Visar inlägg med tagg:

8

dec

Ojojoj vad vi läser

på många språk!

De sista veckorna har jag gjort en drive i f-3 och pratat om vad bra det är att kunna många språk och att man förstås ska läsa på alla sina språk!

Och eleverna har entusiastiskt kastat sig över böcker på arabiska, somaliska, engelska, bengali, kurmanju, sorani, tigrinja, danska… och en hel hög med fler språk. Vi har många böcker på olika språk i våra skolbibliotek, och dessutom får vi låna depositioner från Mångspråksbiblioteket – det är fantastiskt!

Det är ett par språk som jag inte har kunnat få fram böcker på till eleverna. Idag stod för andra gången en liten trulig flicka och frågade efter böcker på hausa och jag var tvungen att säga att jag inte hade några.

Men nästa gång kommer jag att ha! För titta vad Nal’ibali länkade till på facebook: African story book en webbplats med böcker på massor av afrikanska språk!

Mångspåksböcker

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

18

nov

Författarbesök

gillar vi!

Det är alltid roligt med gäster på skolan. Folk som hälsar på hos oss brukar tycka att eleverna är så öppna och trevliga, och eleverna och vi vuxna gillar lite avbrott i skolvardagen.

När det är författarbesök är jag ofta inblandad och förra veckan tog vi emot två gäster.

Förutom de trevliga mötena så är författarbesöken bra för läsningen, förstås. Före besöket läser klasserna minst en bok av författaren som ska komma på besök. Tillsammans med sin lärare i Sv/SvA bearbetar de boken på olika sätt och när författaren kommer brukar eleverna vara väl förberedda och ganska nyfikna. Efter besöket är det alltid några elever som läser fler böcker av författaren på egen hand.

Niklas Krog

Genom Läsning pågår kom Niklas Krog och träffade fyra högstadieklasser. Två hade läst hans bok Kickboxaren och två hade läst Ingen rädsla. Kickboxaren är utgiven av LL-förlaget och den är alltså förhållandevis lättläst. De båda klasserna som läst den ville genast fortsätta med uppföljaren, och Niklas Krog gladde oss genom att berätta att en tredje del är på gång.

Ingen rädsla är en mer genomsnittlig ungdomsbok till omfånget, och handlar om ungdomar som spelar basket. Läsningen av den krävde förstås lite mer av eleverna, men av mötet att döma så var de nöjda och fortsättningarna på den boken har redan hunnit lånas ut och blivit lästa.

Rania Zbib Daher

Förra veckan fick vi också förmånen att gästas av Rania Zbib Daher genom att hon deltog i Internationella bibliotekets barnboksvecka. Rania träffade en grupp av våra elever med arabiska som modersmål och läste högt för dem ur sina böcker. Till det här författarbesöket hade inte eleverna och läraren kunnat förbereda sig genom att läsa böckerna, jag hade inte hittat dem. Men nu har vi böcker av henne så de kan läsa vidare.

Jag förstod inte så mycket, men det var roligt att se elevernas engagemang.

Denna vecka har vi haft ett tredje författarbesök, men då var inte jag med. Annelie Drewsen besökte två av våra förberedelseklasser på högstadiet, och även detta skedde genom Läsning pågår. Klasserna hade läst Spring, Amina! och Kom igen, Amina! och jag tror att de diskuterade tillsammans vad som skulle kunna hända i en efterlängtad tredje bok. När våra somaliska elever hörde talas om att Nypon förlag planerar att översätta den till andra språk så ville de förstås att den ska komma på just deras språk – den handlar ju faktiskt om en somalisk tjej!

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

kallades min föreläsning på Skolportens konferens för skolbibliotek i Göteborg idag.

Jag berättade om

  • nyanlända och hur de kan tas emot i skolan
  • språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt och en del av vad jag som bibliotekarie tagit till mig av det
  • olika sätt att försöka klara vårt uppdrag att tillhandahålla böcker och information på olika modersmål
  • skolbibliotekets funktion för elevernas självstudier

I presentationen finns många länkar, så kanske kan den vara användbar även för den som inte var med på konferensen?

Cilla Dalén

23

jan

Fem fina lådor

kom idag fulla med böcker på olika språk!

Mångspåksböcker

Det är en deposition från Mångspråksbiblioteket på Medioteket – en gemensam resurs för Stockholms skolor. Bibliotekarierna på Medioteket har gjort ett jättejobb med att välja ut och köpa in böcker på en mängd olika språk.

På vår skola har nästan alla elever ett annat modersmål än svenska, och det är viktigt att våra skolbibliotek har böcker på alla elevernas språk. Viktigt, men inte riktigt möjligt att klara av utan stödet från Medioteket.

Vi har många egna böcker på somaliska och arabiska, de två största språken på skolan. Och vi har en del böcker på andra språk också. Det kluriga är att har man två elever med ett eget modersmål, så kan man förstås köpa in ett par böcker på det språket. Men om eleverna tycker om att läsa så behöver man ju två nya böcker ett par veckor senare. Och ja, det funkar inte riktigt för de mindre språken.

Dessutom är det svårt att ta reda på vilka böcker som är bra, på språk man inte alls behärskar själv. Så detta att ha en gemensam resurs i kommunen tror jag är nödvändigt.

Det här att bibliotekarierna valt ut en massa bra böcker – det kan faktiskt ni i andra kommuner dra nytta av. Om ni prövar att välja ”Din skola” och sedan ”Mångspråksbiblioteket” i Winbib (Stockholms grundskolors bibliotekskatalog) så  kan ni sedan skriva språkets namn i sökrutan och få tips på fina böcker att köpa in till era skolor.

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

14

nov

Nytänkande projekt

i all ära, men det är fantastiskt bra med återkommande traditioner som bara fungerar – utan att man behöver skriva ansökningar, formulera tjusiga mål eller utvärdera.

Läsning pågår genomförs i Stockholm varje år. Alla årskurs åtta-klasser kan få besök av en författare under höstterminen och alla femmor under vårterminen. Cirkulationsbiblioteket servar med böcker att läsa innan, och besöket subventioneras centralt så det blir en klart överkomlig kostnad för skolan.

Visst borde flera kulturupplevelser vara så lättillgängliga för skolan!

Idag har vi haft Mats Berggren på besök hos de ”vanliga” åttorna, och Annelie Drewsen har hälsat på hos en av våra förberedelseklasser. Mycket lyckade besök båda två – tack för det Annelie och Mats, men också kloka beslutsfattare som ser till att detta kan ske varje år.

Onsdag kväll

Spring AminaCilla Dalén, Hjulsta grundskola

Cirkelmodellen är ett sätt att undervisa om texter som stödjer elevernas skrivutveckling, men även läsförståelse. Den är utmärkt för elever med annat modersmål, men bra för alla. Modellen finns beskriven på många ställen, men enkelt och tydligt är det på sidorna 11-12 i Anna Kayas och Monica Lindvalls text till Läslyftet. Cirkelmodellen hör hemma inom genrepedagogiken och har den vettiga grundtanken att det som vi vill att eleverna ska kunna göra måste vi också undervisa om. 

Självklart? Nja, det är väl det som diskuteras idag angående den bristande läsförståelsen – att vi inte undervisat ordentligt. Och hur är det med Medie- och InformationsKunnighet? Hur ofta kastas eleverna in i olika uppgifter där de ska söka, välja och bearbeta information eller vara källkritiska utan att vi gett dem möjlighet att lära sig det tillsammans?

Häromdagen funderade jag över hur lässtrategier kan ha betydelse för MIK. Nu tänkte jag testa och se om jag kan krydda cirkelmodellen med lite MIK-kunskaper. Anledningen är att jag tror att genrepedagogiken är viktig, men jag är rädd att vi glömmer bort det där med MIK om vi inte tänker oss för.

I cirkelmodellens första fas handlar det om att bygga upp elevernas förkunskaper inom det ämne man ska behandla. Här tror jag att klassen bland annat kommer att läsa olika texter ur böcker eller tidningar, kolla på saker på webben, kanske se någon film från Youtube och samtala om innehållet. Jag föreslår att läraren här förebildar (modellar) hur hen söker fram materialet, tänker högt om sökmetoder, relevansbedömningar och källkritiska aspekter. Tala också tydligt om alla texter (i vid bemärkelse) på ett sådant sätt att det tydligt framgår att alla har en avsändare som vill något med sin text och har valt att gestalta sitt budskap så som vi ser det. Här passar det också bra att visa eleverna hur man kan hålla ordning på det material man använt genom att göra en källförteckning (kan förstås vara väldigt enkel om det är yngre elever).

I andra fasen går man in på djupet i en modelltext, en text som är väl skriven för att fylla syftet med den aktuella genren. Jag föreslår att man även här är noga med att framhålla författaren som en aktiv person som valt att lyfta fram just detta innehåll på just detta sätt.

I den tredje fasen skriver elever och lärare tillsammans en text. Läraren leder ett samtal medan texten växer fram, om innehåll och form. Här föreslår jag att man använder källförteckningen från fas ett för att enkelt kunna återkomma till det man jobbade med då och kolla faktauppgifter. Den text som elever och lärare skriver tillsammans som modelltext tycker jag sedan ska publiceras på något lämpligt sätt. Kanske passar den i wikimini, om det är yngre elever, eller på en blogg? Eller i skolbiblioteket i pappersform? Ofta vill man ha bilder till texter och då är det guldläge att diskutera bilders funktion men också upphovsrätt och Creative Commons.

I fas fyra ska eleverna skriva egna texter, gärna i par så de får stöd av varandra. De får använda den gemensamma texten som förebild, och jag föreslår att även de andra delarna av det som klassen gjort gemensamt nu kan befästas genom att eleverna arbetar en gång till med informationssökning, relevansbedömning, källkritik, källförteckning, creative commons och publicering. Fast förstås med tillräckligt stöd genom styrning av läraren.

En kritik mot cirkelmodellen är att den tar tid. Och med de extra aspekterna jag lagt till blir det förstås ännu mer tidskrävande. Men – det eleverna ska lära sig måste vi som sagt undervisa om. Och det här var ett förslag till hur man kan tänka.

Apropå undervisa om informationssökning. Känner ni till den utmärkta termen samtalsgoogla? Om inte, läs vad Filippa Mannerheim skriver.

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

20

okt

Sagan om den lilla lilla gumman

av Elsa Beskow läste jag högt för förberedelseklassen i f-6 för ett par veckor sedan.

Jag läste boken två gånger med stor dramatik och så skanderade vi den tillsammans en tredje gång. Eleverna fnissade och frågade varför det bara var ”lilla och lilla” hela tiden.

Efteråt fick de två och två försöka rekonstruera sagan; jag hade kopierat upp den på lösblad men blandat om bladen så eleverna fick parvis resonera sig fram till rätt ordning. Och slutligen fick varje grupp läsa upp den för mig eller läraren.

Jag tror att det var en rätt lyckad lektion. Eleverna uppskattade det speciella med bokens upprepningar och de fick vara aktiva och samtala med varandra medan de läste både bilder och text för att återskapa boken.

Och i morgon ska vi ta fasta på det där med ”lilla och lilla” för då läser vi Thomas Hallings fortsättning Sagan om den lilla lilla katten där orden mest är ”stora och stora”.

halling-thomas-sagan-om-den-lilla-lilla-katten

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

22

apr

Skärmkorsord

vad är det?

Ja, ordet kommer från boken Lyft språket lyft tänkandet av Pauline Gibbons – den bok som vi använder i en utmärkt fortbildning ledd av Nationellt centrum för svenska som andraspråk. Mycket av det vi lär oss på fortbildningen är olika metoder för att låta eleverna vara språkligt aktiva. Man anser att det inte räcker med att lyssna och läsa för att utveckla ett gott språk, det egna talandet och skrivandet är också viktigt.

Jag håller på att läsa LL-förlagets version av Yasar Kemals bok Låt tistlarna brinna tillsammans med en grupp högstadieelever ur en av våra förberedelseklasser. Vi talar förstås hela tiden om det vi läser, men ofta blir eleverna ganska kortfattade när de pratar. Och jag valde därför att testa det där med skärmkorsord. Det kanske egentligen är mest användbart för att jobba med facktermer inom något skolämne, men jag gjorde ett korsord med ord från vår skönlitterära bok.

I ett skärmkorsord har man två versioner av korsordet till två elever. Hälften av orden är ifyllda på respektive korsord – men inte samma ord alltså. Det finns inga ledtrådar till orden utan eleverna ska förklara för varandra. De får inte se varandras korsord, det är väl därför det heter skärmkorsord, man kan ställa en skärm emellan.

Vi hade tittat på skärmkorsord tillsammans en tidigare gång, och även gjort ett gruppvis under mitt överinseende. Men idag fick de jobba två och två.

Och ja, det funkade bra. Eleverna fick brottas ordentligt med språket för att förklara orden för varandra. Några av orden jag valt var lite för svåra, eleverna som skulle förklara kom inte ihåg vad de betydde, men det löste eleverna snabbt genom google translate till sitt modersmål. Sedan förklarade de ändå för sin partner på svenska. När de förklarade termerna så använde de förstås sina erfarenheter från vår läsning, det underlättade alltså med den gemensamma referensram som boken gett oss.

Här finns en film där man får förklarat hur man lätt kan göra ett korsord med datorns hjälp.

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

27

dec

En liten läsgrupp

fick jag förmånen att samtala med ett antal gånger före jul.

Det började med att LL-förlaget skickade mig fyra nya böcker och ville ha respons på hur de fungerade på skolan. Det var Olyckan, I samma båt, Grannen och Noors trädgård. Jag frågade läraren till en av förberedelsklasserna om jag kunde få låna några elever ett antal lektioner för att läsa och tycka till om böckerna. Det var okej – klassen är för tillfället ganska stor; de fem eleverna som varit längst tid i Sverige kom till mig och så kunde läraren ha några lektioner där hon kunde koncentrera sig på de andra eleverna. Mina lilla läsgrupp bestod då alltså av fem högstadielever med god skolbakgrund som varit i Sverige ca 1 år.

När jag förberedde lektionerna bestämde jag mig för att testa att använda en matris, där eleverna kunde skriva under läsningens gång. Jag är ju ingen rutinerad lärare så jag fick pröva mig fram lite, men matrisen funkade ganska bra. Ibland skrev vi tillsammans på en whiteboard så att eleverna kunde använda vissa ord och formuleringar i sina egna anteckningar.

Böckerna är ganska korta, så på en lektion (45-60 minuter) hann vi läsa och prata lite om en bok. Men det krävdes en lektion till för att hinna skriva sammanfattning och diskutera boken ordentligt.

Vi hann läsa tre böcker före jul och jobba färdigt med två av dem. Då gjorde eleverna även boktipsfilmer om  böckerna. Kolla gärna här och här!

Och ja – eleverna tyckte om böckerna, och jag tyckte att det blev bra diskussioner.

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

Hoppas att ni vill hjälpa oss att bygga studiehandledning.wikispaces.com !

Jag och Rebecca Borg från Växjö har satt igång wikin – men vi är helt beroende av er som kan fler språk.

Vi vill samla länkar till ställen på nätet där våra elever på sina modersmål kan få lära sig om sådant som de ska studera på svenska i skolan. Här har jag skrivit mer om wikin.

Det står på förstasidan hur man gör för att lägga in länkar i wikin. Men det går också bra att mejla på adressen som står där, eller kontakta mig på twitter @cilladalen. Vi fyller också gärna på med fler språk – säg bara till!

Tack på förhand!

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

Om bloggen

Porträtt på Cecilia Dalén som står mot en plank.

Bibliotekarien Cilla Dalén bloggar från sitt skolbibliotek på Enbacksskolan i Tensta. På skolan går drygt 400 elever från förskoleklass till årskurs nio.

På bloggen finns både beskrivningar av vardagen som bibliotekarie och funderingar över hur alla vi alla vi i skolan kan arbeta med läsning och med informationssökning och källkritik. Fram till augusti 2019 jobbade Cilla på Hjulsta grundskola.

Tidigare har även Monika Staub Halling och Lotta Metcalfe bloggat här.

Kontakt: Cecilia Dalén