Visar inlägg med tagg:

9

feb

När jag funderar över mitt jobb tänker jag ibland att jag är någon sorts möjliggörare! Till exempel erbjuder jag eleverna kunskaper om verktyg för sina studier.

Jag brukar hjälpa eleverna till inloggningar i SLI (filmdatabas med mera), dels för att lärarna då kan uppmana eleverna att se pedagogiska filmer även hemma, men också för att eleverna på eget initiativ kan använda databasen för att lära sig mer. Jag brukar visa dem Länkskafferiet, kanske mest för att de själva sedan kan leta efter roliga sätt att träna till exempel matematik eller engelska.

Den här terminen har jag börjat med något nytt: jag visar eleverna Google Drive. Där kan de använda Office-liknande funktioner för texter och presentationer, de kan samarbeta med varandra om en text och de kan framför allt hålla ordning på sina arbeten. I Stockholm har vi ett knöligt system med Skolwebben för att hantera dokument när man jobbar hemma. Jag har sett någon enstaka elev använda Drop box, många mejlar sina arbeten till hotmail etcetera men jag tror att några kommer nappa på Google Drive.

Min avsikt med de här möjliggörandena är alltså inte att alla eleverna ska tvingas till något, men att de ska känna till möjligheter och kunna välja det som passar dem.

På samma sätt försöker jag vara en möjliggörare för lärarna ibland. Jag erbjuder mig att hjälpa till med till exempel att komma igång och blogga, att tillsammans med kollegan Ulrika vara bollplank och resurs när någon vill börja arbeta med reciprok läsundervisning eller att bara vara med när klasserna ska arbeta med datorer (även den mest luttrade läraren kan bli uppgiven över alla trassel som måste lösas på grund av Volvo-IT-lösningen i Stockholms stad).

Några elever och några lärare behöver inte mig som möjliggörare – de fixar allt sådant själva. En del är inte alls intresserade. Men för många är det bra att ha mig som resurs.

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

I höstas när vi introducerade arbetet med lässtrategier hos fyrorna kallade vi strategin att aktivera förförståelse, överblicka och förutspå för Upptäcktsresanden. Det var en välfungerande metafor tycker jag. Jag spelade lite teater för eleverna och den upptäcktsresande som jag föreställde klev upp på ett berg, tittade ut över landskapet jag skulle upptäcka, överblickade och förutspådde vad resan skulle innebära utifrån vad som syntes från berget och genom att använda egna tidigare erfarenheter. Jag kunde använda de termer som sedan behövdes för att förklara lässtrategin.

Nu när vi skulle sätta igång med tvåorna fick jag tänka om. Det är förstås roligt att hänga på den stora satsningen En läsande klass och därför skulle vi byta ut termen Upptäcktsresanden mot Spågumman. För mig var metaforen inte lika självklar. En spågumma har ju övernaturliga krafter och det går inte att veta varför hon vet hur framtiden ska bli. Alltså fick det bli en fuskande spågumma!

Två klasser med tvåor satt samlade i ett rum när jag kom in utklädd till spågumma. I dörren stannade jag och kollade högt och tydligt på min mobil att det var rätt dag – fredag skulle jag ju komma till tvåorna på skolan. Jag gick runt för att komma längst fram i klassrummet och på vägen stannade jag och läste vad det stod på ett plakat om dagens lunch: hamburgare.

När jag satte mig i mitten och spådde eleverna så kunde jag i min magiska kula se att de skulle få hamburgare till lunch, att de skulle vara lediga och sova länge i morgon och så spådde jag att de skulle få vara med om en stor fest efter lunch med godis och besök av drottningen.

Efter mitt inhopp som spågumma fick eleverna berätta varför spågumman hade gjort sina förutsägelser, och om de trodde att spådomarna skulle slå in. Eleverna avslöjade förstås spågummans fusk – hon hade sett vad det skulle bli för mat, och när hon visste att det var fredag idag så sa erfarenheten henne att eleverna skulle vara lediga i morgon. Och spådomen om festen och drottningen var nog inte så smart.

Ett annat dilemma var utseendet på spågumman. Jag ville inte se ut som om jag drev med barnens föräldrar! Min spågumma fick bli tokig, kanske mer lik professor Trelawney i Harry Potter:

Efteråt förebildade jag hur man kan göra som en spågumma innan man börjar läsa en bok. Det finns beskrivet på webbplatsen Världens ALMA.

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

Tack Ulla Sporrner för bilderna!

7

sep

lässtrategierna Upptäcktsresanden, Journalisten, Detektiven och Nyhetsuppläsaren på vår skola.

Vi har fått en kort introduktionsföreläsning av kollegan Morit Malm. Och ett uppdrag från skolledningen att diskutera i arbetslagen hur vi kan börja arbeta med detta i alla ämnen. Ska bli spännande att se hur det utvecklas – vi får pröva oss fram.

I årskurs 4 satte vi full fart. Jag och litteraturpedagogen Ulrika ska samarbeta med läraren Roberta genom att dela klassen i tre delar en lektion i veckan, för att tillämpa lässtrategierna på de texter om vikingatiden som klassen ska jobba med. Roberta, Ulrika och andra lärare som arbetar med klassen ska dessutom jobba med strategierna på andra lektioner.

Vi började med att jag i tisdags fick klä ut mig till Upptäcktsresande och introducera termer som överblicka och förutspå. Det är roligt att få lämna högstadiebiblioteket och leka lite… Efter att jag skojat med detta pratade vi med klassen om att expertläsare använder olika strategier när de läser, och att vi ska använda dessa strategier så att vi också blir experter.

När jag skulle förebilda hur man kan använda lässtrategin Upptäcktsresanden så valde jag att visa en film. Klassen är ganska stor och sitter utspridda i bänkar och eftersom vi inte har någon dokumentkamera så tänkte jag att det kunde vara svårt att stå framför klassen med en liten bok i handen och visa. Så här blev filmen:

Så här har vi formulerat vad en Upptäcktsresande gör när den läser:

Upptäcktsresanden överblickar och förutspår – vad tror du att den här texten kommer att innehålla?

  • Använd dina tidigare kunskaper om ämnet, genren eller författaren!
  • Titta på rubriker, bildmaterial, baksidestext och annat som du ser utan att behöva läsa noggrant!
  • Kontrollera under läsningens gång om antagandena stämmer, och gör nya förutsägelser utifrån det nya du fått veta!

Det ska bli kul att fortsätta använda strategin tillsammans med eleverna nästa vecka!

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

PS! Förutom det jag lärt mig från mina kloka arbetskamrater så är det kunskaper och tankar från Katarina från Östra real, Josefin Nilssons powerpoint och de böcker jag bloggat om tidigare som kokats ihop till film och formuleringar om Upptäcktsresanden.

av Barbro Westlund får avsluta min läsning om läsning – åtminstone för ett tag. Jag känner mig rätt påläst om läsutveckling, läsförståelse, lässtrategier och hur lärare kan arbeta i klassrummen. Och otålig, nu vill jag pröva nya sätt att arbeta med elevernas fritidsläsning eller tillsammans med lärarna i klassrummen.

Barbro Westlund använder sig en hel del av Tankens mosaik som jag läste tidigare under sommaren, och även av Litteraturläsning som utforskning och upptäcktsresa, men hon skriver om dagens svenska skola. Ska man läsa EN bok om hur man som lärare kan arbeta med elevernas läsförståelse i alla ämnen så är det nog den här.

Westlund går igenom tre undervisningsmodeller för läsförståelse. Den första, som också utgör grunden för de två andra, är Reciprocal Teaching (RT). Forskare har undersökt hur erfarna läsare gör när de läser med god förståelse och behållning, och ur detta kokat ihop fyra lässtrategier. Josefin Nilsson har gjort en väldigt fin genomgång av att undervisa med hjälp av lässtrategier – ber er läsa den i stället för att försöka förklara själv.

De två andra undervisningsmodellerna är Transactional Strategies Instruction (TSI) och Concept-Oriented Reading Instruction (CORI). Jag fick inte någon tydligt uppfattning om TSI, kanske att det är lässtrategierna från RT kombinerat med att jobba med mer Chambersliknande frågeställningar?

CORI sägs vara mycket framgångsrik och det anses bero på att lärare som jobbat enligt den modellen tagit stor hänsyn till motivationens betydelse för läsförståelsen. Det modellen är lite extra spännande att läsa om för mig som bibliotekarie. Inom B&I-forskning läser vi ju om hur fel det kan bli vid olika skolarbeten när elever släpps fria att söka information, för att utan tillräckligt stöd från lärare eller bibliotekarier försöka få ihop en egen text. I boken beskrivs CORI ungefär så här:

  1. lärare plockar ut några centrala begrepp inom ett ämnesområde
  2. de stimulerar elevernas nyfikenhet – gärna genom någon utflykt utanför skolan
  3. eleverna formulerar med lärarens stöd frågor utifrån det de varit med om samt de centrala begreppen
  4. eleverna får söka svar på sina frågor och under denna del av arbetet stöttar läraren genom att tala med eleverna om vilka lässtrategier de använder
  5. eleverna gör slutligen  någon grafisk framställning av det de lärt sig samt redovisar för sina kamrater.

Jag tänker att det är tre delar i detta som bör vara bra grund för att elevernas lärande i samband med ett sådant informationssökningsarbete kan bli bra. Det är att man poängterar att eleverna ska vara genuint nyfikna samtidigt som läraren genom att lyfta fram centrala begrepp ser till att eleverna verkligen jobbar med det ämnesinnehåll som läraren planerat. Det är också att läraren koncentrerar sig på elevernas läsning och läsförståelse medan de söker information – det är väl bristen på förståelse som är grunden till allt klippåklister. Och slutligen att eleverna ska organisera det de lärt sig grafiskt. Jag tror att det är Pauline Gibbons som skriver om att detta att byta format på informationen är bra. Ska man göra en tankekarta eller en tabell av information man fått i en text så måste man nog förstå det man håller på med.

Boken rekommenderas alltså, och delta gärna i samtalet på bokcirklar.se!

 

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

för bibliotekarier och lärare anordnades igår av Nationellt centrum för svenska som andraspråk. Jag var med och höll en liten presentation med inspirerande exempel hittade på webben. Om ni vill kika på den så hittar ni den här, och det intressanta är i så fall att klicka och följa länkarna i presentationen.

Jag har förstås tidigare läst en del om läsförståelse, boksamtal, lässtrategier och språkutvecklande arbetssätt men blev väldigt glad över den föreläsning som Maria Bjerregaard, från Nationellt centrum för svenska som andraspråk, inledde dagen med.

En del av det som Maria tog upp och som väckte nya tankar hos mig var:

  • Vi har olika syn på skola och lärande i olika kulturer. Det kan till exempel innebära att i vi i Sverige betonar vikten av att uttrycka sig med egna ord för att visa att man har fått en förståelse, medan man i något av elevernas hemländer premierar exakt återgivning av lärobokstexten.
  • Att olika aktiviteter vi gör när vi läser tillsammans i skolan har två syften: dels att förstå den aktuella texten men också att hjälpa eleverna att utveckla strategier som underlättar läsningen av andra texter i framtiden.
  • När man har en vilja att läsa och förstå en text så används fler strategier – förståelsen blir bättre.
  • Läsning på modersmålet tränar många delar av det som behövs för läsning på svenska. Man kan jobba med boksamtal, lässtrategier etcetera på modersmålet och det spiller över på läsningen av svensk text.
  • Förförståelse kan kompensera för litet ordförråd och bristande avkodningsförmåga.
  • Läsa på raderna, läsa mellan raderna och läsa bortom raderna (på metanivå). Detta gör vi när vi samtalar om texter, men det är viktigt att vara explicit eftersom en del elever annars kan tro att man inte får lägga till egna tolkningar till exempel.
  • När man läser tillsammans ska man under tiden utbyta tankar och reflektera, men man bör samtidigt se upp så inte texten fragmentiseras.

I höst kommer det ordnas en till nätverksträff och då med betoning på själva texten – vad är det i en text som kan vara svårt att förstå?

Här är det samlade twitterflödet från dagen.

Passar också här på att uppmana alla som är intresserade av skolbibliotekets roll för språkutvecklingen att gå med i Facebookgruppen Språklyftet skolbibliotek.

Cilla Dalén Hjulsta grundskola

Jag skulle vilja att någon skrev en artikel som för ihop några olika aspekter av det här med läsande, språkutveckling och utbildning. Någon som kan referera till den mest intressanta forskningen och de vederhäftigaste teorierna.

De olika aspekterna jag skulle vilja ha med i min drömtext är:

  • Att skolelevers bristande språkförmåga (oftast läsförmåga) anges som orsak till att studieresultaten inte blir de önskvärda. Detta gäller hela grundskolan, gymnasiet och till exempel häromdagen även högskolevärlden.  Och det gäller alla skolämnen!
  • Att läsförståelse och skrivförmåga är viktiga saker – inte bara för utbildningens skull, utan för människors möjlighet att välja sina liv och medverka i vår demokrati.
  • Att det är nödvändigt att lärare i svenska arbetar med skönlitteraturen för att eleverna ska utveckla läsglädje och läsförmåga. Och att detta innebär såväl undervisning i lässtrategier som samtal om litteratur på ett sätt som gör att eleverna upplever läsningen som meningsfull och givande.
  • Att det finns mycket goda exempel både från Sverige och från andra delar av världen på hur lärare i olika skolämnen kan undervisa på en åldersadekvat nivå inom skolämnet samtidigt som de stödjer elevernas språkliga utveckling.
  • Att de här metoderna för hur man kan arbeta i skolan gynnar alla elever, men mest de som inte hemifrån fått med sig det svenska språk som används i intellektuella kretsar.
  • Att vi även måste uppmuntra elevers fritidsläsning. Skolbiblioteken har en självklar uppgift för detta, förutom att förstås stödja det som sker på skoltid.  Men vi behöver också folkbibliotek med resurser att uppmuntra barns och ungdomars läsning på olika sätt. Och vi behöver en massa nyskapande idéer i samhället runtomkring: idrottsledare som diskuterar litteratur, samlingsplatser på internet, läsande förebilder från olika sammanhang, läsambassadörer och framför allt det jag ännu inte har hört talas om.

Allt det här behövs och ska uppmuntras. Och vi måste samverka och tillsammans försöka prioritera vår tid för fortbildning och vår tid med eleverna för att få mesta möjliga fart på alla delar av detta.

Den här texten som jag vill att någon ska skriva behövs för att jag tror att lärare, skolbibliotekarier, barnbibliotekarier, läsambassadören och andra ibland pratar förbi varandra. Vi har inte tillräckliga kunskaper om forskning från varandras områden och ägnar oss ibland åt att slå in öppna dörrar och ibland kanske också argumenterar för fel saker.

Cilla Dalén Hjulsta grundskola

Om bloggen

Porträtt på Cecilia Dalén som står mot en plank.

Bibliotekarien Cilla Dalén bloggar från sitt skolbibliotek på Enbacksskolan i Tensta. På skolan går drygt 400 elever från förskoleklass till årskurs nio.

På bloggen finns både beskrivningar av vardagen som bibliotekarie och funderingar över hur alla vi alla vi i skolan kan arbeta med läsning och med informationssökning och källkritik. Fram till augusti 2019 jobbade Cilla på Hjulsta grundskola.

Tidigare har även Monika Staub Halling och Lotta Metcalfe bloggat här.

Kontakt: Cecilia Dalén