Visar inlägg med tagg:

3

maj

Tiden går

Postad av Cilla

Tiden går även under denna konstiga termin, i vår skola har det varit mer som vanligt efter påsklovet. De sista veckorna före påsklovet var det vansinnigt många frånvarande, både elever och personal.

Så – ganska vanlig verksamhet i skolbiblioteket också, även om jag förstås fick sänka ambitionsnivån när det visade sig att så mycket undervisningstid försvann. Jag har också fått utmana mig själv lite, en hel del elever är fortfarande hemma och för att matcha våra digitala lärare så har jag lärt mig göra skärminspelningar och börjat vänja mig vid Teams. Jag lägger till exempel upp dokumentation i varje klass Team när jag haft bokprat.

En rolig grej är att jag haft några svenskalektioner tillsammans med Stefan som undervisar på högstadiet. Jag introducerade NE och jämförde med Wikipedia, visade Mediearkivet och så pratade vi lite grand om Google och fria webbresurser. Eleverna ska använda några källor i ett arbete om svensk poesi från 1700-talet till idag, och Stefan la in ett moment om att de ska motivera varför de valt vissa källor. Det här känns bra, nu har vi prövat på ett samarbete och till nästa år kan vi göra det bättre.

Och så var det ju Världsbokdag med två tipsrundor för f-6 på vår vackra skolgård.

Bild 1 blogg

Bild 2 blogg

Bild 3 blogg

Vet ni förresten så fint det är i Tensta? Från vår skola är det ett par hundra meter åt ena hållet så är man i Spånga by med 4H-gård och den medeltida kyrkan precis bredvid. Ett par hundra meter åt andra hållet ligger Spånga IP med allt man kan önska, inklusive konstis på vintern. Och så finns hela Järvafältet i närheten.

Cilla Dalén

18

apr

Läslust i en digital tid

Postad av Cilla

Läslust i en digital tid, tips & inspiration för lärare och skolbibliotekarier

är en nyutkommen bok av Hülya Basaran och Tobias Gard. Tobias jobbar som skol- och ungdomsbibliotekarie i Trollhättan och Hülya Basaran är lärare i svenska som andraspråk, nu jobbar hon på Nationellt centrum för svenska som andraspråk. Både Tobias och Hülya har gedigen erfarenhet av att arbeta i mångspråkiga miljöer och med nyanlända.

I boken slår de direkt fast att vi som vill att eleverna ska läsa mer måste dra nytta av deras digitala aktiviteter, inte motarbeta dem. Vad kan då det innebära tänker jag? Att Tobias har utvecklat en metod med spelifierade boksamtal har jag hört talas om tidigare. Och att Hülya använt digital teknik framgångsrikt som lärare för nyanlända elever känner jag också till.

I boken finns faktiskt mängder av förslag och idéer för att stimulera till läsning, den innehåller otroligt mycket på sina 108 sidor. För att ge några exempel: dra nytta av booktubers och andra influencers för att visa läsande förebilder, lyssna på poddar (t ex Tobias Död mans pod) och göra en egen pod, skriva fanfiction om kända personer, ta del av samma berättelse i olika former etcetera etcetera.

En del saker som står i den känner jag igen,  annat blir jag sugen på att testa. Och så tror jag att jag ska bläddra i den lite då och då, sånt som som inte känns aktuellt just nu kan mycket väl vara något jag vill pröva om ett år.

Läs en intervju med författarna här.

Cilla Dalén

1

apr

ALMA-tider och Baek Heena

Postad av Cilla

Jag tycker att varenda människa i Sverige borde ha god kunskap om det allra finaste priset som delas ut här: Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne, ALMA! Varför är ALMA det finaste priset? Jo, för att det är stort men framför allt för att det delas ut till någon som verkar i Astrid Lindgrens anda, läs Lena Törnqvists fina text om vad det innebär.

I år är jag på en ny skola, och jag har försökt sprida lite kunskaper om priset. Så här har jag gjort med f-3:

  1. Först har vi pratat om Astrid Lindgren. Vi har tittat på bilder av hennes kändaste gestalter och alla elever har känt igen många av dem. Jag har berättat en del om Astrid och hennes liv, väldigt lite för förskoleklasserna men mer för de äldre. Jag har använt mig av min och Annelie Drewsens biografi, och framför allt läst uppslaget om Död och begravning. Begravningen visar ju verkligen hur känd hon var!
  2. Nästa gång vi träffats har jag berättat om hur Sveriges regering tog initiativ till ALMA-priset bara ett par dagar efter att Astrid dött (även detta finns det information om i vår bok) och så hur stort priset är. Jag har nämnt att det kan gå till författare, bilderbokskonstnärer och läsfrämjare. Det där med vikten av läsfrämjande är en väldigt fin grej att prata med eleverna om, på flera sätt. Och så har jag sagt att s n a r t får vi veta vem som får priset i år.
  3. Idag har jag haft de första lektionerna då jag presenterat årets pristagare Baek Heena. Jag började med att berätta om gårdagens webbsändning och att hela världen kunde se på. Och sedan tog jag fram den enkla texten ur Nationalencyklopedin och läste den för eleverna (framför allt för att visa eleverna och lärarna NE). Det finns en bok av Baek på svenska, Molnbullar, den har vi inte än. Men vi tittade på denna bild där man tydligt ser det som står i NE, att hon jobbar med hur hon riktar ljuset mot de tittskåpsliknande miljöer hon bygger. Sedan kollade vi på ALMAs webbplats på bokreklamfilmen som ligger där. Och så avslutade vi med att fnissa åt den här koreanska filmsnutten. Vi förstod inte vad de sjöng, men nog hörde vi “Mumsi mumsi” ibland…

I morgon ska jag träffa sexorna. Då blir det en lektion med mindre om Astrid Lindgrens gestalter men mer om hennes liv. Och efter ungefär samma information om ALMA-priset ska eleverna få öva att söka i Nationalencyklopedin och vår egen bibliotekskatalog efter information och böcker av tidigare pristagare. 

Skärmdump från www.alma.se

Skärmdump från www.alma.se

Cilla Dalén

14

dec

Snart är det vårtermin!

Postad av Cilla

Jag summerar min första termin på Enbacksskolan och kollar framåt mot vårterminen. Det mesta som fanns med i vår arbetsplan för höstterminen har gått strålande. Ett rejält fiasko blev det, och något som tagit längre tid än vi räknat med. Men i huvudsak var planerna för hösten rimliga och bra; det är ju alltid så med planer att något inte blir av och så gör man en del mer än det står. Lärarna har fått göra en enkel utvärdering av det läsfrämjande arbetet, de var mer positiva än jag – men jag kommer ju från en välutvecklad skolbiblioteksverksamhet medan de är vana vid något avsevärt mindre.

Våra elever i f-3 är nu verkligen rutinerade biblioteksbesökare, och vi har ett lektionsupplägg som de är vana vid och allt går smidigt och bra. Till vårterminen kommer det att finnas betydligt fler böcker för nybörjarläsare, så de kommer att ha lättare att hitta böcker som passar deras läsnivå. Vi ska också tillsammans erövra beståndet av facklitteratur, det är snart ordning på det och det känns meningsfullt att undervisa om hyllplacering och sökningar i bibliotekskatalogen.

Mellanstadiet var redan tidigare vana vid att använda Mediateket. De känner sig hemma, lärarna kommer in med enskilda elever lite då och då för att låna böcker. Vi har sista tiden börjat ha öppet för klasserna varsin lunchrast i veckan. Det är mysigt, det tar ett tag att få eleverna att förstå själva om det är lugn och ro i ett bibliotek eller hopp och skutt på skolgården de behöver. Men snart så!

Läsare

Vi ska försöka utöka det läsfrämjande arbetet riktat mot 4-9, det går ju att jobba både i samarbete med lärare på lektionstid (mer bokprat önskade sig flera i utvärderingen, t ex) men också direkt riktat till eleverna när de besöker biblioteket på raster. Hittills har Erik och jag planer på att be Mediateksrådet för mellanstadiet testa Barnens bibliotek, eftersom eleverna har 1-1 Ipads så skulle det kunna vara användbart, vi får se. Att få mellanstadieelever att engagera sig är relativt enkelt, vi ska bara komma igång. Högstadiet är betydligt svårare, men vi ska försöka!

Bibliotekshjälpare

Under vårterminen måste jag också försöka få till samtal med lärarna om skolbibliotekets roll för den digitala kompetensen. Lärarna är snitsiga på det digitala, men jag antar att mina kunskaper om undervisning i informationssökning, källkritik och sökkritik borde kunna göra nytta någonstans. Men hur, det måste vi ta oss tid att arbeta fram tillsammans.

Planer för våren inbegriper också samarbete med fritidsklubben, talboksfika, bokprat om engelska böcker, nätvettslektioner tillsammans med kuratorerna, skapa lite enkla traditioner… och så laddar vi för en Bokmässa runt Världsbokdagen – kanske galet men förhoppningsvis kul och givande.

24

mar

Treornas fackboksprojekt

Postad av Cilla

är nu avslutat och utvärderat av oss vuxna. Vi var i det stora hela mycket nöjda och rekommenderar att projektet görs om nästa år. Detta har varit ett Skapande skola-projekt så författarbesöken har betalats därifrån.

Förra läsåret gjorde lärarna i årskurs tre ett mindre arbete med sina elever då de arbetade med Adrienne Gears bok Att läsa faktatexter och de fick ett besök av Bengt-Erik Engholm som skrivit många fina och spännande faktaböcker för barn. Förra läsårets projekt bedömdes som lyckat och i år beslöt vi att göra något större.

Så här planerade vi tillsammans i augusti, och ungefär så har även genomförandet blivit. Det som inte stod i planeringen var att IT-pedagogen kom in och fick en viktig roll. Hon använde lektionstid till att låta eleverna skriva i datorer och göra bilder. Det var även IT-pedagogen som skannade in bilderna och tillsammans med mig såg till att elevernas material blev riktiga böcker. Hennes arbete tillsammans med eleverna började före jul, men blev inte klart förrän härom veckan då vi hade en festlig bokrelease med inbjudna gäster.

Böcker

Salta pinnar

Här är några svårigheter och överväganden som vi hanterat under vägen:

  • Våra treor hade inte tidigare arbetat med att skriva i datorer. Det innebar att sådant som att logga in, hantera word och spara på rätt ställe tog väldigt mycket tid.
  • Vi bestämde att eleverna skulle skriva faktaböcker om forntiden, ett område som de ändå skulle arbeta med i skolan. Vi funderade på om det skulle vara bättre om de fick välja ämnen helt fritt, men eftersom arbetet tog lång tid är vi nöjda med att innehållet var något som de ändå behövde lära sig.
  • Eleverna gjorde en faktabok tillsammans i sin undervisningsgrupp, de arbetade två och två med ett ämne som jag innan kollat att det gick att få tag i bra lättläst information om.
  • Bengt-Erik berättade så fint om hur hans egen nyfikenhet styr skrivprocessen – han tänker efter vad han vill veta och så försöker han ta reda på det. Detta lät vi eleverna göra, men det var inte alltid så lätt att hitta svaret på deras frågor. Kanske gjorde det inte så mycket, de funderade och läste och skrev – det är vi nöjda med.
  • Vi var flera inblandade vuxna – det var bra för våra olika kompetenser och vår tid behövdes, men det är alltid lite svårt att hålla ett gemensamt fokus genom hela processen. Överlag tycker jag att vi samarbetade bra.

BengtErik

Här är några aspekter som varit väldigt positiva:

  • Bengt-Erik Engholms författarbesök var toppen. Han är väldigt bra med eleverna och delade frikostigt med sig av sina kunskaper och erfarenheter på ett sätt som eleverna uppskattade (och vi vuxna förstås). Att ha fått möta en fackboksförfattare och få kunskaper om processen bakom en faktabok är strålande bra för elevernas källkritiska förmåga. Dessutom är det alltid fint att få kontakter med folk utanför skolan, Bengt-Erik är nu någon som våra elever känner.
  • Övningarna från Adrienne Gears bok var mycket bra, tyckte lärarna.
  • Att det blev fina färdiga böcker! Elevernas ork svajande på slutet, men när de fick se sina alster var de mycket stolta. Nu borde man sätta igång ett nytt skrivprojekt, tyckte IT-pedagogen Ulla, för nu har de sett resultatet.
  • Jag uppskattade verkligen att få ett sammanhang runt informationssökningen och bibliotekskunskapen.
  • Böckerna är nu inlagda i bibliotekskatalogen och det var så fint att se hur treorna kastade sig över sökdatorn, sökte på ämnesord och jublade av lycka när deras bok kom fram. Jag kunde dessutom berätta för dem att en relativt nyanländ äldre elev redan läst i böckerna och lärt sig många nya ord.

Referenslitt

Så – detta projekt har tagit rätt mycket tid, men det har det varit värt!

27

jan

Information för nyanställda

Postad av Cilla

Emellanåt försöker jag informera nyanställda lärare på skolan om resurser jag tycker de bör känna till. Kommer de från någon annan skola i staden är det inte så mycket, men har de jobbat någon annanstans eller kanske är helt nyexade så kan det vara bra. I morgon ska jag träffa ett gäng och då ge dem dessa tips, subjektivt och något slumpmässigt utvalda…

Analogt material

Lära, prisbelönt personaltidning för utbildningsförvaltningen i Stockholm.

Skolporten, tidskrift där aktuell forskning presenteras.

Skolbiblioteket, bibliotekskatalog på webben välj rätt skola i överkanten.

Personalbibliotek, ett utanför f-6 personalrum och ett i 7-9 personalrum. Böckerna finns i skolbibliotekets katalog. Följ anvisningar på skyltar när du lånar.

Cirkulationsbiblioteket, klassuppsättningar av skönlitteratur för alla årskurser. Många tips och info om böcker på Cirkbloggen.

Webbplatser och appar

Pedagog Stockholm, massor med information från Stockholms stad.

Nationellt centrum för svenska som andraspråk, kunskapsresurs för alla som arbetar med flerspråkiga elever.

SLI, filmer och databaser, elever och personal kan skapa konton. Staden betalar.

Inläsningstjänst – resurs för elever med inlästa läromedel, studiestöd för nyanlända, viss lättläst litteratur på svenska och engelska. Ulla hjälper till att skapa konto. Staden betalar.

Legimus, inlästa böcker för elever med funktionsnedsättning som innebär svårigheter att läsa. Cilla hjälper till att skapa konto.

Nationalencyklopedin, ligger öppet i skolans nätverk, skapa personlig inloggning för att använda utanför skolan eller i app. Uppslagsverk och ordböcker. Staden betalar.

Länkar för elever finns i Skolplattformen under rubriken Bibliotek.

Nyhetsbrev

Pedagog Stockholm

Skolverket

Medioteket

Utbildningsradion

Fortbildning

Medioteket ordnar kurser och inspirationsträffar som ofta är gratis och ligger på eftermiddagar.

Ett boktips

Inom Skolverkets satsning Handledning för lärande fick lärare i 4-9 en gedigen fortbildning om språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt från Nationellt centrum för svenska som andraspråk. Kurslitteratur var Lyft språket lyft tänkandet. Låna den gärna och läs.

18

dec

Skolbibliotekarien – en person

Postad av Cilla

För någon vecka sedan träffades en liten grupp för att tala om utvecklingen av skolbiblioteksverksamheten i Stockholms stad. Vi har en plan som pekar ut en riktning, det går så sakteliga åt rätt håll… men visst skulle det kunna hända mer och snabbare!

Vi pratade om allt möjligt förstås och ett problem som togs upp var att mindre skolor kanske inte tycker sig ha råd med en heltidsbibliotekarie. Hur kan de tänka då? Kan två skolor dela på en bibliotekarie? Ett problem med det är att det inte är så attraktivt och det är svårt att få tag i bibliotekarier till skolorna, arbetsgivaren måste bjuda till!

Lösningar på detta kan vara att lyfta fram VAD en bibliotekarie kan göra – att vi stimulerar till läsning vet de flesta. I bibliotekarieutbildningen finns mycket av det som efterfrågas i samband med att den digitala kompetensen lyfts fram tydligare i läroplan, så en bibliotekarie som även axlar rollen av IT-pedagog är högst rimligt. Många bibliotekarier driver skolans arbete med läsning på olika sätt, ibland genom utvecklingsarbete tillsammans med fritidshemmen.

Jag betonade att vi också är en person bland alla i personalgruppen. När en lågstadiegrupp kommer till mig i biblioteket tillsammans med sin lärare så kanske fritidskontakten inte behöver vara med klassen just då? En bibliotekarie som håller öppet i biblioteket när det är rast är faktiskt en i gruppen rastvakter. Eller så håller den inte öppet och kan då vara med ute och göra roliga aktiviteter på skolgården emellanåt. En bibliotekarie med tillräcklig tid kan ha en ordnad samverkan med fritidshemmen och ta emot grupper på eftermiddagstid. Med mera…

Och så har vi förstås precis som alla andra i personalgruppen lite bonuskunskaper… så idag har jag spelat dragspel när det var juldanser med f-3. Omväxlingen är en viktig anledning att jobba just i grundskolan när man är bibliotekarie!

Juldanser

6

nov

EN lektion om källkritik

Postad av Cilla

EN enda – kan det vara något?

Tja, man tar vad man får och gör så gott man kan. Så med tre högstadieklasser hade jag för ett tag sedan varsin lektion, det var två grupper med åttor och en åldersblandad klass. Jag föreläste i dialog med gruppen, och så gjorde de vissa övningar med sina Ipads. Detta innehöll lektionen:

  • Samtal om ordet källa, inklusive bildsökning (tror fler kände till begreppet från SO än den ursprungliga betydelsen med vattenkälla).
  • Vad är en bra källa – jag poängterade tre grejer: begriplighet, relevans och trovärdighet,
  • Ofta söker man information på webben, men om man ska göra ett skolarbete – finns det andra ställen man också kan använda?
  • Jag visade svd.se och ställde frågan vad detta kunde vara för webbplats. Eleverna använde sina Ipads för att kolla runt och försöka ta reda på det. Någon enstaka kände till att Svenska Dagbladet är en stor tidning. Jag visade att man fick en del information om man skrollade längst ner. Och så visade jag möjligheten att gå utanför webbplatsen och googla på namnet – då hittar vi bland annat snabbt information från Wikipedia om tidningen. Kan den funka som källa? Läraren kompletterade med prat om politisk färg, i anknytning till vad eleverna studerat i samband med valet.
  • Jag visade svenskbladet.se Eleverna fick undersöka sajten. Vi pratade om att ens eget huvud är viktigt när man är källkritisk…tänk…! Några hittade själva text som de tyckte var väldigt konstig, många fick jag leda in på speciella delar av sajten som var påtagligt knasiga. Vi googlade namnet och hittade något med satir, och så fick vi diskutera det ordet. Kan den funka som källa, näe, knappast, om man inte vill skriva om svensk humor eller något sådant.
  • Jag visade samnytt.se och lät eleverna titta på den. Vi undersökte sedan webbsajten tillsammans noggrant. Vi tittade under fliken Om oss och såg att någon i redaktionen varit riksdagsledamot för Sverigedemokraterna. Vi testade att söka i Wikipedia efter Samhällsnytt och såg att det nämndes i artikeln om Avpixlat. Sedan diskuterade vi om Samhällsnytt skulle gå att använda som källa. Ja, om man vill veta vad Sverigedemokraterna tycker och tänker så är den förstås en utmärkt källa.

I någon av grupperna hann vi prata lite om hur man redovisar en källa också.

Dagens svenskbladet

Var det då någon poäng med den här enda lektionen? Förhoppningsvis lyckades jag skapa någon sorts känsla av att det är kul att försöka klura lite runt webbplatser man hamnar på när man söker information. Kanske kan eleverna komma ihåg möjligheten att gå utanför en specifik webbplats och söka information om den. Och så hoppas jag att lektionen bidrog lite grand till att eleverna förstår att det inte alltid är sann fakta man söker, utan att olika källor är användbara på olika sätt.

1

okt

Momo och källkritiken

Postad av Cilla

Jag har hört elever ur årskurs tre prata om Momo, och när jag läste Jack Werners text förstod jag vad det handlade om. Jag frågade lärarna om jag fick ha en lektion med vardera gruppen om detta och nu är de genomförda.

Jag ville med min lektion få eleverna att tänka på att allt som finns på Internet är skapat av människor och så ville jag få dem att inte vara så rädda. Så här gjorde jag:

Vi samlades i en ring på mattan nedanför tavlan där man kan projicera bilder. På mattan la jag en smartphone, en Ipad och en dator. Eleverna fick berätta vad de såg. Jag tog ett foto med Ipaden, vi tittade tillsammans på det och så frågade jag eleverna om vi kunde se fotot i datorn som var uppkopplad mot projektorn? Några elever i varje grupp visste genast att det inte gick. Vi pratade om hur man skulle kunna göra för att få bilden från Ipaden in i datorn och efter några andra tekniska förslag så gick vi in på Internet. Vi pratade om orden net och web och jag förklarade att en massa datorer, servrar och annat sitter ihop i ett enda stort nät. Det blev väldigt summariskt, vi får ta ett noggrannare samtal om det vid senare tillfälle.

Jag visade att jag till exempel kan lägga bilden på Instagram. Jag projicerade upp en gammal bild från bibliotekets Instagram-konto med hjälp av datorn. Jag pratade om att det var en bild jag tagit med Ipaden och att jag hade bestämt mig för att visa den för alla som vill se genom att lägga den på Instagram.

Vi pratade om att ALLT som finns på Internet är gjort av människor. Det är människor som fotat, gjort filmer och skrivit texter. Och så pratade vi om att de människor oftast är snälla, några är dumma, men även de som är snälla brukar råka göra dumma grejer ibland.

Jag frågade barnen om troll finns på riktigt och fick ett rungande -Nej! till svar. Så sa jag att om jag målar en jättefin bild av ett troll, fotar den och lägger bilden på Internet…. finns trollet på riktigt då? -Nej!!!

Jag plockade fram en liten grodprins av skinn och visade eleverna. De fick titta på den och känna på den. Så visade jag tre bilder som jag tagit på morgonen, titta gärna på dem här. Vi såg den första och den andra bilden och konstaterade att de inte var ett dugg läskiga. Men den tredje bilden kändes lite tveksam. Den såg lite konstigare ut. Jag gjorde lite läskig låtsasmusik med rösten och då blev den faktiskt liiiite läskig.

Sedan återkom jag till trollen, som man trodde på i Sverige för längesedan, och berättade att i Japan trodde de på någon lite läskig varelse som kallades “ubume”. En duktig person gjorde en docka som föreställde en ubume, kanske skulle de ha den i en film eller något. Det var för några år sedan, någon fotade dockan och la upp bilderna på Internet.

NU hade vi alltså kommit till själva Momo. Jag ville inte visa en bild på projektorn, det kunde vara för skrämmande, utan jag hade tagit en skärmdump av slutet på den film som finns i Jack Werners blogginlägg och kopierat upp och skrivit ut den på ett papper. Jag hade alltså en halvtafflig svartvit utskrift av den docka som Momo-huvudet är taget ifrån. Någon eller ett par elever tyckte själva bilden var läskig ändå, jag dolde huvudet lite när jag höll upp den men jag tror alla elever till slut vågade titta.

Momo

Vi pratade om dockan, vad den kunde vara gjord av, att den verkar stå i en monter någonstans och att den inte är på riktigt alls. Många gånger sa vi det.

Vi pratade också om att ibland tycker man att det är roligt att bli rädd. Men om man inte tycker det så ska man inte kolla på sådant som man tycker är läskigt.

Sedan fortsatte samtalet ett tag till, om rädslor och ganska mycket om andra människor som varit rädda för Momo, clowner eller Anna-Belle.

Jag tror att lektionerna var ganska lyckade och jag hoppas att eleverna fått något sätt att tänka som kan hjälpa dem att värja sig mot otäckheter på Internet.

19

aug

Facktexter med treorna

Postad av Cilla

Förra läsåret gjorde vi ett bra projekt om facktexter med treorna, inkluderat författarbesök av Bengt-Erik Engholm. Nu är ambitionen att vi ska göra det lite större med årets treor.

Så här ser planeringen för mig, lärarna i de två grupperna med treor och författaren.

Facklitteratursprojekt med årskurs 3 ht 2018

Pedagogisk utgångspunkt: Adrienne Gears bok Att läsa faktatexter

Deltagande författare: Beng-Erik Engholm, 3 två-lektionsbesök 

Lärare arbetar med samtal och övningar för att öka elevernas kompetens att läsa faktatexter. Läraren arbetar även med elevernas skrivande, i datorer eller Ipads.

Bibliotekarie servar med lämpliga böcker, samt bidrar med bibliotekskunskap om facklitteraturen i skolbiblioteket och instruerar och deltar i informationssökning inför elevernas eget skrivande. Tillgängliggör färdiga böcker i biblioteket.

Författare bidrar med kunskaper om yrket författare och med inspiration för elevernas skrivande.

Lärarnas arbete

  • Kontinuerligt under hösten ett antal lektioner hämtade ur Gears bok
  • Högläsning och boksamtal om Bengt-Eriks böcker
  • Låter eleverna skriva faktaböcker i november-december, antingen efter elevernas eget intresse eller som del av något klassen ändå läser om
  • Ansvarar för att elevernas alster sätts ihop, tecknade bilder skannas in, allt skrivs ut och häftas ihop till böcker

Bibliotekariens arbete

  • Genomgång av faktaböckernas sortering
  • Övningar att leta efter faktaböcker
  • Genomgång av bibliotekskatalogen, inklusive ämnesordssökning
  • Praktiska övningar med bibliotekskatalogen inklusive att hitta från katalog till hylla
  • Informationssökning i samband med faktaboksskrivande

Författarbesök av Bengt-Erik Engholm

  • Ett besök i början av september, då han berättar om sig själv och skrivandet av faktaböcker, Bengt-Erik lägger upp detta
  • Ett besök i mitten oktober då eleverna hunnit läsa och samtala om hans böcker, lärare och bibliotekarie förbereder och Bengt-Erik får mer svara på elevernas frågor om böckerna
  • Ett besök i början av november då Bengt-Erik ger skrivtips: hur skapar man en intressant text, Bengt-Erik lägger upp lektionen.

Om bloggen

Porträtt på Cecilia Dalén som står mot en plank.

Bibliotekarien Cilla Dalén bloggar från sitt skolbibliotek på Enbacksskolan i Tensta. På skolan går drygt 400 elever från förskoleklass till årskurs nio.

På bloggen finns både beskrivningar av vardagen som bibliotekarie och funderingar över hur alla vi alla vi i skolan kan arbeta med läsning och med informationssökning och källkritik. Fram till augusti 2019 jobbade Cilla på Hjulsta grundskola.

Tidigare har även Monika Staub Halling och Lotta Metcalfe bloggat här.

Kontakt: Cecilia Dalén

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Arkiv

Senaste inläggen

Arkiv