Visar inlägg med tagg:

29

nov

Sammanfatta

Postad av Cilla

I tisdags hade jag en halv studiedag till om läsförståelse, tillsammans med lärarna i f-4.

Vi började med att repetera vad reciprok läsundervisning är genom att titta på introduktionsfilmen om detta från UR. Alla filmerna om de olika strategierna hade vi kollat på första studiedagen.

Sedan fördjupade vi oss i sammanfattande under några timmar. Vilket stöd kan man ge eleverna i form av olika strukturer för att göra en sammanfattning? Jag visade filmen om Berättelseansiktet från Läslyftet, och en av lärarna plockade fram ett arbetsblad från En läsande klass. Båda dessa visar metoder för att få struktur på sammanfattningar av skönlitterära texter.

För att bearbeta ett stoff från en fackbok så finns det många olika sätt att göra grafiska sammanställningar, till exempel tabeller eller tidslinjer. I boken Språkinriktad undervisning av Maaike Hajer och Theun Meestringa finns på sidorna 108-111 flera exempel på mer avancerade scheman att använda när man ska sammanfatta olika processer och liknande.

Det här att byta format på information, till exempel från text till något annat, är bra på flera sätt. Jag har för mig att Pauline Gibbons förordar det i Stärk språket stärk lärandet, som ett sätt att tvinga eleverna att processa informationen till kunskap.Det är också ett moment i CORI, en modell för att använda läsförståelsestrategier kombinerat med grupparbeten. Och vi vet från Biblioteks- och informationsvetenskapen hur viktigt det är med stödstrukturer för att elever verkligen ska bearbeta information de möter vid olika projektarbeten, inte bara kopiera texter genom att till exempel klippa och klistra från nätet.

I den fortbildning som Nationellt centrum för svenska som andraspråk gett lärarna i de högre klasserna på min skola, betonas hela tiden hur viktigt det är att eleverna får vara språkligt aktiva. Att skapa interaktion mellan eleverna gör att de utvecklar sitt språk och får möjlighet att tänka tillsammans om ämnesinnehåll. I filmen om Berättelseansiktet förklaras metoden think-pair-share, som går ut på att ge eleverna en kort stund att tänka själva, sedan en stund för att utbyta tankar med en klasskamrat och så lyfta frågan i hela klassen. I filmen kallas den bordsgranne man pratar med för tankekompis – fint tycker jag.

På studiedagen tittade vi också på Venn-diagram, en metod att sammanfatta och jämföra två texter. Ett sätt att använda det är att jämföra NE:s enkla text med wikimini – och förhoppningsvis sedan bidra till att skriva i wikimini. Vi kollade på texten i wikimini om Afrika och insåg att våra elever definitivt skulle kunna bidra till att göra den bättre.

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

30

okt

Hela skolan har varit i Göteborg

Postad av Cilla

och träffat andra skolor som varit med i Handledning för lärande. Vi hade en avslutningskonferens i två dagar och under konferensen fanns ett antal olika pass där vi deltagare hade fått önska innehåll.

Jag ledde ett 45-minuterspass om MIK (Medie- och informationskunnighet – kolla gärna på MIK-rummet) och mitt syfte var att samla in tankar och kunskaper från de andra deltagarna. Jag känner mig lite vilsen runt detta med MIK just nu, och anledningen är ungefär det här:

Vi vet att släppa lös eleverna i uppgifter där de lämnar läroboken för att enskilt eller gruppvis söka information och sammanställa någon form av rapport är ett ganska vanskligt sätt att organisera undervisning. Forskning inom B&I (biblioteks- och informationsvetenskap) visar att det ofta blir ett grunt lärande inom ämnet, och det är också vanligt att eleverna lär in felaktiga arbetsmetoder. Om man hårddrar så är det mycket klippåklister, eller annat mekaniskt reproducerande av fragmentarisk kunskap. Det finns sätt att göra sådana här uppgifter bra, i forskningsantologin Medie- & informationskunnighet skriver Louise Limberg om vikten av

  • forskningsbara frågor som ska vara autentiska, öppna eller kritiska, faktafrågor är inte lämpliga
  • stöd under processen runt olika aspekter av informationskompetens, det kan gälla relevansbedömning och källkritik med mera
  • konsekvent och regelbunden återkoppling av pedagoger; under hela arbetsprocessen behöver eleverna hjälp med att diskutera även innehållet i det de arbetar med och de behöver få utmanande frågor för att komma vidare i sitt tänkande

På alla tio skolorna som varit med i Handledning för lärande har vi fått en gedigen utbildning från Nationellt Centrum för svenska som andraspråk i hur man kan undervisa språkutvecklande samtidigt som man har en hög nivå på ämnesinnehåll. Jag är verkligen nöjd med den fortbildningen och tror att de metoder och förhållningssätt som vi lärt oss är mycket bra. Men jag är lite rädd för att allt det som står i LGR11 om informationssökning och källkritik kan komma bort – om vi inte tänker oss för. Det handlar alltså om sådant som står i syftestexter och centralt innehåll i de flesta av skolans ämnen. MIK är även viktigt för det som anges i LGR11 kapitel 1 Skolans uppdrag om studiefärdigheter, kritiskt tänkande och kommunikation.

Det jag funderat över ett tag är om man kan konkretisera MIK i många små delar, och så försöka se till att de kommer in i undervisningen utan att man behöver träna allt på en gång i lössläppta informationssökningsuppgifter? Det är många olika små saker som ställer till problem för eleverna, i kapitel 8 i Textflytt och sökslump kan man läsa om bland annat att hantera bokstavsordning, manipulera sökmotorer och skumläsa. Men det är förstås även viktigt med stora omfattande kompetenser som kritisk läsning och tilltro till den egna förmågan.

Så, kunde jag få någon hjälp i att klura runt detta av en 45-minuters workshop?

Vi som samlades var 3 bibliotekarier och 28 lärare. Min idé var att skriva upp sådana där delar av MIK på papper, och sedan samla förslag om hur man kan jobba med det på post-it-lappar. Alla fick gå runt i rummet och skriva och samtala om det som verkade intressant. Vi hann förstås inte så mycket, och jag tror att vi skulle behövt ett längre gemensamt utforskande av MIK-begreppet för att kunna identifiera delkompetenser. Nu var det mest vi bibliotekarier som hade funderat över detta tidigare, tror jag. Det ingår i vår utbildning och är en viktig del av vårt arbete. Men de synpunkter vi samlade ihop kan ju ses som en början till ett tänkande. Här är de:

Kritisk läsning (veta att texter har en avsändare som påverkar faktaurval, språkbruk etc) Gemensamt arbete, jämföra texter, ge respons om åsikter

Källkritik och granska webbplatser Görs gärna i samband med att man arbetar med argumenterande text – vad vill avsändaren säga och hur ser argumenten ut, jämföra texter i helklass eller gruppvis t ex NE och wikipedia eller böcker och annan media, kolla om och hur man kan hitta sidansvarig eller utgivare, finns det kontaktuppgifter till den?, söka med olika sökmotorer och jämföra träffarna, undervisa om skillnaden mellan en söktjänst och en databas, undervisa om hemsidors uppbyggnad, kolla relevansen genom sambandet källa och sökord – är detta bästa stället för information om just detta?

Googlekunskaper Maktaspekten – diskutera vem som ligger bakom google och hur det påverkar sökningar och träffar och vilket syftet är med detta, använda avancerad sökning, ha ordentliga genomgångar om detta ofta

Avancerad sökning Lärare modellar/förebildar, förklara och ge exempel på olika sökmotorer, använda de avancerade sökfälten som finns

Vad en webbläsare är och att det finns många olika

Dolda webben – det som inte nås av google Visa betalresurser som skolan har, styra användningen till specifika resurser

Avgränsa sökningar Bibliotekarier eller lärare visar – sedan får eleverna pröva själva

Kritiskt granska bilder och filmer Se exempel på manipulerade bilder, göra egna manipulerade bilder eller filmer

Att producera podcast, text, bild, film Gör – lärare behöver fortbildning just in time, att våga testa lite i blindo

Översiktsläsa, t ex för relevansbedömning vid informationssökning Tolka med egna ord

Fakta – ämnesord Läraren i samarbete med eleverna söker förklaring på vad olika ord betyder, lätta förklaringar, använda olika begrepp

Orientera sig i faktaböcker THIEVES, sökläsning, servera inte allt som lärare – låt eleverna leta i index och innehållsförteckning

Synonymer – för sökningar Läsa böcker, synonymordböcker (dyra), gemensamt skrivande, appar, korsord

Juridik runt webbpublicering Arbeta med Creative Commons

Skillnaden mellan sökfält och adressfält och hur man använder dem Skillnaden på att kunna adressen och inte känna till ex whitehouse.com

Bokstavsordning för att kunna leta i index, bokhyllor, ordlistor etc Lekar, ställa in böcker i biblioteket, ställa upp sig i bokstavsordning på efternamn, tvingas att använda fysiska böcker för att hitta information, söka ord i lexikon i ett index eller i uppslagsverk, ordna elevernas egna arbeten efter deras namn, lära sig förkortningar, lära sig olika genrer, öva öva öva

Diverse datorkunskaper så som spara, konvertera dokument, klippa och klistra Temadagar, att ge eleverna möjlighet att använda de program som finns på skolorna i datorer och plattor, ha mediekunskap i biblioteket, allmän datorkunskap, IT som ämne, IT-pedagog

Kunna koncentrera sig

Eftersom detta är ett genuint intresse för mig så blir jag mycket tacksam för kommentarer!

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

26

okt

Studiedag

Postad av Cilla

I torsdags hade jag fått förtroendet att hålla i en studiedag för lärarna i f-4 om läsförståelse. Spännande och ansvarsfullt kändes det – jag har planerat och funderat intensivt i några veckor.

Mina mål med dagen var att lärarna vid dagens slut skulle ha

• en god bild av vad reciprok läsundervisning innebär – både lässtrategierna och själva det reciproka

• reflekterat över nuvarande undervisning, göra mer eller mindre av vad?

• fått en uppfattning av vad som finns att tillgå på En läsande klass, och börjat fundera över vad man vill använda av det

• fått koll på Läslyftets provomgång

Och jag tänkte också att vi skulle hinna lyfta frågan om hur skolbibliotek-lärare kan samarbeta på bästa sätt för att utveckla elevernas läsförståelse.

Under dagen gick vi igenom de fyra lässtrategierna från Reciprocal Teaching och En Läsande Klass extra strategi Konstnären. Några av strategierna förebildade (modella, modellera) jag och några fick lärarna arbeta med gruppvis.

De texter vi använde att testa lässtrategierna på var Abstract och avsnittet om RT ur Barbro Westlunds avhandling, Anna Kayas och Monica Lindvalls text från Läslyftet och Marie Trapps blogginlägg om hur man kan använda lässtrategier med de yngre eleverna. Jag valde alltså texter med ett relevant innehåll, och några av dem är också ganska knepiga att läsa. Lärarna kastade sig samarbetsvilligt över även de knöliga texterna – det är ju så våra elever har det.

Vi tittade på flera filmer också: nästan alla från UR om läsförståelsestrategier och en av filmerna från Läslyftet.

Lärarna verkade nöjda med dagen och ville att vi ska försöka få åtminstone en halvdag till ganska snart. Dessutom ville de lägga in mer litteraturdiskussioner på konferenstid.

Så fina och kloka arbetskamrater jag har!

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

5

okt

Att tänka och läsa

Postad av Cilla

Förra året läste jag Tankens mosaik av Keene & Zimmermann. Nu ska jag återkomma till den i samband med att jag planerar ett par föreläsningar om läsförståelse, lässtrategier och En läsande klass.

Men först började jag med att läsa en nyare artikel av samma författare: Years later, comprehension strategies still at work, publicerad i The reading Teacher 66(8) förra året. Barbro Westlund refererar till den artikeln flera gånger i sin avhandling Att bedöma elevers läsförståelse.

I artikeln betonas ett par viktiga saker som jag tänker att vi alla måste ta på allvar nu när vi sprider och missionerar om att arbeta med läsförståelsestrategier i skolan.

  • Det ena är att vi vuxna som jobbar med eleverna måste läsa mycket själva, reflektera över vår läsning och diskutera den med varandra. Vi behöver förstå oss själva som läsare för att kunna vara goda förebilder för eleverna. Och vår egen läsning utvecklas precis som elevernas av att vi lyfter den till en metanivå i samtal med andra.
  • Det andra är att när vi arbetar med läsförståelsestrategier så får de inte skymma själva texterna eller elevernas tänkande. Målet är inte att eleverna ska kunna benämna lässtrategier och plocka fram dem på kommando, utan målet är att eleverna ska bli kompetenta och reflekterande läsare.

Jag tror att det är viktigt att vi inte blir rädda av alla krav på hur den perfekta undervisningen ska se ut. I Textsamtalet – undervisning på ett rikt och nyanserat sätt, som är en text från provomgången i Läslyftet, skriver Anne-Marie Körling så klokt att det är viktigt att ”…lärare får utveckla sin förmåga att undervisa genom att pröva, öva, upptäcka och undersöka textsamtalets värde och kvalitet.”

Målet är förstås att vi, lärare och bibliotekarier, ska ha en stor pedagogisk repertoar att plocka ur och mixa på det sätt som passar bäst för den elevgrupp och den litteratur vi arbetar med. Och för att få den här repertoaren tillgänglig för oss så måste vi studera men också praktisera vad vi läser.

Kontentan för mig i min verksamhet som bibliotekarie blir att fortsätta att verka för att sprida kunskaper om läsförståelsestrategier, i kollegiet och direkt till eleverna, men också att uppmuntra till läsning och samtal på andra sätt. Boksamtal i personalgruppen och med elever är ju också så himla roligt!

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

29

aug

Planer!

Postad av Cilla

Nu har snart  alla elever fått sina läromedel och det börjar bli dags att hinna med lite annat.

Jag och kollegan Ulrika har gått igenom förra årets arbetsplan, tagit bort något, skrivit till annat, och är nu laddade för att köra full fart.

Bokprat och boksamtal i mängder blir det även fortsättningsvis, stöd till lärare som vill jobba med webbpublicering (hoppas verkligen att några nappar på wikimini – verkar så kul och perfekt att kombinera med genrepedagogik och faktatexter skrivna enligt cirkelmodellen), PLT på högstadiet och nästa termin kommer vi arbeta vidare med VärldensALMA.

Nytt för i höst är att det förhoppningsvis blir två bokcirklar på elevernas fritid. Jag hoppas på en med sexor och sjuor och en med åttor och nior. Båda två kommer ske i samarbete med folk utanför skolan, men jag tror att jag väntar med att berätta om det tills jag ser om vi får ihop tillräckligt med elever. Ungdomarna på skolan får inte automatiskt sånt där entusiastiskt glitter i ögonen som medelålders damer brukar få när man nämner ordet ”bokcirkel”…

Vi har också anmält skolans bibliotek till den MIK-satsning som Statens Medieråd och Svensk Biblioteksförening samarbetar om. Vad det kommer innebära är ännu lite oklart… men jag hoppas att det blir nya kunskaper och flera idéer om hur man kan jobba med informationssökning och källkritik i skolan.

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

12

jun

Och nu var det redan slut

Postad av Cilla

på vårterminen!

Oj, vilken fart…men nu är man trött.

Det har varit en rolig termin i skolbiblioteket, vilket nog inte har märkts så mycket här på bloggen. Framför allt sista månaden har jag tillsammans med kollegan Ulrika ägnat åt vårt ALMA-projekt. Det har varit gett mycket men också tagit mycket tid.

Nu så här vid terminsslut är det dags att utvärdera. Vad av allt det nya vi har gjort det här läsåret ska vi fortsätta med nästa år? Vad har vi inte hunnit med och gör det något?

Jag tycker absolut att ALMA-arbetet ska fortsätta och jag vill även gärna ta med mig PLT till nästa läsår. Men jag har tappat en del av det gamla vanliga lässtimulansarbetet (haft ovanligt få bokprat, skrivit för lite boktips på Infotekets facebooksida, jobbat mycket sparsamt med att variera exponeringen i biblioteket etc) och jag tror att det är synd.

På vår skola, liksom på många andra, börjar reciprok läsundervisning och språkinriktad ämnesundervisning sprida sig bland lärarna. Det är förstås jättebra och om det behövs ska vi i biblioteken hjälpa till och samarbeta med lärarna om detta.

Men vi får inte glömma bort lässtimulansen, att eleverna ska lockas ta hem och läsa böcker utöver dem som läses tillsammans i undervisningen! Jag tror att fritidsläsningen också är viktig på många olika sätt och där är nog vi bibliotekarier allra bäst!

Så, nu är det dags att titta både bakåt och framåt för att tänka inför nästa läsår!

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

22

apr

Skärmkorsord

Postad av Cilla

vad är det?

Ja, ordet kommer från boken Lyft språket lyft tänkandet av Pauline Gibbons – den bok som vi använder i en utmärkt fortbildning ledd av Nationellt centrum för svenska som andraspråk. Mycket av det vi lär oss på fortbildningen är olika metoder för att låta eleverna vara språkligt aktiva. Man anser att det inte räcker med att lyssna och läsa för att utveckla ett gott språk, det egna talandet och skrivandet är också viktigt.

Jag håller på att läsa LL-förlagets version av Yasar Kemals bok Låt tistlarna brinna tillsammans med en grupp högstadieelever ur en av våra förberedelseklasser. Vi talar förstås hela tiden om det vi läser, men ofta blir eleverna ganska kortfattade när de pratar. Och jag valde därför att testa det där med skärmkorsord. Det kanske egentligen är mest användbart för att jobba med facktermer inom något skolämne, men jag gjorde ett korsord med ord från vår skönlitterära bok.

I ett skärmkorsord har man två versioner av korsordet till två elever. Hälften av orden är ifyllda på respektive korsord – men inte samma ord alltså. Det finns inga ledtrådar till orden utan eleverna ska förklara för varandra. De får inte se varandras korsord, det är väl därför det heter skärmkorsord, man kan ställa en skärm emellan.

Vi hade tittat på skärmkorsord tillsammans en tidigare gång, och även gjort ett gruppvis under mitt överinseende. Men idag fick de jobba två och två.

Och ja, det funkade bra. Eleverna fick brottas ordentligt med språket för att förklara orden för varandra. Några av orden jag valt var lite för svåra, eleverna som skulle förklara kom inte ihåg vad de betydde, men det löste eleverna snabbt genom google translate till sitt modersmål. Sedan förklarade de ändå för sin partner på svenska. När de förklarade termerna så använde de förstås sina erfarenheter från vår läsning, det underlättade alltså med den gemensamma referensram som boken gett oss.

Här finns en film där man får förklarat hur man lätt kan göra ett korsord med datorns hjälp.

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

16

jan

Elevens val med bokblogg, upphovsrätt och muntlig framställning

Postad av Cilla

Foto: Lotta Metcalfe

Under läsåret har några få elever från årskurs 6, samlats varje fredag i datasalen med skolans bibliotekarie för att blogga om lästa böcker.
Det är duktiga elever som vanligtvis läser mycket och som inte är främmande för att klämma en och annan klassiker.
Trots det, kan alla goda läsare behöva en utmaning eller  två.

Första utmaningen var att skriva om sina favoritböcker utan att avslöja för mycket,
och samtidigt anpassa språket till en specifik mottagare.

Nästa utmaning var att ladda ner bilder på bokomslag som är ”godkänd” för digital publicering.
En sådan uppgift kan få den flitigaste eleven att bli hysterisk, om kunskaperna i datorhantering är grunda.

Var hamnar bilden nu? Jaså ska man döpa den? Varför är bilden så stor? var
frågorna en dimmig novemberfredag.

I fredags kunde jag konstatera följande;
att de nu kan hämta bildmaterial och hantera mappar samt redigera sina inlägg i bloggverktyget.
De har även förstått hur upphovsrätten fungerar vid digital publicering.

Eleverna har använt lärresursen Learnify och dess bloggverktyg. Lärarna och jag som bibliotekarie, följer aktiviteten på bloggen och kommenterar ibland också deras inlägg.

Strax innan jul, fick de i uppgift att skriva om en favoritbok som de tyckte om när de var små. Målgruppen denna gång är skolans fritidspedagoger, de som har hand om skolans förskoleklasser. Vad de inte vet, är att de ska också ska få berätta om böckerna muntligt för för sexåringarna.
Men det är fortfarande hemligt.

 

Lotta Metcalfe

Skolbibliotekarie

 

27

dec

En liten läsgrupp

Postad av Cilla

fick jag förmånen att samtala med ett antal gånger före jul.

Det började med att LL-förlaget skickade mig fyra nya böcker och ville ha respons på hur de fungerade på skolan. Det var Olyckan, I samma båt, Grannen och Noors trädgård. Jag frågade läraren till en av förberedelsklasserna om jag kunde få låna några elever ett antal lektioner för att läsa och tycka till om böckerna. Det var okej – klassen är för tillfället ganska stor; de fem eleverna som varit längst tid i Sverige kom till mig och så kunde läraren ha några lektioner där hon kunde koncentrera sig på de andra eleverna. Mina lilla läsgrupp bestod då alltså av fem högstadielever med god skolbakgrund som varit i Sverige ca 1 år.

När jag förberedde lektionerna bestämde jag mig för att testa att använda en matris, där eleverna kunde skriva under läsningens gång. Jag är ju ingen rutinerad lärare så jag fick pröva mig fram lite, men matrisen funkade ganska bra. Ibland skrev vi tillsammans på en whiteboard så att eleverna kunde använda vissa ord och formuleringar i sina egna anteckningar.

Böckerna är ganska korta, så på en lektion (45-60 minuter) hann vi läsa och prata lite om en bok. Men det krävdes en lektion till för att hinna skriva sammanfattning och diskutera boken ordentligt.

Vi hann läsa tre böcker före jul och jobba färdigt med två av dem. Då gjorde eleverna även boktipsfilmer om  böckerna. Kolla gärna här och här!

Och ja – eleverna tyckte om böckerna, och jag tyckte att det blev bra diskussioner.

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

Om bloggen

Porträtt på Cecilia Dalén som står mot en plank.

Bibliotekarien Cilla Dalén bloggar från sitt skolbibliotek på Enbacksskolan i Tensta. På skolan går drygt 400 elever från förskoleklass till årskurs nio.

På bloggen finns både beskrivningar av vardagen som bibliotekarie och funderingar över hur alla vi alla vi i skolan kan arbeta med läsning och med informationssökning och källkritik. Fram till augusti 2019 jobbade Cilla på Hjulsta grundskola.

Tidigare har även Monika Staub Halling och Lotta Metcalfe bloggat här.

Kontakt: Cecilia Dalén

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Arkiv

Senaste inläggen

Arkiv