Visar inlägg med tagg:

12

maj

Nu vill jag jobba i Malmö stad!

Postad av Cilla

Varje år utser Nationella Skolbiblioteksgruppen (NSG) en skola till Årets skolbibliotek. I höstas belönades Pauli gymnasium i Malmö – en skola där skolledning, lärare och skolbibliotekarier har byggt upp ett genomtänkt och kraftfullt samarbete kring elevernas informationskompetens, språkutveckling och kulturella intressen.

Förra veckan var Nationella Skolbiblioteksgruppen på Pauli gymnasium på ett mycket givande studiebesök. Vi fick träffa skolledning, bibliotekarier och flera lärare, och du som vill läsa mer om dagen kan titta här.

Det som gjorde mig allra gladast var mötet med Matz Nilsson, utbildningsdirektör för gymnasierna i Malmö stad. Såhär sa han om skolbibliotekariens roll i skolutvecklingen:

 Just så här önskar jag mig att fler skolledare i höga positioner resonerade.  Då skulle det bli fart på utvecklingen!

I vår brottas lärarlag runtom i landet med frågan hur de ska leva upp till de nya läroplanernas krav på undervisning i källkritik och informationskompetens. Rektorer undrar hur de ska klara den nya skollagens krav på tillgången till skolbibliotek – och nu har det börjat ryktas om att Skolinspektionen kommer att vilja se en pedagogisk skolbiblioteksfunktion, snarare än ett bokrum eller en datorpark.

Så vad är det Malmö stad har insett? Vad finns det att vinna på att tänka som dem?

Tipsa alla skolledare och rektorer du känner att lyssna till utbildningsdirektör Matz Nilsson med kollegor på Bok- och biblioteksmässan eller på Skolforum. Hälsa dem att det kommer att löna sig!

/Monika Staub Halling, Adolf Fredriks musikklasser

 

3

mar

Vad gör de utanför skolbiblioteket?

Postad av Cilla

Foto: Monika Staub Halling

Förutom det dagliga arbetet ”på golvet” har jag den stora förmånen att delta i det nationella skolbiblioteksarbetet. Det ger mig perspektiv på det vi gör på skolan, en inblick i vad som är på gång, och en riktning för vart vi är på väg. Och så inbillar jag mig att de konkreta, dagsfärska erfarenheterna från skolvardagen tillför något i dessa nationella nätverk, som till stora delar består av människor i andra positioner.

I eftermiddag har vi möte i juryn för utmärkelsen Årets skolbibliotek. Priset delas ut av Nationella skolbiblioteksgruppen (NSG), ett nätverk med representanter från ett 20-tal organisationer som alla vill främja skolbiblioteken: de stora lärarfacken, Författarförbundet, UR, Kulturrådet, Barnboksinstitutet, Svensk biblioteksförening, Skolbiblioteksföreningarna och många fler. Själv representerar jag fackförbundet DIK (förkortningen står för Dokumentation, Information, Kultur), där många bibliotekarier finns anslutna.

De senaste åren har Nationella Skolbiblioteksgruppen arbetat intensivt med remissomgång och förslag till den nya skollagen. Nu när det i nya skollagen har skrivits in ett krav på tillgång till skolbibliotek för samtliga elever, har arbetet fortsatt med att uppvakta bl.a. Skolinspektionen, Skolverket, rektorsprogrammet och snart SKL för att diskutera vad det nya lagkravet innebär för skolor runtom i landet. Viktiga frågor gäller definitionen av orden skolbibliotek och tillgång – och så måste Skolinspektionen ha användbara granskningskriterier när deras inspektörer ska börja titta på skolornas bibliotekslösningar.

Samtidigt behövs det fortbildning för skolbibliotekspersonal, och helst även för all annan pedagogisk personal, som i och med de nya läroplanerna möter tydligt uttalade krav på att arbeta med källkritik och informationssökning i helt nya ämnen än svenska och SO. Kolla källan arbetar just nu med att lyfta fram detta, se Källkritiken är taktpinnen.

Nationella skolbiblioteksgruppen ordnar regelbundet seminarier, t.ex. på Bok- och biblioteksmässan i Göteborg, och nätverket har även tagit fram en forskningsöversikt över skolbiblioteksrelaterad forskning.

En annan del av arbetet handlar om att uppmärksamma skolor som gör medvetna skolbibliotekssatsningar.

En liten arbetsgrupp inom NSG är jury för Årets skolbibliotek, som delas ut varje höst. Priset går till en hel skola: skolledning, lärarkollegium och skolbibliotekarie tillsammans.

På skolbiblioteken finns det annars många eldsjälar, som gör ovärderliga (och ibland närmast övermänskliga) insatser, men vi anser att det enda sättet för en skolbiblioteksverksamhet att verkligen lyfta är att en skolledning har insett den pedagogiska vinsten i att arbeta med sitt bibliotek. Och att den insikten även är lärarnas, som då i samarbete med skolbibliotekarien förser sina elever med många varierande lärtillfällen, från källkritiska övningar över reflekterande lässamtal till webbpublicering av elevarbeten med allt vad det innebär av informationshantering, formuleringsförmåga och kännedom om upphovsrätt och Creative Commons.

Roligt nog har skolbiblioteksfrågan börjat uppmärksammas i skolledarkretsar, se artiklarna Inte utan mitt skolbibliotek och  Alla har nytta av ett bra bibliotek i senaste numret av Skolledaren. Även på Skolverkets konferenser för huvudmän har det märkts ett stort intresse från rektorer för hur de kan bygga upp en meningsfull biblioteksfunktion på den egna skolan.

Just eftersom det är så många skolor som ligger i startgroparna tror jag att juryn för Årets skolbibliotek kommer att få in spännande nomineringsförslag de närmsta åren. Det ser vi fram emot!

/Monika Staub Halling, Adolf Fredriks musikklasser

19

feb

Lärare och bibliotekarier

Postad av Cilla

i skolorna ska förstås arbeta tillsammans för att eleverna ska nå målen i läroplan och kursplaner. Men det står ingenstans precis vad det är som vi bibliotekarier ska göra.

Jag håller på att skriva en arbetsplan för skolbiblioteket, utifrån nya läroplanen, tillsammans med min kollega Ulrika på f-6-delen vår skolenhet. Det är inte helt självklart hur man ska formulera sig runt bibliotekets/bibliotekariernas uppgift och ansvar.

Vi funderar just nu på att dela upp arbetsplanen i två delar. Först en del där det står lite allmänt om biblioteksverksamhetens möjlighet att stödja elevernas lärande och lärarnas arbete. Och sedan en del där det står Biblioteken har ett särskilt ansvar för att följande kommer till stånd… och så en uppräkning av sådant vi har kompetens att göra och som mer eller mindre tydligt står i läroplan och kursplaner. Det handlar mycket på vår skola om stöd för elevernas läs- och språkutveckling, men också om de delar ur kursplanerna där det talas om att söka och värdera information ur olika källor.

Formuleringen Biblioteken har ett särskilt ansvar för att följande kommer till stånd… är vald för att vissa saker kanske en del lärare gör själva – men vi bibliotekarier har kompetensen att stödja lärarna när det behövs. Till exempel står det i de olika kursplanerna för skolår 1-3 om värdera … källor och information (SO), …texter från olika medier (Eng), informations­sökning i böcker, tidskrifter och på webbsidor för barn och källkritik, hur texters avsändare påverkar innehållet (Sv/SvA). Jag tror att det finns lärare som tycker att detta är självklart och hemtamt, men också lärare som tycker att det känns obekant och nytt – och då får vi bibliotekarier hjälpa till.

Hur tänker ni andra om bibliotekariers och lärares uppgifter? Ska man tydligt fördela vem som ska göra vad – eller kan det vara olika beroende på enskilda personers förmåga och lust?

Cilla Hjulstaskolan

7

feb

Den dynamiska skolbibliotekarien struntar i rutinuppgifterna!

Postad av Cilla

Kopieringspapper, gamla skolkataloger, Guiness rekordbok - elevernas favoriter

 

På Adolf Fredriks musikklasser har vi gjort vissa prioriteringar när det gäller skolbiblioteksverksamheten.  

I valet mellan att hålla öppet för instrosande elever och att ta emot klasser på lektionspass som stärker deras informationskompetens eller får igång deras läsning, så väljer vi det senare. För att det alltid är samma elever som självmant kommer till biblioteket, hur mycket ”öppet” man än har. Och för att vi tror på meningen med en riktad pedagogisk verksamhet, med uttalade mål för vad eleverna ska lära sig av oss bibliotekarier, i samplanering med den pedagog som ansvarar för ämnesinnehållet i respektive skolarbete.  

I valet mellan att förbereda sådana lektioner och att städa i hyllor och sätta upp återlämnade böcker, väljer vi det förra.  Av samma skäl egentligen – vi ser att det som händer när vi tar emot en klass är så mycket viktigare än att hålla mediebeståndet i perfekt ordning. 

Men med jämna mellanrum kommer vi till en punkt, där bokvagnarna svämmar över av återlämnade böcker. Där ingen längre hittar det de vill ha, hur väl vi än lärt eleverna att söka fram boktitlar i bibliotekskatalogen. Då bara måste vi ägna oss åt de gamla goda rutinuppgifterna, annars går inte heller den ack så meningsfulla pedagogiska verksamheten att genomföra. 

Imorgon är det dags!

/Monika 

 

På rasterna sitter många runt borden - och lämnar dem såhär ...

 

Dagens skörd av återlämnade medier

31

jan

Skolbiblioteket på Adolf Fredriks musikklasser

Postad av Cilla

är till för våra knappt 1100 elever i år 4-9 och deras lärare. Skolan är känd för sin körprofil, och det sjungs en hel del i korridorerna. Hit söker sig elever från hela Stockholm med omnejd, vissa pendlar riktigt långt varje dag.

På Adolf Fredriks musikklasser finns 1,6 bibliotekarietjänster. Vi som arbetar här heter Monika Staub Halling och Lotta Metcalfe (Lotta vikarierar för Sofia Malmberg).

Eleverna kommer till biblioteket på raster och håltimmar för att läsa, arbeta, umgås, låna böcker och andra medier.

Men en stor del av bibliotekets verksamhet går ut på att lära våra elever att söka information, granska den källkritiskt och bearbeta material de hittat. Det gör vi i halv- eller helklass, och alltid i samplanering med pedagogerna, kopplat till aktuella skolarbeten.

Våra lektioner följer en plan, som fastställer vad barnen ska få för undervisning i respektive skolår. I arbetsplanen finns även lässtimulerande aktiviteter såsom litteraturpresentationer och författarbesök inlagda, samt de lektioner som erbjuds av våra två IT-pedagoger.

Tanken med arbetsplanen är att säkerställa att alla elever ska få ett minimum av undervisning hos bibliotekarie och IT-pedagog under sina sex år på skolan, och att våra nior ska ha åtminstone grundläggande informationskompetens när de går vidare till gymnasiet.

På den här bloggen kommer vi att dela med oss av erfarenheter från den dagliga verksamheten, glädjeämnen och misslyckanden – och så ser vi bloggen som en möjlighet att diskutera tankar kring skolbibliotekets betydelse för elevers kunskapsutveckling.

Om bloggen

Porträtt på Cecilia Dalén som står mot en plank.

Bibliotekarien Cilla Dalén bloggar från sitt skolbibliotek på Enbacksskolan i Tensta. På skolan går drygt 400 elever från förskoleklass till årskurs nio.

På bloggen finns både beskrivningar av vardagen som bibliotekarie och funderingar över hur alla vi alla vi i skolan kan arbeta med läsning och med informationssökning och källkritik. Fram till augusti 2019 jobbade Cilla på Hjulsta grundskola.

Tidigare har även Monika Staub Halling och Lotta Metcalfe bloggat här.

Kontakt: Cecilia Dalén

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Arkiv

Senaste inläggen

Arkiv