Visar inlägg med tagg:

11

mar

Att så små frön och hoppas att de växer

Postad av Cilla

Ibland tänker jag att det är det jag gör. I rollen som resursperson, en som lärare och elever använder sig av ibland, så är det ganska ofta så att man medverkar ett litet tag i en klass och så hoppas man att arbetet fortsätter efteråt när man inte själv har möjlighet att vara med.

Jag har tidigare skrivit att vi bibliotekarier är en av de resurspersoner som finns på skolorna. Lotta berättar spännande om hur IT-pedagoger och bibliotekarier samarbetar på Adolf Fredrik, som ju är en stor skola. På vår skola har vi ingen IT-pedagog, och ibland ser jag att jag kan bidra till att lärare och elever kommer framåt i användingen av IT på olika sätt. Till exempel gjorde jag min PIM-trea som en liten instruktionsfilm för uppsatsskrivning i Word, och jag arbetar ibland med klasser och instruerar om grunder i nätverk och Word.

Den här terminen sår jag också små frön i de lägre årskurserna. På Hjulsta skolor har vi en litteraturpedagog, Ulrika, som jobbar mot årskurs f-6, men klasslärarna har inte haft så mycket stöd runt arbetet med datorer. Ulla Sporrner, lärare i trean, har gjort ett jättefint jobb där elever har gjort filmer om sina favoritställen i Stockholm. Där var jag bara med en lektion och visade en PP om upphovsrätt – Ulla är rutinerad på att låta eleverna jobba med datorer. Andra lärare tycker att de vill ha hjälp första gången eleverna ska logga in i nätverket. I fyror, femmor och sexor medverkar jag några lektioner och låter eleverna testa NE och Länkskafferiet. Ganska ofta är inte heller lärarna så väl bekanta med de resurser som finns, och jag hoppas att de kommer fram oftare på Active Boarden efter att jag har visat dem i klasserna.

I samband med att jag visar NE och Länkskafferiet så diskuterar vi också vad Internet är. Eleverna får berätta vad som finns på nätet, fundera över vem som lägger upp grejer där och varför olika personer och instanser publicerar saker på nätet. Detta är verkligen bara att så ett frö i källkritik, men förhoppningsvis växer det till någon sorts levande diskussion om källors trovärdighet och användbarhet så småningom.

Cilla Dalén, Hjulsta skolor

21

jan

Jag lär mig!

Postad av Cilla

På mitt högstadium har jag sällan elevgrupper ensam, utan för det mesta är läraren med. När jag har bokprat betyder det att SvA/Sv-läraren också får kännedom om de böcker jag visar eleverna. När jag har lektioner om olika källor och informationssökning så får den medföljande läraren också ofta lära sig något nytt. Ibland fyller lärarna i och jag lär mig mer om olika böcker eller informationskällor av dem.

Men det som ger mig mest just nu är att se hur duktiga lärare hanterar elevgrupper. Det är fascinerande att följa hur de kombinerar engagemang för det aktuella lektionsinnehållet med en lagom dos pondus, och på så sätt får eleverna att vara aktiva och fokuserade.

Vi har haft en fortbildningssatsning på skolan med föreläsare som pratat om olika aspekter av ordning och reda. I en avslutning, där de rapporterade vad de sett på olika lektionsbesök, så påpekade de att arbetsro kräver välplanerade lektioner. När läraren är tydlig med vad man ska göra och har ett angeläget innehåll för lektionen så ökar oddsen för att eleverna ska orka fokusera.

Det tyckte jag var bra att höra!

Ibland passar det ju bäst att jag tar en elevgrupp utan att läraren är med, men när eleverna och jag inte brukar ha lektioner tillsammans utan umgås på ett annat sätt i biblioteket, så är det inte alltid så lätt. Och nu känns det mer intressant och fruktbart att fundera över lektionsupplägg och innehåll än att deppa över varför jag inte kan upprätthålla ordning eller vara arg över att vissa elever inte kan sköta sig.

Cilla Dalén

Hjulsta skolor

11

nov

Tyvärr har vi inte råd med en bibliotekarie

Postad av Cilla

men vi tycker egentligen att det vore bra…

Ungefär så sa ett antal personer som jag pratade med på Skolforum.

Jag tycker att man på en halvstor skola kan tänka så här:

Klasslärarna/ämneslärarna är förstås viktigast. Men förutom dem har man ett antal extrapersoner runt omkring som hjälper till med att stötta lärare och elever, och ibland dela klasser i mindre grupper. Det kan vara till exempel specialpedagoger, SvA-lärare, resurslärare, fritidspersonal som är klasskontakter, IT-pedagoger eller assistenter. Om man väljer att anställa en bibliotekarie får man en sådan extraperson med kompetens att undervisa i informationssökning och källkritik, och med kunskap om barn- och ungdomslitteratur. Jag tycker att det är viktiga kompetenser som skolan behöver.

Cilla Dalén Hjulsta skolor

20

okt

Vad jag tycker och tänker

Postad av Cilla

om det jag läser är intressant för andra människor att ta del av. Det vill man gärna att eleverna ska få uppleva.

Samtal tillsammans i klassen om det man läser är jätteviktigt – för förståelse och läsutveckling, men också för att eleverna ska bli stärkta i rollen som kompetenta läsare.

Vi har denna termin dessutom två samarbeten utanför skolan som ger eleverna fler möjligheter att agera läsare med intressanta åsikter.

Det ena är att vi har en återkommande spalt i lokaltidningen Norra sidan där våra elever lämnar boktips. Här skriver elever från vårt högstadium, och även från f-6-delen av vår skola med hjälp av min kollega Ulrika.

Det andra är att vi tillsammans med Valstaskolan i Märsta, Adolf Fredriks musikklasser och en skola i Borås har fått möjlighet att blogga hos Brombergs förlag. Förlaget önskade samarbete med några skolor för att diskutera boken Älskar-hatar av Jenny Downham. Samtalet på bloggen har just börjat komma igång, och det ska bli intressant att se hur det utvecklar sig. Hos oss är det två åttondeklasser, med läraren Sanna, som läser denna nyutgivna bok.

Cilla Dalén Hjulsta skolor

19

maj

Bibliotekarien på Geografilektionen om nätmobbning

Postad av Cilla

Harassment with a camera on Flickr/creativecommonsFoto: By christopherleonard 

Under vecka 18 kom en ung och entusiastisk lärare till skolbiblioteket och sa till mig;
– Mina åttor läser kommunikation på geografin. Vad säger du då?

– Kommunikation genom Internet?

– Ja, just det! Vad? Hur?
– Facebook, chat?
– Ja, och om kränkning på nätet?
– Facerape? 
– Absolut! och gärna något om källkritik?

Det blev inget moment om källkritik i den bemärkelsen att eleverna synar sina källor, men däremot mer om att syna dem de addar på Facebook.

Eleverna fick se några korta filmer om nätmobbning från Medierådet, sedan diskuterades det i både storgrupp och bikupor.
Eleverna berättade mer än gärna om Facebook, om facerape, kränkningar och integritetsfrågor. Föräldrar som nätvandrar? Nja, kanske, tyckte eleverna.Bara det inte är mina föräldrar, sa en elev.

Stundvis kände jag mig som en dinosaurie, när det flög några FB-uttryck i luften som lät helt obekanta i mina öron. Men vad gör det. Jag lärde mig väldigt mycket genom att lyssna på alla dessa talföra åttor, även om jag inte alltid delar deras åsikter i vissa integritetsfrågor .

Läraren och jag var helt utmattade men nöjda när vi stängde ner vår PowerPoint.  Igår gjorde vi det igen, och ett liknande scenario utspelade sig i klassrummet.  Eleverna var så engagerade, och berätta en massa om sina erfarenheter på Facebook och nätet. Så intressesant, men också lite skrämmande ibland.

Lotta Metcalfe, Adolf Fredrik Musikklasser

12

apr

Ibland är det fest

Postad av Cilla

i skolbiblioteket!

Igår firade eleverna i två förberedelseklasser att de hade röstat på kandidaterna till The World’s Children’s Prize for the rights of the child. Infoteket blev fullt med popcorn och saftkladd på golvet -men vi hade trevligt. Lärarna och eleverna hade jobbat mycket tillsammans: läst tidningen Globen, diskuterat barns rättigheter och Barnkonventionen och i den ena klassen hade eleverna också gjort fina arbeten om sina hemländer och barnens villkor där.

På själva röstdagen organiserade eleverna röstandet, rösträkningen och festen, och så höll några av dem tal.

Vilken var min roll i detta? Den var inte så stor – jag puffade igång det och hjälpte till på slutet. Men eleverna och lärarna gjorde ett jättefint jobb!

Cilla Hjulstaskolan

4

apr

Är konstnären född år 1790 eller 1798?

Postad av Cilla

I ett större arbete om konstnärer, har jag haft förmånen att samtala med 60 elever om vem som kan tänkas ha kunskap om konst.
Eleverna som går i år 5, skulle i ett individuellt arbete välja ut en känd konstnär och söka fakta om denna. Lärarna i de två klasserna, hade en önskan att eleverna också skulle få lära sig att söka fakta med källkritiska glasögon, samt lära sig att hänvisa till sina källor. Lärarna var tydliga med att klipp och klistra -metoden inte var att fundera på.
Eleverna skulle samla fakta (kanske för första gången) och presentera sin konstnär med egna ord.

Innan eleverna kom till bibliotekets infotek, bad jag dem fundera på vad de kände till om sin konstnär och vilken fakta de saknade. Tanken var att det skulle bli lättare för dem att hitta sina fakta, om de visste vad de sökte.

Väl i infoteket, samtalade vi om var man kan få tag i kunskapen. NE var en given källa för de flesta, och många tyckte att museer också borde vara en bra faktakälla. Listan på tänkbara källor blev lång.
När det var dags att söka på egen hand, började de flesta eleverna med att söka i digitala källor. Kravet var att de skulle söka i minst två källor, och ta reda på vem som skrivit texten. Är det en expert eller är det Olle på gymnasiet som har lagt ut sitt skolarbete? Detta var inte självklart nödvändigt för alla att veta, men eleverna stretade på.
Att leta i flera källor utgjorde ett visst motstånd för några i början. En elev ansåg att artikeln ur Wikipedia var tillräcklig, tills han senare upptäckte de fina bilderna i en konstnärsbiografi.

Under andra lektionspasset, utbrast en elev förvånat;”Min konstnär är född 1790 på den här webbsidan, och här är han född 1798. Vilket är rätt?”
Bingo! tänkte jag, och vi fick ett givande samtal om vikten av fler källor. Sedan kunde vi lämna den diskussionen bakom oss, och gå vidare mot andra besvärliga ting som hur man hänvisar till sina bildkällor.

Nyligen fick jag veta att eleverna skrivit fina och bra presentationer med källförteckning.  Naturligtvis finns det mycket kvar att träna och samtala om när det gäller källor, källkritik och upphovsrätt. Dessa elever har bara börjat. Men i kommande uppgifter blir det nog inte lika främmande för dem att fundera på vem som är avsändare till en text eller upphovsman till en bild.

Lärarna och jag hade gemensamma mål med uppgiften, och det var tydligt att eleverna var medvetna om detta.  De visste vad som skulle levereras och hur, även om det var väldigt svårt ibland.
Målen de skulle uppnå, lågbåde i det färdiga resultatet och i själva arbetsprocessen.

Lotta Metcalfe, Adolf Fredrik Musikklasser

16

mar

”Jag har copypejstat lite …”

Postad av Cilla

Grupparbete i biblioteket. Lärarna i trä- och metallslöjd och jag har ett samarbetsprojekt i år åtta. Varje slöjdlektion kommer en grupp om tre elever till biblioteket för att arbeta med sammanlagt fyra frågor.

Tre av frågorna handlar om materialet trä (eller metall), den fjärde frågan handlar om hur eleverna har arbetat med sin informationsssökning. Meningen är att de ska föra logg över sina sökningar, användbara sökträffar såväl som nitar de gått på, hur de har bedömt källornas relevans och användbarhet, och vad de hade nytta av i olika källor de hittat. Även detta är sedan en del i bedömningen, vilket eleverna förstås vet om.

När vi satte igång arbetet hade jag och slöjdläraren en gemensam lektion om hur man kunde ta sig an uppgiften, vilka sökvägar eleverna trodde var användbara, hur man kunde förfina sökningar som inte fungerade och hur man skriver en käll-logg under arbetets gång.

Nu när de olika grupperna är igång ser jag hur vårt upplägg fungerar i praktiken. Det är 90 elever som ska göra detta arbete under vårterminen. Tyvärr har jag inte alltid tid att ägna hela min uppmärksamhet åt dessa smågrupper. Med ett halvt öra hör jag då hur de pustar och suckar, och också hur de försöker fixa uppgiften genom textflytt och enstaka utbytta ord. ”Oj, vilken lång text du har skrivit!”, sa jag till en elev häromdagen. – ”Hmm, jag har copypejstat lite”, blev svaret. Och jag blev avbruten av allt annat som pågick i biblioteket samtidigt utan att kunna följa upp det. Vad kommer det att stå i den käll-loggen?

Andra gånger är det lugnt i biblioteket, och jag kan delta i processen på ett helt annant sätt. Nyss jobbade jag med tre killar, som höll på att läsa igenom textsnuttar de samlat på sig förra gången, för att nu försöka greppa innehållet och återge det de förstått.

”Varför växer träd olika fort?” löd en av frågorna. En kille hade klippt ihop ett råmaterial om trädets tillväxt, och nu försökte vi tillsammans förstå hur det hänger ihop med klimat, jordmån, genetiska förutsättningar, gallring av skogen runt omkring och annat som kan påverka trädets tillväxt. Det blev en väldigt kort text till slut, mycket kortare än de där kopierade och lätt modifierade texterna som blir till genom textflyttmetoden  – men vi hade skrivit den från grunden, och vi förstod vartenda ord vi hade skrivit.

/Monika, Adolf Fredriks musikklasser

19

feb

Lärare och bibliotekarier

Postad av Cilla

i skolorna ska förstås arbeta tillsammans för att eleverna ska nå målen i läroplan och kursplaner. Men det står ingenstans precis vad det är som vi bibliotekarier ska göra.

Jag håller på att skriva en arbetsplan för skolbiblioteket, utifrån nya läroplanen, tillsammans med min kollega Ulrika på f-6-delen vår skolenhet. Det är inte helt självklart hur man ska formulera sig runt bibliotekets/bibliotekariernas uppgift och ansvar.

Vi funderar just nu på att dela upp arbetsplanen i två delar. Först en del där det står lite allmänt om biblioteksverksamhetens möjlighet att stödja elevernas lärande och lärarnas arbete. Och sedan en del där det står Biblioteken har ett särskilt ansvar för att följande kommer till stånd… och så en uppräkning av sådant vi har kompetens att göra och som mer eller mindre tydligt står i läroplan och kursplaner. Det handlar mycket på vår skola om stöd för elevernas läs- och språkutveckling, men också om de delar ur kursplanerna där det talas om att söka och värdera information ur olika källor.

Formuleringen Biblioteken har ett särskilt ansvar för att följande kommer till stånd… är vald för att vissa saker kanske en del lärare gör själva – men vi bibliotekarier har kompetensen att stödja lärarna när det behövs. Till exempel står det i de olika kursplanerna för skolår 1-3 om värdera … källor och information (SO), …texter från olika medier (Eng), informations­sökning i böcker, tidskrifter och på webbsidor för barn och källkritik, hur texters avsändare påverkar innehållet (Sv/SvA). Jag tror att det finns lärare som tycker att detta är självklart och hemtamt, men också lärare som tycker att det känns obekant och nytt – och då får vi bibliotekarier hjälpa till.

Hur tänker ni andra om bibliotekariers och lärares uppgifter? Ska man tydligt fördela vem som ska göra vad – eller kan det vara olika beroende på enskilda personers förmåga och lust?

Cilla Hjulstaskolan

17

feb

Kan du tipsa mig om en bra bok?

Postad av Cilla

Den här frågan får jag många gånger varje dag. Är det en elev som frågar brukar jag alltid ställa en motfråga, kanske: ”Vad är en bra bok för dig?” eller ”Säg någon bok du har läst och gillat nyligen?” På så sätt kan vi tillsammans ringa in elevens intressen och smak, men även nivån. ”En spännande bok” kan ju vara precis vad som helst, beroende på vem som frågar.

Just idag har det varit flera lärare som ställt frågan. 

En kollega tycker att  hennes sexa har kommit in i en turbulent period med svåra kompisrelationer, konflikter och pubertetsosäkerhet. För att få en ingång till viktiga samtal skulle hon vilja läsa en bok i klassuppsättning, som kan ligga till grund för diskussioner. Klassuppsättningar kan vi i Stockholms stad låna från Cirkulationsbiblioteket. Kollegan och jag kommer överens om att jag tittar i Cirkulationsbibliotekets utbud och ger henne ett antal förslag på titlar som skulle kunna fungera. (Cirkulationsbiblioteket har också en rådgivningsfunktion, där man kan få hjälp att välja böcker.)

En annan fråga har kommit från de samlade svensklärarna i år 4-6: De har länge tänkt inrätta en liten bank av böcker som fungerat bra för högläsning i klasserna. Jag får en lista med deras favoriter, och så ber de mig fylla på. Några titlar kom jag på direkt, men för att få mer input gick jag in på Skolbiblistans boktipswiki. På skolbibliotekariernas diskussionslista kommer det nämligen ofta förfrågningar där någon efterlyser litteratur om ett visst ämne eller tema. Svaren brukar sedan sammanställas i en wiki som är tillgänglig för alla.

Den som vill få tips kan titta igenom listorna, som är ordnade efter ämne. I skrivande stund är det 98 olika temalistor, från ABC-böcker till Tro & livsåskådning. Och tycker man att det saknas titlar är det bara att skapa ett eget användar-id, så kan man själv lägga till boktips.

Faktum är att det än så länge bara finns en lista över högläsningsböcker till år 7, så nu har jag gått ut med en förfrågan till kollegorna runt om i landet.

Självklart kommer jag att lägga in deras svar i boktipswikin sedan … Snart har vi passerat 100-strecket!

/Monika, Adolf Fredriks musikklasser

Om bloggen

Porträtt på Cecilia Dalén som står mot en plank.

Bibliotekarien Cilla Dalén bloggar från sitt skolbibliotek på Enbacksskolan i Tensta. På skolan går drygt 400 elever från förskoleklass till årskurs nio.

På bloggen finns både beskrivningar av vardagen som bibliotekarie och funderingar över hur alla vi alla vi i skolan kan arbeta med läsning och med informationssökning och källkritik. Fram till augusti 2019 jobbade Cilla på Hjulsta grundskola.

Tidigare har även Monika Staub Halling och Lotta Metcalfe bloggat här.

Kontakt: Cecilia Dalén

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Arkiv

Senaste inläggen

Arkiv