja, ofta tycker jag det.

Vi har elever som behöver använda våra datorer för skrivuppgifter. Det är nog skönt att få sitta i lugn och ro och formulera sig, klistra in bilder och få lite hjälp när det är något i datorn man inte behärskar.

Vi har elever som sitter i små grupper och hjälper varandra med mindre uppgifter, kanske i SO eller NO. Det utvecklar deras tänkande när de diskuterar med varandra, tolkar lärarnas frågor och argumenterar för vilka svar de ska ge.

Vi har elever som inte har hängt med på lektionerna och får lite stöd av oss. Förra året var det en elev som alltid kom till biblioteket när Naibe jobbade för att få hjälp med matematiken. Givetvis är mattelärarna de bästa på att undervisa i matematik, men ibland är det bra med fler förklaringar.

Men det finns också tillfällen när jag tycker att läxhjälpen i mitt bibliotek inte funkar bra.

Ibland klarar jag inte av att hjälpa till på grund av att det är för mycket att göra eller på grund av att jag inte är tillräckligt kunnig i det eleverna jobbar med.

Ibland tycker jag att eleverna har uppgifter som är dåliga. Till exempel vissa enskilda inlämningsuppgifter, eller instuderingsuppgifter till texter som eleverna inte alls förstår.

Och ibland kan det vara svårt att få den studiero som eleverna behöver.

Jag tror att jag tycker att läxor kan vara bra om de är genomtänkta. De ska vara möjliga för eleven att klara av och gärna inbjuda till samarbete mellan elever.

Jag tror och hoppas också att vi alltid kommer vilja ha elever som vill jobba mer än på lektionerna. Även om man inte har läxor så kommer det förhoppningsvis alltid finnas entusiastiska och ambitiösa elever som vill läsa och diskutera mer om det som de lärt sig på lektionerna. Och då behövs någon sorts läxhjälp eller i alla fall tillgänglig plats att studera på.

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

PS Missa inte att folkbiblioteken i Stockholm också har gratis läxhjälp.

8

maj

är det nästan jämt!

Tre dagar i veckan är vårt skolbibliotek öppet på eftermiddagarna klockan 15-18 för elever som vill studera. Två av dagarna är jag där, den tredje en kollega. På kvällarna kommer det studenter från Stiftelsen Läxhjälpen och pluggar med eleverna, fast i en annan lokal. Det är en omfattande verksamhet som pågår 17-20 fyra dagar i veckan, och organiserad så att utvalda elever i behov av hjälp får skriva kontrakt och träffa sin egen läxhjälpare två kvällar i veckan. Detta är förstås otroligt bra!

Egentligen pågår det läxhjälp i biblioteket hela dagarna. När jag inte har lektioner eller är på rast så håller jag öppet i biblioteket för elever som vill plugga eller sitta och läsa. Många ber om hjälp med att förstå texter, att använda datorerna på olika sätt och att skriva. Jag hjälper till så gott jag kan och hinner – om jag samtidigt ska ta betalt för bortslarvade böcker eller göra nya lånekort så är det svårt att ge eleverna den tid de behöver.

Tidigare har jag haft hjälp av fler personer i biblioteket och då har det kunnat vara öppet ibland när jag haft rast eller jobbat med klasser i deras klassrum. Ibland har vi också varit två tillsammans, och då kunde vi förstås hinna med att hjälpa eleverna lite mer.

Hjulstaskolan är en av de tio skolor som får del av Skolverkets satsning de närmaste tre åren. Undrar om det kan skvätta lite manna över biblioteket så att vi kan hjälpa eleverna mer?

Cilla Dalén Hjulsta skolor

Om bloggen

Porträtt på Cecilia Dalén som står mot en plank.

Bibliotekarien Cilla Dalén bloggar från sitt skolbibliotek på Enbacksskolan i Tensta. På skolan går drygt 400 elever från förskoleklass till årskurs nio.

På bloggen finns både beskrivningar av vardagen som bibliotekarie och funderingar över hur alla vi alla vi i skolan kan arbeta med läsning och med informationssökning och källkritik. Fram till augusti 2019 jobbade Cilla på Hjulsta grundskola.

Tidigare har även Monika Staub Halling och Lotta Metcalfe bloggat här.

Kontakt: Cecilia Dalén