Visar inlägg med tagg:

26

apr

Några grundläggande förutsättningar

Postad av Cilla

inför det lilla arbete jag gör inom kursen Medie- och informationskunnighet i skolan och som jag delvis ska redovisa genom att publicera några texter här på bloggen:

  • Läsförmåga är helt avgörande för att kunna söka, källkritiskt granska och bearbeta information. Jag har berört det lite grand här, och när ni läser det: ha i minnet att lässtrategierna i RT bygger på forskning av hur erfarna läsare gör (Westlund: Att bedöma elevers läsförståelse s 47ff). För att alla elever ska utveckla god läsförmåga krävs undervisning i läsförståelse, inte endast mycket tid för läsning.
  • Informationssökning och källkritik är också ett område som kräver undervisning, det är en klassisk uppgift för bibliotekarier enligt Louise Limberg (i Medie- och informationskunnighet – en forskningsantologi s 28) men står utskrivet inom de flesta ämnen i LGR11 – så det är lärares ansvar enligt styrdokumenten.
  • Ett av problemen när elever ägnar sig åt informationssökningsuppgifter i skolan är att de ofta endast har en rubrik på sitt ämne – inte några frågeställningar för vad de vill veta. Skolarbetet begränsas då lätt till att samla ihop enkla faktauppgifter och inget djupare lärande sker (Limberg, samma skrift, s 29 f).
  • Undervisning måste få ta tid. Vi vuxna behöver synliggöra de olika sätten att tänka som vi vill att eleverna ska tillägna sig. Vi behöver förebilda (modella, modellera) det eleverna förväntas göra, vi behöver låta dem arbeta tillsammans så de kan ta stöd av varandra och får många tillfällen att samtala och vi behöver ge dem tillräckliga stödstrukturer så att de klarar av sina uppgifter.

Så – mitt arbete går ut på att i samarbete med Eva som undervisar i årskurs två introducera lässtrategin ”att ställa frågor på texten” i samband med att klassen arbetar på temat rymden. Jag hoppas att användningen av den strategin gör att de läser texterna engagerat och upptäcker saker de är nyfikna på att veta mer om. Och så ska vi jobba med några sätt att söka information för att få svar på frågorna.

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

24

apr

Konsten att låna en bok

Postad av Cilla

Igår när en av våra särskilda undervisningsgrupper på högstadiet skulle komma till biblioteket på bokprat testade jag att lägga upp det lite annorlunda än vanligt. I den här gruppen är det flera elever som kan vara lite motvilliga och som har svårt att hitta en bok som de vill läsa.

Tjej vid hylla

Innan eleverna kom la jag fram ett helt bord fullt med ungdomsböcker från Nypon förlag. Och så valde jag två helt andra böcker att använda själv.

Eleverna fick som vanligt sätta sig i en halvcirkel och så återknöt jag till lässtrategin ”Att förutspå” som jag varit med att introducera för ett år sedan i klassen. Och jag sa att den är jättebra när man ska välja en bok. Jag förebildade genom att tänka högt runt de båda böcker jag tagit med mig: jag kollade om jag kände igen författarnamnet, tittade på framsidan, läste på baksidan och bläddrade lite i böckerna. Och så gjorde jag en kort reflektion över om jag trodde att boken skulle passa mig just nu.

Sedan instruerade jag eleverna att välja varsin bok från bordet att undersöka. Jag sa att de inte skulle välja en bok att låna utan bara att kolla på, läraren och elevassistenterna valde också böcker. Efter ett par minuters tänkande började jag med att låta de vuxna tänka högt om sina böcker. Jag hjälpte dem lite på traven (även om de kanske inte egentligen behövt det) och sedan var några elever riktigt otåliga att det skulle bli deras tur.

Alla elever berättade om sina böcker, utifrån sina förmågor. En elev var lite motvillig men det gjorde vi inte så stor sak av. Vid lektionens slut lånade eleverna glatt böcker, både utav de två jag visat upp och utav de som de själva och kompisarna presenterat.

Det var en mycket lyckad lektion – den tar jag med mig till andra klasser!

Cilla Dalén Hjulsta grundskola

2

feb

Berättelseansiktet

Postad av Cilla

Berättelseansiktet

När jag först läste om berättelseansiktet, en struktur för att sammanfatta skönlitteratur, så tyckte jag att det verkade ganska fånigt. Det var i Barbro Westlunds text till Läslyftets provomgång, och jag förstod inte riktigt poängen med att göra ett ansikte. I Läslyftet finns också en film som visar en klass som jobbar med berättelseansiktet.

Men idag när jag skulle introducera lässtrategin att sammanfatta med en klass med fyror så testade jag i alla fall. Läraren ville att jag skulle använda en skönlitterär text, en spökhistoria, och eleverna hade tidigare jobbat med mindmaps och faktatexter. Och jag tycker nog att det funkade riktigt bra!

Som vanligt när det gäller att samtala om texter så var jag noga med att poängtera att man kan tänka olika. Det finns inte en enda rätt sammanfattning.

Jag förebildade genom att göra ett berättelseansikte av Rödluvan, som alla eleverna var välbekanta med. Och sedan läste jag spökhistorien högt (och vi använde de två lässtrategierna som eleverna redan jobbat med – att förutspå och att reda ut oklarheter).

Därefter fick eleverna prata parvis om en aspekt i taget innan vi lyfte det i den stora gruppen. Huvudpersoner och tid och plats var ganska enkelt, men problem och att välja ut några få viktiga händelser var svårare. Kanske hade jag lite svårt att förklara vad jag menade med problem, jag talade om något som gör att berättelsen sätter igång, det speciella i historien. Och att plocka ut de viktigaste händelserna, ja, det är väl det eleverna behöver öva på i och med att de ska jobba med lässtrategin att sammanfatta.

När vi kom till händelser på slutet så bestämde vi ifall vi skulle rita en glad eller ledsen mun, och så skrev vi först vad berättelsen började med, sedan vad den slutade med och sist bestämde vi tre viktiga händelser där emellan. Jag tror att det var bra att använda den ordningen. Eleverna ville gärna börja berätta allt de kom ihåg från början, och då blir det ju inte riktigt någon sammanfattning.

Nu gillar jag berättelseansiktet riktigt bra, jag tror att de olika delarna är en bra hjälp för att få fram det viktigaste med en skönlitterär berättelse för de yngre eleverna.

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

29

nov

Sammanfatta

Postad av Cilla

I tisdags hade jag en halv studiedag till om läsförståelse, tillsammans med lärarna i f-4.

Vi började med att repetera vad reciprok läsundervisning är genom att titta på introduktionsfilmen om detta från UR. Alla filmerna om de olika strategierna hade vi kollat på första studiedagen.

Sedan fördjupade vi oss i sammanfattande under några timmar. Vilket stöd kan man ge eleverna i form av olika strukturer för att göra en sammanfattning? Jag visade filmen om Berättelseansiktet från Läslyftet, och en av lärarna plockade fram ett arbetsblad från En läsande klass. Båda dessa visar metoder för att få struktur på sammanfattningar av skönlitterära texter.

För att bearbeta ett stoff från en fackbok så finns det många olika sätt att göra grafiska sammanställningar, till exempel tabeller eller tidslinjer. I boken Språkinriktad undervisning av Maaike Hajer och Theun Meestringa finns på sidorna 108-111 flera exempel på mer avancerade scheman att använda när man ska sammanfatta olika processer och liknande.

Det här att byta format på information, till exempel från text till något annat, är bra på flera sätt. Jag har för mig att Pauline Gibbons förordar det i Stärk språket stärk lärandet, som ett sätt att tvinga eleverna att processa informationen till kunskap.Det är också ett moment i CORI, en modell för att använda läsförståelsestrategier kombinerat med grupparbeten. Och vi vet från Biblioteks- och informationsvetenskapen hur viktigt det är med stödstrukturer för att elever verkligen ska bearbeta information de möter vid olika projektarbeten, inte bara kopiera texter genom att till exempel klippa och klistra från nätet.

I den fortbildning som Nationellt centrum för svenska som andraspråk gett lärarna i de högre klasserna på min skola, betonas hela tiden hur viktigt det är att eleverna får vara språkligt aktiva. Att skapa interaktion mellan eleverna gör att de utvecklar sitt språk och får möjlighet att tänka tillsammans om ämnesinnehåll. I filmen om Berättelseansiktet förklaras metoden think-pair-share, som går ut på att ge eleverna en kort stund att tänka själva, sedan en stund för att utbyta tankar med en klasskamrat och så lyfta frågan i hela klassen. I filmen kallas den bordsgranne man pratar med för tankekompis – fint tycker jag.

På studiedagen tittade vi också på Venn-diagram, en metod att sammanfatta och jämföra två texter. Ett sätt att använda det är att jämföra NE:s enkla text med wikimini – och förhoppningsvis sedan bidra till att skriva i wikimini. Vi kollade på texten i wikimini om Afrika och insåg att våra elever definitivt skulle kunna bidra till att göra den bättre.

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

7

nov

Bronsdolken av Michelle Paver

Postad av Cilla

tyckte jag hemskt mycket om att läsa. Ett härligt äventyr som tilldrar sig vid Medelhavet under bronsåldern och med både en pojke och en flicka som centrala gestalter. Bronsdolken är en serie böcker och just nu finns de tre första delarna på svenska.

Den här terminen experimenterar jag lite med bokcirklar på högstadieelevernas fritid. Jag har tidigare skrivit något om en bokcirkel med åttor och nior, men nu har jag en till på gång. Jag har fått med mig fyra killar i sjuan för att läsa  Den utstötte, första delen i serien Bronsdolken. Vi har träffats två gånger och jag prövar mig fram lite hur vi kan göra.

Det jag framför allt vill är att eleverna ska få en läsupplevelse. Men jag hoppas förstås också att boksamtalen ska kunna bidra till att deras läsning utvecklas. Deras Sv/SvA-lärare Cecilia Pertlwieser har börjat introducera lässtrategier för eleverna, så dem tar jag med mig in i vår läsning. Men eftersom klassen inte har hunnit så långt i det gemensamma arbetet med lässtrategier än, så jag kan behöva använda de olika delarna i reciprok läsundervisning (läs gärna Josefin Nilssons pdf om RT).

Den första gången vi träffades hade jag tänkt att vi skulle hålla på mycket med frågor. Paver inleder boken med att kasta oss läsare rakt in i en actionfylld verklighet som vi inte vet så mycket om.

Pilen hade svart skaft och styrfjädrarna var gjorda av kråkfjädrar, men pilspetsen kunde Hylas inte se, eftersom den satt begravd i hans arm.

Sedan introduceras både namn och olika företeelser i rasande fart, men Paver väntar med att ge oss förklaringar till dessa. Hon vill förstås att vi ska bli nyfikna och vilja läsa vidare för att förstå hur allt hänger ihop. I mitt huvud dyker det upp väldigt många frågor redan på första sidan.

Det finns flera anledningar till att lyfta fram det här med elevernas frågor runt texten. En är att det är en viktig lässtrategi (i En Läsande Klass förklaras strategin så här för eleverna). Elever ska inte i första hand svara på lärares frågor, utan öva sig att formulera och diskutera egna frågeställningar . En annan anledning är att eleverna inte bara ska läsa på om de inte förstår – vi ska försöka svara på frågorna tillsammans genom att undersöka texten. Och så det där med att författaren ibland med mening gör att vi inte förstår. Det behöver eleverna känna till, så att inte deras svajiga lässjälvförtroende får sig en törn av något som bara är ett berättarknep.

Så, efter att ha bjudit på kex och saft satte jag igång att högläsa Bronsdolken från start. Efter de första styckena stannade jag upp och förebildade (modellade) vilka frågor som jag fick av texten. Sedan läste vi vidare och killarna fick presentera sina frågor. Vi läste ett par sidor på detta sätt, men det gick så där. Eleverna var rätt okoncentrerade och måttligt engagerade.

Så jag övergick till att bara läsa högt med stor inlevelse. Och då gick grabbarna ner i varv, lyssnade och föreföll njuta. Högläsning…det funkar nästan alltid bra. Men eftersom jag var osäker på om alla verkligen förstått så avslutade vi genom att sammanfatta. Första kapitlet är så otroligt spännande, och när vi slutade på sidan 7 hängde Hylas i en gren, med en dödad kompis i ett träd i närheten och en mordisk soldat precis ovanför!

Vi bestämde att eleverna inte skulle ta hem böckerna och läsa vidare. Jag kände mig ju osäker på om det var för svårt, och ville hellre att vi fortsatte en bit till gemensamt. Lärdomen av denna första träff blev för mig att jag ska läsa mycket högt, och låta sammanhanget komma, innan vi jobbar med förståelsen.

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

30

okt

MIK + RT

Postad av Cilla

Jag fick en utmärkt kommentar till förra inlägget om MIK, på facebook av Christina Johansson, och det är att lässtrategierna är viktiga för MIK.

Om man tänker sig en uppgift inom utbildning eller arbetsliv som går ut på att söka, sammanställa och dra någon form av slutledningar av information om någonting så är förstås nästan alltid läsförståelse helt nödvändig. Men det kan vara intressant att fundera över hur de fyra lässtrategierna från Reciprocal Teaching inverkar direkt på processen. Jag testar:

Att överblicka och förutspå är nödvändigt när man ska göra en relevansbedömning i samband med att man söker information. Idag är det ju ofta för mycket information som är problemet, och när man ska välja en text från googleträfflistan, ett avsnitt ur en fackbok eller en artikel ur en tidskrift så blir den lässtrategin ett sätt att göra ett urval av texterna.

Att upptäcka och reda ut oklarheter är ett sätt att förstå, men kanske även  ett steg på vägen till källkritik? Om det som står i texten inte riktigt verkar vettigt, då kan det vara man själv som inte förstått och behöver jobba lite med texten. Men det kan också vara så att det som står i texten inte är rimligt.

Att ställa frågor till texten är viktigt i alla sammanhang där man ska använda informationen till något nytt. Man måste fundera över informationens kopplingar till det man fått veta från andra källor och till sina egna kunskaper.

Att sammanfatta känns självklart nödvändigt, både för att man ska kunna redogöra för det man läst och för att veta vilken information man fortfarande saknar.

Så – sambandet mellan lässtrategierna från Reciprocal Teaching och MIK verkar starkt!

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

26

okt

Studiedag

Postad av Cilla

I torsdags hade jag fått förtroendet att hålla i en studiedag för lärarna i f-4 om läsförståelse. Spännande och ansvarsfullt kändes det – jag har planerat och funderat intensivt i några veckor.

Mina mål med dagen var att lärarna vid dagens slut skulle ha

• en god bild av vad reciprok läsundervisning innebär – både lässtrategierna och själva det reciproka

• reflekterat över nuvarande undervisning, göra mer eller mindre av vad?

• fått en uppfattning av vad som finns att tillgå på En läsande klass, och börjat fundera över vad man vill använda av det

• fått koll på Läslyftets provomgång

Och jag tänkte också att vi skulle hinna lyfta frågan om hur skolbibliotek-lärare kan samarbeta på bästa sätt för att utveckla elevernas läsförståelse.

Under dagen gick vi igenom de fyra lässtrategierna från Reciprocal Teaching och En Läsande Klass extra strategi Konstnären. Några av strategierna förebildade (modella, modellera) jag och några fick lärarna arbeta med gruppvis.

De texter vi använde att testa lässtrategierna på var Abstract och avsnittet om RT ur Barbro Westlunds avhandling, Anna Kayas och Monica Lindvalls text från Läslyftet och Marie Trapps blogginlägg om hur man kan använda lässtrategier med de yngre eleverna. Jag valde alltså texter med ett relevant innehåll, och några av dem är också ganska knepiga att läsa. Lärarna kastade sig samarbetsvilligt över även de knöliga texterna – det är ju så våra elever har det.

Vi tittade på flera filmer också: nästan alla från UR om läsförståelsestrategier och en av filmerna från Läslyftet.

Lärarna verkade nöjda med dagen och ville att vi ska försöka få åtminstone en halvdag till ganska snart. Dessutom ville de lägga in mer litteraturdiskussioner på konferenstid.

Så fina och kloka arbetskamrater jag har!

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

5

okt

Att tänka och läsa

Postad av Cilla

Förra året läste jag Tankens mosaik av Keene & Zimmermann. Nu ska jag återkomma till den i samband med att jag planerar ett par föreläsningar om läsförståelse, lässtrategier och En läsande klass.

Men först började jag med att läsa en nyare artikel av samma författare: Years later, comprehension strategies still at work, publicerad i The reading Teacher 66(8) förra året. Barbro Westlund refererar till den artikeln flera gånger i sin avhandling Att bedöma elevers läsförståelse.

I artikeln betonas ett par viktiga saker som jag tänker att vi alla måste ta på allvar nu när vi sprider och missionerar om att arbeta med läsförståelsestrategier i skolan.

  • Det ena är att vi vuxna som jobbar med eleverna måste läsa mycket själva, reflektera över vår läsning och diskutera den med varandra. Vi behöver förstå oss själva som läsare för att kunna vara goda förebilder för eleverna. Och vår egen läsning utvecklas precis som elevernas av att vi lyfter den till en metanivå i samtal med andra.
  • Det andra är att när vi arbetar med läsförståelsestrategier så får de inte skymma själva texterna eller elevernas tänkande. Målet är inte att eleverna ska kunna benämna lässtrategier och plocka fram dem på kommando, utan målet är att eleverna ska bli kompetenta och reflekterande läsare.

Jag tror att det är viktigt att vi inte blir rädda av alla krav på hur den perfekta undervisningen ska se ut. I Textsamtalet – undervisning på ett rikt och nyanserat sätt, som är en text från provomgången i Läslyftet, skriver Anne-Marie Körling så klokt att det är viktigt att ”…lärare får utveckla sin förmåga att undervisa genom att pröva, öva, upptäcka och undersöka textsamtalets värde och kvalitet.”

Målet är förstås att vi, lärare och bibliotekarier, ska ha en stor pedagogisk repertoar att plocka ur och mixa på det sätt som passar bäst för den elevgrupp och den litteratur vi arbetar med. Och för att få den här repertoaren tillgänglig för oss så måste vi studera men också praktisera vad vi läser.

Kontentan för mig i min verksamhet som bibliotekarie blir att fortsätta att verka för att sprida kunskaper om läsförståelsestrategier, i kollegiet och direkt till eleverna, men också att uppmuntra till läsning och samtal på andra sätt. Boksamtal i personalgruppen och med elever är ju också så himla roligt!

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

19

mar

Samarbete om lässtrategier

Postad av Cilla

I vår arbetsplan för skolbiblioteksverksamheten innevarande läsår skrev jag och kollegan Ulrika in detta:

”Under höstterminen i årskurs 4 samarbetar bibliotekspersonalen med lärare i årskurs 4 runt ett faktaboksläsningsprojekt med syftet att eleverna ska utveckla lässtrategier.”

Jag tror inte att någon tidigare jobbat med Reciprocal Teaching på skolan – men nu ville vi försöka introducera metoden. Det har vi gjort genom gott samarbete med läraren Roberta i fyran, och nu är det flera lärare som är igång. Många har förstås inspirerats av En läsande klass, men även av det som Roberta gjorde tillsammans med oss från skolbiblioteken.

Vilken betydelse hade det att Ulrika och jag var inblandade?

Ja, denna gång tror jag att vi var pådrivande. Vi tjatade lite – lärare har många aspekter av sin undervisning och många elever att ta hand om. Vi i skolbiblioteken fokuserar på färre saker och försöker driva dem gentemot hela skolan.

När vi var igång och skulle planera upp arbetet tillsammans med Roberta servade jag med material som jag jobbat fram i samband med PLT-projektet.

Varje lässtrategi introducerades med en kort sketch där Ulrika eller jag fick skoja till det lite, och sedan förebildade vi lässtrategin. De här introduktionerna kunde vi sedan återanvända i andra klasser.

I Robertas fyra läste vi sedan tillsammans med eleverna i mindre grupper. Jag var med en lektion i veckan då klassen delades i tre grupper och vi använde lässtrategierna på facktexter som var aktuella i undervisningen. Ulrika hade även läsgrupper där de använde lässtrategierna på skönlitterära texter.

Jag tror att det var några fördelar med att vi samarbetade lärare-skolbibliotekarier när vi introducerade RT och lässtrategier:

  • Det är lättare att komma igång med något nytt när man är fler
  • Samarbete gör att man har någon att bolla idéer med
  • Fler inblandade ger bekräftelse på att det är något viktigt som händer
  • Det är arbetsbesparande att kunna göra samma saker i flera klasser
  • Det gav oss möjlighet att dela klassen i mindre grupper

Nu arbetar läraren Roberta och hennes elever vidare med lässtrategierna i alla skolämnen. Hon ser att metoden ger långsiktiga resultat, och vi i skolbiblioteken är glada att vi drog igång detta i höstas.

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

13

mar

Kära skolbibliotekarier!

Postad av Cilla

Nu vill vi så gärna ha er hjälp!

En läsande klass, den stora satsningen på att utveckla läsförståelse-pedagogiken i svenska f-6-skolor, drar igång i slutet av april. På deras hemsida kommer finnas en del material om/för skolbibliotek.

Vi hjälper nu till att samla in goda exempel på arbete med lässtimulans och med läsförståelse i skolbiblioteken. Vi skulle hemskt gärna vilja ha länkar till beskrivningar av vad ni gjort i skolbiblioteken som har med detta att göra! Det kan vara blogginlägg, rapporter, filmer – formatet spelar ingen roll. Stora och små arbeten är lika välkomna!

Vi vet ännu inte hur mycket utrymme vi har till att presentera goda exempel, men ju mer vi får att välja på desto bättre kommer urvalet förstås att bli 🙂

Mejla gärna mig på cecilia.dalen@stockholm.se

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

Om bloggen

Porträtt på Cecilia Dalén som står mot en plank.

Bibliotekarien Cilla Dalén bloggar från sitt skolbibliotek på Enbacksskolan i Tensta. På skolan går drygt 400 elever från förskoleklass till årskurs nio.

På bloggen finns både beskrivningar av vardagen som bibliotekarie och funderingar över hur alla vi alla vi i skolan kan arbeta med läsning och med informationssökning och källkritik. Fram till augusti 2019 jobbade Cilla på Hjulsta grundskola.

Tidigare har även Monika Staub Halling och Lotta Metcalfe bloggat här.

Kontakt: Cecilia Dalén

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Arkiv

Senaste inläggen

Arkiv