I ett större arbete om konstnärer, har jag haft förmånen att samtala med 60 elever om vem som kan tänkas ha kunskap om konst.
Eleverna som går i år 5, skulle i ett individuellt arbete välja ut en känd konstnär och söka fakta om denna. Lärarna i de två klasserna, hade en önskan att eleverna också skulle få lära sig att söka fakta med källkritiska glasögon, samt lära sig att hänvisa till sina källor. Lärarna var tydliga med att klipp och klistra -metoden inte var att fundera på.
Eleverna skulle samla fakta (kanske för första gången) och presentera sin konstnär med egna ord.
Innan eleverna kom till bibliotekets infotek, bad jag dem fundera på vad de kände till om sin konstnär och vilken fakta de saknade. Tanken var att det skulle bli lättare för dem att hitta sina fakta, om de visste vad de sökte.
Väl i infoteket, samtalade vi om var man kan få tag i kunskapen. NE var en given källa för de flesta, och många tyckte att museer också borde vara en bra faktakälla. Listan på tänkbara källor blev lång.
När det var dags att söka på egen hand, började de flesta eleverna med att söka i digitala källor. Kravet var att de skulle söka i minst två källor, och ta reda på vem som skrivit texten. Är det en expert eller är det Olle på gymnasiet som har lagt ut sitt skolarbete? Detta var inte självklart nödvändigt för alla att veta, men eleverna stretade på.
Att leta i flera källor utgjorde ett visst motstånd för några i början. En elev ansåg att artikeln ur Wikipedia var tillräcklig, tills han senare upptäckte de fina bilderna i en konstnärsbiografi.
Under andra lektionspasset, utbrast en elev förvånat;”Min konstnär är född 1790 på den här webbsidan, och här är han född 1798. Vilket är rätt?”
Bingo! tänkte jag, och vi fick ett givande samtal om vikten av fler källor. Sedan kunde vi lämna den diskussionen bakom oss, och gå vidare mot andra besvärliga ting som hur man hänvisar till sina bildkällor.
Nyligen fick jag veta att eleverna skrivit fina och bra presentationer med källförteckning. Naturligtvis finns det mycket kvar att träna och samtala om när det gäller källor, källkritik och upphovsrätt. Dessa elever har bara börjat. Men i kommande uppgifter blir det nog inte lika främmande för dem att fundera på vem som är avsändare till en text eller upphovsman till en bild.
Lärarna och jag hade gemensamma mål med uppgiften, och det var tydligt att eleverna var medvetna om detta. De visste vad som skulle levereras och hur, även om det var väldigt svårt ibland.
Målen de skulle uppnå, lågbåde i det färdiga resultatet och i själva arbetsprocessen.
Lotta Metcalfe, Adolf Fredrik Musikklasser
Senaste kommentarer