24

nov

Lägstanivå i skolbiblioteket?

Edward Jensinger bloggade igår om vad han anser vara en lägsta nivå på lärares yrkeskompetens. Han menar att det är bra med stjärnor som driver, hittar på nyheter och är föregångare men att det är mycket viktigt att alla håller en hyfsad lägstanivå.

Det fick mig att ställa frågan vad som är en lägstanivå för oss som jobbar i skolbiblioteken? Vilka krav bör en rektor kunna ställa på oss? Frågorna ställde jag på twitter och jag fick en del svar.

Många talade förstås om litteraturkunskaper, förmågan att inspirera till läsning, hjälpa eleverna vid bokval och att leda boksamtal.

Edward skrev att allt fler rektorer förstår vikten av skolbibliotekarier i och med att skolan digitaliseras. Utan att bibliotekarier jobbar med elevernas informationskompetens är ”digitalisering en riskfaktor”. Även andra talade om undervisning i informationssökning och källkritik.

Flera påpekade också att bibliotekariekompetensen behövs för att organisera och tillhandahålla olika digitala resurser. Att organisera miljöer där lärresurser skapade lokalt är åtkomliga tillsammans med databaser och information av annat slag som skolan vill att eleverna ska använda.

Även frågan om skolbibliotekariernas betydelse för elever med särskilda behov kom upp i samtalet på twitter. Ett välutvecklat samarbete mellan specialpedagoger och skolbibliotekarier nämndes som en framgångsfaktor.

Edward Jensinger, som mycket framgångsrikt stöttat utvecklingen av biblioteket på Pauliskolan i Malmö, säger att han också förväntar sig pedagogisk kompetens och social kompetens av sina bibliotekarier.

Anledningen till att jag ställde frågan, om vad som är en lägstanivå på en skolbibliotekarie, var bland annat att jag många gånger upplevt att rektorer och lärare haft väldigt låga förväntningar på bibliotekarierna. Och jag tror att dessa låga förväntningar är en del av förklaringen till att rektorer väljer att inte prioritera skolbiblioteksverksamheten. Man förstår inte vilka krav man ska ställa vid en rekrytering, inte hur man ska främja en utveckling av verksamheten och man har förmodligen en väldigt begränsad bild av vad som kan hända i ett skolbibliotek överhuvudtaget.

Vill du läsa mer?

Edward Jensingers gamla blogg kan man läsa mer om hans syn på skolbiblioteken. Klicka på de olika inläggen i vänsterkanten.

Pedagog Malmö har också många fina blogginlägg om skolbiblioteksverksamheten.

Rebecca Borg och Eric Haraldsson i Växjö har denna webbplats som ger en mycket god bild av vad biblioteksverksamhet i grundskolan kan vara.

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

3 kommentarer

Anna

Anna

Heja Cilla! Var på föreläsning idag med Barbro Westlund. Skolbiblioteket är en nyckelfaktor i barns läsande!

Cilla

Cilla

Det tror ju jag med! Men vore intressant om du utvecklade på vilket sätt du tänker att skolbiblioteket är viktigt? Och sa Barbro Westlund något om det?

Om bloggen

Porträtt på Cecilia Dalén som står mot en plank.

Bibliotekarien Cilla Dalén bloggar från sitt skolbibliotek på Enbacksskolan i Tensta. På skolan går drygt 400 elever från förskoleklass till årskurs nio.

På bloggen finns både beskrivningar av vardagen som bibliotekarie och funderingar över hur alla vi alla vi i skolan kan arbeta med läsning och med informationssökning och källkritik. Fram till augusti 2019 jobbade Cilla på Hjulsta grundskola.

Tidigare har även Monika Staub Halling och Lotta Metcalfe bloggat här.

Kontakt: Cecilia Dalén