Visar inlägg med tagg:

24

nov

Skolbibliotekets funktion

Postad av Cilla

är förstås att stödja elevernas lärande på olika sätt. De flesta inser att det är värdefullt med ett välutrustat och bemannat skolbibliotek för att stimulera eleverna att läsa. Vi bibliotekarier framhåller också gärna att vi har kunskap och intresse att hjälpa till med allt det som står i läroplanen om informations­sökning och källkritik.

Men ibland glömmer man det självklara. Så här skrev en kollega, Ingrid Bergenudd på Kärrtorps gymnasium, för någon vecka sedan:

”Är inte funktionen: lugnt ställe där man kan sitta och plugga, samt ha tillgång till någon att fråga om man kör fast också nödvändig i en skola?”

Cilla Dalén Hjulsta skolor

19

nov

Vad är bra och vad är inte bra

Postad av Cilla

och kanske det mesta är intressant, bara man vet vem som står bakom och är lagom kritisk?

Den här veckan har jag haft lektioner om informationssökning där vi inte bara kollat efter bra material i NE och på Länkskafferiet.  I samband med olika arbeten som klasserna håller på med googlade vi också tillsammans i helklass och diskuterade träffarna. Då framkom bland annat dessa synpunkter:

Wikipedia – kan innehålla mycket bra information, kan stå felaktiga saker, kan vara svårläst. Kul att höra var att en elev testat att redigera en artikel och skriva dit något dumt; det försvann rätt snabbt när någon annan rättade till.

Mimers brunn och skolarbete.nu – kan vara bra om eleverna som lägger upp arbeten där har jobbat hårt och gjort bra jobb, kan innehålla fel för de är inte experter,

Reklam för kosttillskott – kan vara bra om det är läkare som varit med och gjort reklamen, kan luras om de bara vill sälja.

Flashback – kan finnas rasistiska grejer, många diskussioner om allt möjligt, användbart om det är åsikter man vill ha.

Läs gärna här om att samtalsgoogla.

Cilla Dalén Hjulsta skolor

11

nov

Tyvärr har vi inte råd med en bibliotekarie

Postad av Cilla

men vi tycker egentligen att det vore bra…

Ungefär så sa ett antal personer som jag pratade med på Skolforum.

Jag tycker att man på en halvstor skola kan tänka så här:

Klasslärarna/ämneslärarna är förstås viktigast. Men förutom dem har man ett antal extrapersoner runt omkring som hjälper till med att stötta lärare och elever, och ibland dela klasser i mindre grupper. Det kan vara till exempel specialpedagoger, SvA-lärare, resurslärare, fritidspersonal som är klasskontakter, IT-pedagoger eller assistenter. Om man väljer att anställa en bibliotekarie får man en sådan extraperson med kompetens att undervisa i informationssökning och källkritik, och med kunskap om barn- och ungdomslitteratur. Jag tycker att det är viktiga kompetenser som skolan behöver.

Cilla Dalén Hjulsta skolor

27

aug

Läraren är den enskilt viktigaste faktorn

Postad av Cilla

för elevernas resultat i skolan, brukar det sägas. Och det stämmer säkert – kanske även när det gäller att utveckla elevernas förmåga till informationskompetens?

Som jag skrev i mitt förra inlägg så kräver goda resultat hårt arbete av lärare och elever på min skola. Det är mycket som ska hinnas med!

I forskning om flerspråkiga elevers lärande, sammanfattad bland annat i den nya skriften Greppa språket från Skolverket, förordas att man arbetar med ämnesinnehåll och språk parallellt i all undervisning. En grundläggande tanke bakom detta är att skolelever inte kan lägga ämnes­lärandet på hyllan i väntan på att de lärt sig språket.

Om lärarna nu inte heller ska avvakta med informationssökning och källkritik tills språket är ikapp så måste nog dessa delar också integreras med det andra. Och jag tror att en del i detta kan vara om man som lärare tänker på att i undervisningen förebilda informations­kompetens. Kanske är det självklart, men jag menar till exempel:

När man ska läsa en text ur läroboken tillsammans så kan man tänka högt medan man slår upp rätt kapitel i innehållsförteckningen eller letar efter ett begrepp i bokens sakregister (forskning visar att många elever inte behärskar grundläggande sätt att utvinna information ur en faktabok).

Om man vill visa eleverna någon bra webbsida så kanske man inte ska plocka fram den direkt utan visa hur man gör när man hittar den, och under tiden tänka högt om varför man väljer att göra just så (elever kan ofta inte alls så mycket om sökningar på webben som vuxna tror – de googlar och läser i wikipedia, men behöver lära sig att göra mer specificerade sökningar och att använda länkkataloger).

När man tillsammans tittar på till exempel information på webben så kan man göra källkritiska överväganden medan man tänker högt: – Det som står här verkar konstigt, det stämmer inte med vad jag vet sedan förut… – Den här texten kanske kan vara intressant att läsa, hon som skrivit den är forskare… -Undrar varför det inte står samma sak på de här båda ställena…

Att förebilda informationskompetens räcker förstås inte, eleverna måste jobba själva också. Men jag tror att det ändå kan vara en bra början som inte tar så mycket extra tid från allt annat viktigt.

Cilla Dalén, Hjulsta skolor

20

aug

Höga förväntningar på informationskompetens?

Postad av Cilla

En mycket viktig framgångsfaktor för skolor brukar sägas vara att man har höga förväntningar på eleverna. Detta är inte så lätt, jag har haft svårt att förhålla mig till det i min roll som litteratur­förmedlare. Men nu funderar jag över informationskompetensen – alltså allt som står i nya läroplanen om att söka, tolka och hantera information, vara källkritisk med mera.

Vi som arbetar på Hjulsta skolor har många utmaningar. Nästan alla våra elever har ett annat modersmål, många har bott ganska kort tid i Sverige och vissa har föräldrar med mycket liten eller ingen skolbakgrund. Kvaliteten i det språkutvecklande arbetet är förstås helt centralt för att eleverna ska lyckas i skolan.

Elevernas förkunskaper i skolans ämnen ställer också stora krav på lärarna. De flesta av våra elever har inte växt upp med Bollibompa och faktaböcker på dagis, och en hel del inte heller gått hela sin skoltid i Sverige. Då har de inte den svenska allmänbildning som skulle underlättat för att tillgodogöra sig stoffet i olika skolämnen.

Det här har gjort att jag tänkt att informationskompetensen kanske inte är så viktig, det är så himla mycket vi måste hinna med i skolan… Men det är ju inte att ha höga förväntningar!

Våra elever ska förstås också lämna skolan med goda förutsättningar för fortsatta studier och med kunskaper om medier som gör att de förmår vara kritiska till all information som öses över oss. De ska känna sig delaktiga i det digitala informationssamhället och kanske vara med och debattera på tidningars webbplatser och i egna bloggar.

Så därför försöker jag nu få tid till att diskutera detta med lärarna på skolan – och jag ska återkomma här på bloggen till hur vi kanske kan jobba med det.

Cilla Dalén, Hjulsta skolor

17

jun

Skoldatateket informerade

Postad av Cilla

om alternativa verktyg igår. Jag var där tillsammans med några arbetskamrater, som liksom jag finns som resurser för lärare och elever. Vi fick lära oss mycket på 1 ½ timme – både om hur några datorprogram och apparater fungerar och också litegrand om hur man kan jobba med dem pedagogiskt.

Vi tittade bland annat på ordbehandlingsprogram som verkar mycket bättre än Word, och talsyntes. Programmen är nog bra för alla våra elever, inte bara för dem med läs- och skrivsvårigheter. Våra ungdomar behöver allihop jobba med det svenska språket lite extra, och för elever som kanske inte lärt sig läsa på något annat språk heller så måste programmen vara en stor hjälp.

Jag tänker att jag till hösten ska visa några av programmen för klasserna, och då får medföljande lärare också informationen.

Cilla Dalén Hjulstaskolan

7

apr

Google och bibliotekskatalogen

Postad av Cilla

är bra att jämföra – det blir tydligt vilka fördelar det är med ämnesordssökning jämfört med fulltextsökning.

När jag visar våra elever Winbib, bibliotekskatalogen i Stockholms grundskolor, brukar jag också prata om vad sökningen i Google egentligen innebär. Jag kanske exemplifierar med att en text på nätet som handlar om katter, med rubriken Allt om katter – men inte ett dugg om hundar, kommer fram när man googlar på hundar.  I det sammanhanget nämner jag även att Google vid bildsökning letar efter sidor där ordet finns i närheten av en bild, men det är inte säkert att bilden föreställer ordet. Google är alltså en maskin som inte tänker.

Men det gör bibliotekarierna som indexerar böcker med ämnesord i bibliotekskatalogen. De läser boken, eller tittar i alla fall noggrant på den, och talar om för bibliotekskatalogen vad boken handlar om.

Cilla Hjulstaskolan

4

apr

Är konstnären född år 1790 eller 1798?

Postad av Cilla

I ett större arbete om konstnärer, har jag haft förmånen att samtala med 60 elever om vem som kan tänkas ha kunskap om konst.
Eleverna som går i år 5, skulle i ett individuellt arbete välja ut en känd konstnär och söka fakta om denna. Lärarna i de två klasserna, hade en önskan att eleverna också skulle få lära sig att söka fakta med källkritiska glasögon, samt lära sig att hänvisa till sina källor. Lärarna var tydliga med att klipp och klistra -metoden inte var att fundera på.
Eleverna skulle samla fakta (kanske för första gången) och presentera sin konstnär med egna ord.

Innan eleverna kom till bibliotekets infotek, bad jag dem fundera på vad de kände till om sin konstnär och vilken fakta de saknade. Tanken var att det skulle bli lättare för dem att hitta sina fakta, om de visste vad de sökte.

Väl i infoteket, samtalade vi om var man kan få tag i kunskapen. NE var en given källa för de flesta, och många tyckte att museer också borde vara en bra faktakälla. Listan på tänkbara källor blev lång.
När det var dags att söka på egen hand, började de flesta eleverna med att söka i digitala källor. Kravet var att de skulle söka i minst två källor, och ta reda på vem som skrivit texten. Är det en expert eller är det Olle på gymnasiet som har lagt ut sitt skolarbete? Detta var inte självklart nödvändigt för alla att veta, men eleverna stretade på.
Att leta i flera källor utgjorde ett visst motstånd för några i början. En elev ansåg att artikeln ur Wikipedia var tillräcklig, tills han senare upptäckte de fina bilderna i en konstnärsbiografi.

Under andra lektionspasset, utbrast en elev förvånat;”Min konstnär är född 1790 på den här webbsidan, och här är han född 1798. Vilket är rätt?”
Bingo! tänkte jag, och vi fick ett givande samtal om vikten av fler källor. Sedan kunde vi lämna den diskussionen bakom oss, och gå vidare mot andra besvärliga ting som hur man hänvisar till sina bildkällor.

Nyligen fick jag veta att eleverna skrivit fina och bra presentationer med källförteckning.  Naturligtvis finns det mycket kvar att träna och samtala om när det gäller källor, källkritik och upphovsrätt. Dessa elever har bara börjat. Men i kommande uppgifter blir det nog inte lika främmande för dem att fundera på vem som är avsändare till en text eller upphovsman till en bild.

Lärarna och jag hade gemensamma mål med uppgiften, och det var tydligt att eleverna var medvetna om detta.  De visste vad som skulle levereras och hur, även om det var väldigt svårt ibland.
Målen de skulle uppnå, lågbåde i det färdiga resultatet och i själva arbetsprocessen.

Lotta Metcalfe, Adolf Fredrik Musikklasser

12

feb

Det finns mer än google i datorerna!

Postad av Cilla

I en niondeklass på skolan ska eleverna skriva porträtt av svenska författare. Det är ett bra tillfälle att använda några av de databaser som kommunen betalar för att vi ska ha tillgång till på skolorna. Nationalencyklopedin använder vi mycket på skolan, men nu ska jag visa eleverna Alex författarlexikon och Mediearkivet. Båda databaserna hittar man i skolan i mappen Webbprenumerationer, och om man jobbar hemma så finns de tillgängliga via Skolwebben.

Jag och läraren har bestämt en tid om några veckor när vi ska dela klassen i två delar vid två tillfällen. När de träffar mig ska vi kolla av att de hittat, skrivit ut och börjat läsa artiklar ur Alex och Mediearkivet, och dessutom något efter eget val. När de träffar läraren ska de prata om vilka texter de tänker läsa eller har börjat läsa av respektive författare. Men kommande vecka ska jag alltså introducera databaserna.

Jag bestämmer mig för att visa hur man kan söka material om Karin Boye.

Alex författarlexikon är lätt som en plätt. Skriv in författarens efternamn och så kommer det fram en artikel om författaren. Det finns en behändig verkförteckning och en liten minimal faktaruta. Alex ger oss också länkar till Karin Boye-sällskapet och till vilka böcker som finns på Stockholms stadsbibliotek (man kan begränsa den sökningen till Tensta bibliotek).

Mediearkivet är en artikeldatabas med fulltextartiklar ur mängder av svenska tidningar och tidskrifter. Artiklarna är inte indexerade med ämnesord, utan sökningen görs (precis som i google) i hela texterna.

När jag testar med Karin Boye så märker jag att det kan vara en poäng att gå till Utökad sökning och välja Exakta frasen, men framför allt att jag måste sortera träffarna efter Mest relevant och inte efter Senaste först. När jag gjort det hittar jag allt möjligt spännande om Karin Boye – mycket från år 2000 då det var hundra år sedan hon föddes. Här får man förstås vara uppmärksam på vad det är för sorts artiklar – vad vill artikelförfattaren säga och hur välunderbyggt är det?

Apropå Mediearkivet för er som jobbar med yngre barn: gå till Visa källor, klicka på Välj ingen, skrolla ner och kryssa i Kamratposten så kan ni söka bland alla deras fina artiklar.

Cilla Hjulstaskolan

10

feb

Länkskafferiet

Postad av Cilla

är verkligen bäst! Om man följer deras Facebook-sida så får man många tips med bildande länkar, och att söka i Länkskafferiet ger oftast mycket bra träffar. Jag brukar förklara för eleverna att det är ett kvalitetsurval med länkar som Skolverket (=pampig myndighet) tycker kan vara bra för skolelever att använda. Och så visar jag på olika sätt att söka, till exempel via skolämnen om man är särskilt intresserad av något ämne eller via sökrutan om man letar efter något speciellt.

Länkskafferiet har så bra utseende och funktioner att många elever använder det för privat informellt lärande – bara man har visat dem dit.

Cilla Hjulstaskolan

Om bloggen

Porträtt på Cecilia Dalén som står mot en plank.

Bibliotekarien Cilla Dalén bloggar från sitt skolbibliotek på Enbacksskolan i Tensta. På skolan går drygt 400 elever från förskoleklass till årskurs nio.

På bloggen finns både beskrivningar av vardagen som bibliotekarie och funderingar över hur alla vi alla vi i skolan kan arbeta med läsning och med informationssökning och källkritik. Fram till augusti 2019 jobbade Cilla på Hjulsta grundskola.

Tidigare har även Monika Staub Halling och Lotta Metcalfe bloggat här.

Kontakt: Cecilia Dalén

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Arkiv

Senaste inläggen

Arkiv