för elevernas resultat i skolan, brukar det sägas. Och det stämmer säkert – kanske även när det gäller att utveckla elevernas förmåga till informationskompetens?

Som jag skrev i mitt förra inlägg så kräver goda resultat hårt arbete av lärare och elever på min skola. Det är mycket som ska hinnas med!

I forskning om flerspråkiga elevers lärande, sammanfattad bland annat i den nya skriften Greppa språket från Skolverket, förordas att man arbetar med ämnesinnehåll och språk parallellt i all undervisning. En grundläggande tanke bakom detta är att skolelever inte kan lägga ämnes­lärandet på hyllan i väntan på att de lärt sig språket.

Om lärarna nu inte heller ska avvakta med informationssökning och källkritik tills språket är ikapp så måste nog dessa delar också integreras med det andra. Och jag tror att en del i detta kan vara om man som lärare tänker på att i undervisningen förebilda informations­kompetens. Kanske är det självklart, men jag menar till exempel:

När man ska läsa en text ur läroboken tillsammans så kan man tänka högt medan man slår upp rätt kapitel i innehållsförteckningen eller letar efter ett begrepp i bokens sakregister (forskning visar att många elever inte behärskar grundläggande sätt att utvinna information ur en faktabok).

Om man vill visa eleverna någon bra webbsida så kanske man inte ska plocka fram den direkt utan visa hur man gör när man hittar den, och under tiden tänka högt om varför man väljer att göra just så (elever kan ofta inte alls så mycket om sökningar på webben som vuxna tror – de googlar och läser i wikipedia, men behöver lära sig att göra mer specificerade sökningar och att använda länkkataloger).

När man tillsammans tittar på till exempel information på webben så kan man göra källkritiska överväganden medan man tänker högt: – Det som står här verkar konstigt, det stämmer inte med vad jag vet sedan förut… – Den här texten kanske kan vara intressant att läsa, hon som skrivit den är forskare… -Undrar varför det inte står samma sak på de här båda ställena…

Att förebilda informationskompetens räcker förstås inte, eleverna måste jobba själva också. Men jag tror att det ändå kan vara en bra början som inte tar så mycket extra tid från allt annat viktigt.

Cilla Dalén, Hjulsta skolor

En mycket viktig framgångsfaktor för skolor brukar sägas vara att man har höga förväntningar på eleverna. Detta är inte så lätt, jag har haft svårt att förhålla mig till det i min roll som litteratur­förmedlare. Men nu funderar jag över informationskompetensen – alltså allt som står i nya läroplanen om att söka, tolka och hantera information, vara källkritisk med mera.

Vi som arbetar på Hjulsta skolor har många utmaningar. Nästan alla våra elever har ett annat modersmål, många har bott ganska kort tid i Sverige och vissa har föräldrar med mycket liten eller ingen skolbakgrund. Kvaliteten i det språkutvecklande arbetet är förstås helt centralt för att eleverna ska lyckas i skolan.

Elevernas förkunskaper i skolans ämnen ställer också stora krav på lärarna. De flesta av våra elever har inte växt upp med Bollibompa och faktaböcker på dagis, och en hel del inte heller gått hela sin skoltid i Sverige. Då har de inte den svenska allmänbildning som skulle underlättat för att tillgodogöra sig stoffet i olika skolämnen.

Det här har gjort att jag tänkt att informationskompetensen kanske inte är så viktig, det är så himla mycket vi måste hinna med i skolan… Men det är ju inte att ha höga förväntningar!

Våra elever ska förstås också lämna skolan med goda förutsättningar för fortsatta studier och med kunskaper om medier som gör att de förmår vara kritiska till all information som öses över oss. De ska känna sig delaktiga i det digitala informationssamhället och kanske vara med och debattera på tidningars webbplatser och i egna bloggar.

Så därför försöker jag nu få tid till att diskutera detta med lärarna på skolan – och jag ska återkomma här på bloggen till hur vi kanske kan jobba med det.

Cilla Dalén, Hjulsta skolor

17

jun

om alternativa verktyg igår. Jag var där tillsammans med några arbetskamrater, som liksom jag finns som resurser för lärare och elever. Vi fick lära oss mycket på 1 ½ timme – både om hur några datorprogram och apparater fungerar och också litegrand om hur man kan jobba med dem pedagogiskt.

Vi tittade bland annat på ordbehandlingsprogram som verkar mycket bättre än Word, och talsyntes. Programmen är nog bra för alla våra elever, inte bara för dem med läs- och skrivsvårigheter. Våra ungdomar behöver allihop jobba med det svenska språket lite extra, och för elever som kanske inte lärt sig läsa på något annat språk heller så måste programmen vara en stor hjälp.

Jag tänker att jag till hösten ska visa några av programmen för klasserna, och då får medföljande lärare också informationen.

Cilla Dalén Hjulstaskolan

31

maj

Glass

GLASS TILL ALLA NIOR SOM LÄMNAT IGEN ALLA BÖCKER!

Cilla Hjulstaskolan

25

maj

Skolbiblioteket och Facebook

Sedan ett och ett halvt år tillbaka har jag en Facebooksida som heter Hjulstaskolans Infotek. Den riktar sig främst till skolans elever och mina avsikter med den är:

  • Ha ett ställe på nätet där jag lätt kan komma ut med information om länkar, boktips med mera till eleverna.
  • Skapa lite gemenskap, ett ställe på nätet där alla kan känna sig välkomna.
  • Sprida en god bild av skolan – en gnutta marknadsföring alltså.

Jag valde en Facebooksida i stället för en blogg därför att många elever ändå är på Facebook mycket. Jag tror att en blogg skulle kräva att eleverna mer aktivt söker upp den, än vad en Facebooksida gör. Och man behöver inte vara medlem där för att läsa sidan, jag vill inte påverka eleverna att skaffa Facebook-konton.

Jag tycker att Facebooksidan fungerar rätt bra på de sätt som jag avser. Elever frågar efter böcker jag tipsat om där, och de använder länkarna för sina skolarbeten. Däremot blir det tyvärr inte mycket till kommunikation med eleverna på sidan.

Cilla Hjulstaskolan

Harassment with a camera on Flickr/creativecommonsFoto: By christopherleonard 

Under vecka 18 kom en ung och entusiastisk lärare till skolbiblioteket och sa till mig;
– Mina åttor läser kommunikation på geografin. Vad säger du då?

– Kommunikation genom Internet?

– Ja, just det! Vad? Hur?
– Facebook, chat?
– Ja, och om kränkning på nätet?
– Facerape? 
– Absolut! och gärna något om källkritik?

Det blev inget moment om källkritik i den bemärkelsen att eleverna synar sina källor, men däremot mer om att syna dem de addar på Facebook.

Eleverna fick se några korta filmer om nätmobbning från Medierådet, sedan diskuterades det i både storgrupp och bikupor.
Eleverna berättade mer än gärna om Facebook, om facerape, kränkningar och integritetsfrågor. Föräldrar som nätvandrar? Nja, kanske, tyckte eleverna.Bara det inte är mina föräldrar, sa en elev.

Stundvis kände jag mig som en dinosaurie, när det flög några FB-uttryck i luften som lät helt obekanta i mina öron. Men vad gör det. Jag lärde mig väldigt mycket genom att lyssna på alla dessa talföra åttor, även om jag inte alltid delar deras åsikter i vissa integritetsfrågor .

Läraren och jag var helt utmattade men nöjda när vi stängde ner vår PowerPoint.  Igår gjorde vi det igen, och ett liknande scenario utspelade sig i klassrummet.  Eleverna var så engagerade, och berätta en massa om sina erfarenheter på Facebook och nätet. Så intressesant, men också lite skrämmande ibland.

Lotta Metcalfe, Adolf Fredrik Musikklasser

18

maj

Världens smartaste man

har sagt att domedagen kommer nu på lördag! Är det sant? En kompis till mig säger att hon har hört det på TV!

Det blir dagens mest konkreta arbete med källkritik när en flicka i sjuan ställer denna fråga. Vi googlar och kollar runt lite på nätet – en massa bloggar skriver om detta fenomen. Vi hittar även en artikel i GP som vi tittar lite noggrannare på.

Och jag inser snabbt att språkkunskaper inte bara är viktiga för förståelse utan även för källkritik.

Jag slänger en blick på artikeln, ögonen nuddar vid begrepp som ”en i raden av”, ”han hävdar” och ”han säger sig veta” och jag förstår direkt att artikelförfattaren är skeptisk till det han skriver om.

Men eleven ser inte de värderingar som finns i orden – och detta blir för mig ytterligare ett exempel på hur viktigt det är ha språket i fokus vad man än gör i skolan.

Cilla Hjulstaskolan

Ja, vi bibliotekarier gillar att det förutom om språk, texter och läsning, även står mycket i nya läroplanen om informationssökning och källkritik.

Först ett länktips för bibliotekarier som kanske inte hunnit läsa läroplanen med kursplanerna ordentligt än: Pernilla och Erika på en av grannbloggarna har spaltat upp texterna ur kursplanerna på ett mycket överskådligt sätt, klicka här.

Och här är ett länktips för lärare och rektorer som ännu inte hunnit skaffa sig en översikt över vad kursplanerna säger om informationssökning och källkritik: det är Kolla källans wiki som har en sida där de samlat citat om detta, klicka här.

När vi hade nätverksträff med skolbibliotekarierna i min stadsdel häromdagen så diskuterade vi arbetsplaner för skolbiblioteken. Vi talade om svårigheterna att prioritera vad man ska göra som bibliotekarie när tiden inte räcker till. Jag har förmånen att jobba heltid på en skola med drygt 300 elever, och då kan jag hinna rätt mycket – om än inte allt jag skulle vilja. Men många bibliotekarier har mindre tid på fler elever och då blir det hårda prioriteringar som egentligen borde göras av skolledning och kollegium. Vill man att biblioteket ska vara en lokal med medier som är tillgänglig för alla hela tiden? Ska bibliotekarien använda sina kunskaper om informationssökningens och källkritikens didaktik för att hjälpa lärarna med detta? Ska bibliotekarien ha lektioner med varje klass/halvklass regelbundet för att stödja läsutvecklingen? Hur är det med tillhandahållande av talböcker, utlån av läromedel, tillgång till böcker på alla modersmål etcetera?

En uppmaning till er rektorer: tänk på bibliotekarierna som på alla annan resurspersonal! Ta reda på vad vi kan och vill, och fundera över hur skolan kan använda detta på bästa sätt för att utvecklas i enlighet med intentionerna i nya läroplanen.

Cilla Hjulstaskolan

Varje år utser Nationella Skolbiblioteksgruppen (NSG) en skola till Årets skolbibliotek. I höstas belönades Pauli gymnasium i Malmö – en skola där skolledning, lärare och skolbibliotekarier har byggt upp ett genomtänkt och kraftfullt samarbete kring elevernas informationskompetens, språkutveckling och kulturella intressen.

Förra veckan var Nationella Skolbiblioteksgruppen på Pauli gymnasium på ett mycket givande studiebesök. Vi fick träffa skolledning, bibliotekarier och flera lärare, och du som vill läsa mer om dagen kan titta här.

Det som gjorde mig allra gladast var mötet med Matz Nilsson, utbildningsdirektör för gymnasierna i Malmö stad. Såhär sa han om skolbibliotekariens roll i skolutvecklingen:

 Just så här önskar jag mig att fler skolledare i höga positioner resonerade.  Då skulle det bli fart på utvecklingen!

I vår brottas lärarlag runtom i landet med frågan hur de ska leva upp till de nya läroplanernas krav på undervisning i källkritik och informationskompetens. Rektorer undrar hur de ska klara den nya skollagens krav på tillgången till skolbibliotek – och nu har det börjat ryktas om att Skolinspektionen kommer att vilja se en pedagogisk skolbiblioteksfunktion, snarare än ett bokrum eller en datorpark.

Så vad är det Malmö stad har insett? Vad finns det att vinna på att tänka som dem?

Tipsa alla skolledare och rektorer du känner att lyssna till utbildningsdirektör Matz Nilsson med kollegor på Bok- och biblioteksmässan eller på Skolforum. Hälsa dem att det kommer att löna sig!

/Monika Staub Halling, Adolf Fredriks musikklasser

 

Om bloggen

Porträtt på Cecilia Dalén som står mot en plank.

Bibliotekarien Cilla Dalén bloggar från sitt skolbibliotek på Enbacksskolan i Tensta. På skolan går drygt 400 elever från förskoleklass till årskurs nio.

På bloggen finns både beskrivningar av vardagen som bibliotekarie och funderingar över hur alla vi alla vi i skolan kan arbeta med läsning och med informationssökning och källkritik. Fram till augusti 2019 jobbade Cilla på Hjulsta grundskola.

Tidigare har även Monika Staub Halling och Lotta Metcalfe bloggat här.

Kontakt: Cecilia Dalén