Visar inlägg med tagg:

31

mar

Planering och små lappar

Påsklov i skolbiblioteket innebär i år för mig lugn och ro till planering, äntligen tid att lägga in bokreaböckerna i bibliotekskatalogen och så att klistra små lappar på böcker.

legimus

Eftersom vårt skolbibliotek har nedladdningstillstånd från Myndigheten för tillgängliga medier (MTM) så får alla elever med någon form av läshinder tillgång till inlästa böcker. De kan själva använda appen eller webbsidan Legimus och hämta hem de böcker de vill läsa.

Nu håller jag på att märka upp de böcker på engelska som finns i Legimus. Det borde jag ha gjort för längesedan, men bättre sent än aldrig. De svenska böckerna bryr jag mig inte om, nästan alla finns i Legimus så det är lätt ändå för eleverna att hitta.

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

För någon vecka sedan hade jag en lektion med femmorna om Internet och Google. Det var den första av tre inplanerade lektioner som är en del av att de ska skriva i Wikimini, om ALMA-pristagare. Min roll är att jobba lite med informationssökning och källkritik, klassens lärare leder läsning och litteratursamtal samt låter eleverna skriva faktatexter om författare.

Så här gick lektionen till:

Eleverna fick prata två och två om vad Internet är. När vi lyfte i helklass blev svaren av typen vad som finns på Internet, alltså Youtube, spel etcetera.

Därefter tittade vi på de första 4.24 minuterna av Internet – så funkar det! där Internet beskrivs mer tekniskt som ett nätverk. Jag tog mig inte tid till att diskutera filmsnutten eftersom det kändes viktigare den här gången att prata om Google.

På Active Boarden öppnade jag sedan google.se och frågade eleverna vad Google skulle göra om jag skrev ordet Tensta. Svaret blev att Google plockar fram fakta om Tensta.

Det här är viktigt tycker jag: att eleverna förstår att Google är en sökmotor, ett program, en maskin, som letar efter ordet – inte en människa som förstår att vi står här i skolan i Hjulsta och vill hitta fakta. Så det försökte jag förklara. Jag berättade också att man kan tänka att en Google-spindel springer runt i nätverket, men inte överallt, och samlar in en massa uppgifter i en databas. Den är oftare på ställen som uppdateras ofta, och mer sällan på ställen där det inte händer så mycket. Och när vi gör en sökning i Google så sker den i databasen.

Sedan googlade vi på ”Tensta” och tittade på vad vi såg på skärmen. Jag tycker också att det är viktigt att eleverna reflekterar över vad de ser, inte bara klickar på översta träffen. Medan jag fortsatte att använda termerna sökmotor, program och maskin så tittade vi på hur många träffar det var, kollade var faktarutan till höger hämtat sin information ifrån (Wikipedia, vilket det ofta är) samt pratade om att Google ofta plockar fram bra information till oss.

Tensta google

Varför är då de översta träffarna ofta bra? Jag vet ju inte riktigt själv, men vi pratade i alla fall om att det handlar om algoritmer, alltså beräkningar som är inprogrammerade i Google. Till de faktorer som påverkar sorteringen hör: om ordet finns i webbadressen, om det finns i rubriker och om det förekommer många gånger, om det finns många länkar till en webbsida och kanske även många länkar från. Eleverna föreslog att det också kan handla om att många klickar på just den länken, och det låter väl troligt.

Jag visade även vad som händer om man söker på ordet ”mattor”, då kommer nämligen flera annonser överst.

Eleverna fick sedan arbeta två och två vid en dator. Jag hade gjort ett papper de skulle fylla i, efter att ha gjort en enkel sökning på termer jag gett dem. Termerna valde jag ut för att det kunde vara intressant att jämföra resultat från de olika paren, men vi hann ganska lite av det. Varje par fick en av följande termer: Karl XII, Karl III, frisyr, frisör, Stockholm, Ryssland, Estelle, Victoria, sjörövare, pirater.

Eleverna skulle anteckna:

1. Hur många träffar har ni fått?

2. Finns det någon informationsruta till höger?

3. Varifrån är informationen hämtad i så fall?

4. Finns det annonser eller aktuellt överst i träfflistan?

5. Titta på de tre översta träffarna (efter eventuella annonser och aktuella träffar). Varför tror ni att de har kommit överst?

Eleverna jobbade på fint, vi vuxna gick runt och hjälpte till och jag tyckte att eleverna reflekterade och funderade klokt.

Till det vi hann lyfta efteråt hörde skillnaden i antalet träffar på ”Stockholm” och ”Ryssland”. Varför var det många fler träffar när man sökte på ”Stockholm”? Eleverna spekulerade, men när vi började diskutera vad ”Stockholm” respektive ”Ryssland” heter på olika språk så tror jag vi var närmast sanningen.

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

7

mar

Somaliska wikipedia

är väldigt liten och det är synd – tillgång till information är viktigt!

Nu har jag tillsammans med SvA-läraren Annika och studiehandledaren och modersmålsläraren Yosuf dragit igång något som jag tror kommer bli spännande.

Eleverna ska få skriva i somaliska wikipedia!

I klass 7-9B på vår skola går ett gäng högstadieelever med ursprung i Somalia. De har varit här i upp tre år, men några är alldeles nya i Sverige. De flesta elever som kommer från Somalia har kort skolbakgrund, några har kanske inte gått i skola alls och en del får lära sig läsa när de kommer till vårt högstadium.

Genom det här arbetet kommer eleverna kunna träna de flesta av de förmågor som anges i kursplanerna för Svenska som andraspråk och för Modersmål och dessutom passar det in i skolans arbete med ALMA-priset.  Det kommer också bidra till att utveckla somaliska Wikipedia litegrand, och jag hoppas vi kan skapa ringar på vattnet så att fler somalier som utbildar sig i Sverige väljer att bidra till Wikipedia. Wikipedia som fri resurs för kunskaper har stor potential bland annat för fattiga länder.

Annika och Yosuf har redan pratat med eleverna om Astrid Lindgren, de håller också på att läsa Mio min Mio tillsammans. De har även tittat lite på Wikipedia, både svenska och somaliska tror jag, och läst en del av Nationalencyklopedins enkla artiklar för att vänja sig vid hur man brukar skriva i uppslagsverk.

Idag var jag med på ett par lektioner i klassen.

Den första timmen visade jag och pratade, medan Yosuf tolkade till somaliska så att alla skulle hänga med.

Det finns en Active Board i klassrummet så jag började med att projicera upp en bild på svenska Wikipedias startsida. Och så frågade jag eleverna vad de visste om Wikipedia. Att alla kan redigera och att man kan förbättra artiklar som redan finns, fick jag bums som svar. Efter lite prat kom vi också fram till att det är fakta som finns i Wikipedia, inte sagor. De visste också att den finns på många olika språk.

Vi tittade tillsammans på Wikistream, där man ser i realtid vilka redigeringar som görs i Wikipedia. Först lät vi den rulla med alla språkversioner och då gick det så fort att vi inte hann med. När vi valde endast svenska så gick det långsammare.

Vi jämförde också några uppgifter om vad som hände på svenska Wikipedia i januari jämfört med somaliska Wikipedia. Vi konstaterade att det varit över 98 miljoner sidvisningar i den svenska versionen och 376 000 i den somaliska. Slående var att 762 personer varit aktiva och redigerat i svenska Wikipedia under januari, men bara 8 i somaliska Wikipedia. Här kan våra elever alltså göra stor skillnad!

Det är svårt att skriva i Wikipedia när man går på högstadiet. Texten ska ha ett bra språk, det ska vara ett rimligt urval av fakta, den ska ha ordentliga källhänvisningar och man får inte använda upphovsrättskyddat material. Så vi planerar att skriva tillsammans! Yosuf får förstås kontrollera att språket blir bra, och klassen ska skriva texterna både på svenska och somaliska så att vi allihop kan känna oss nöjda med innehållet.

Men innan man kan börja skriva ska man samla information, och jag ville visa eleverna ett sätt att arbeta med detta. Vi ska skriva om Astrid Lindgren, ALMA-priset och PRAESA och jag valde att förebilda med att söka information om PRAESA eftersom det var svårast.

Jag öppnade ett dokument i Word, visade hur man sparar och började med att gå till ne.se och leta reda på texten om PRAESA. Vi läste tillsammans inledningen till artikeln, jag öppnade Lexin och vi använde det för att slå upp vissa ord och Yosuf hjälpte förstås till så det blev begripligt. Vi gjorde en lista på väggen med ord på svenska och somaliska. När vi läst ett stycke kopierade jag och klistrade in det i dokumentet, där jag först också hade sparat webbadressen. Sedan hoppade vi över ett svårtläst och rätt intetsägande stycke på mitten och så läste vi och kopierade över det sista stycket.

Ordlista

Därefter gick vi till ALMA-prisets webbplats och läste vad en del av vad de skrivit om PRAESA. Även där ägnade vi mycket tid åt några stycken men struntade i resten.

Efter elevernas lunchrast hade vi en lektion till då jag fick vara med. När jag kom till klassrummet var de redan igång med att gruppvis söka information om Astrid Lindgren och ALMA-priset. De använde NE:s enkla texter, ALMA-prisets webbplats och Saltkråkan AB:s webbplats om Astrid Lindgren. Eleverna jobbade ihärdigt med att förstå de delvis ganska svåra texterna, jag var mycket imponerad av hur fokuserade och envisa de var. Vi vuxna hjälpte till, och när eleverna frågade efter om det finns några böcker av Astrid Lindgren på somaliska så använde vi den här roliga kartan. Vi fick reda på att Pippi Långstrump finns på somaliska, och vi letade sedan reda på vad den heter genom att använda Internationella bibliotekets katalog.

Elever och dator

Innan lektionen var slut tittade vi tillsammans på artikeln om Mogadishu i somaliska wikipedia.  Den är lång och fin men saknar källförteckning. Vi tittade sedan på hur den sett ut när första versionen skrevs, år 2004, och följde sedan utvecklingen av artikeln några år framöver genom att klicka på de olika versionerna i historiken. Det gav en tydlig bild av att det blir bra när man hjälps åt!

Nu ska eleverna och lärarna tillsammans skriva artiklar på somaliska och med svensk översättning om PRAESA, ALMA-priset och Astrid Lindgren. Fortsättning följer efter påsk.

Tack Sara Mörtsell på Wikimedia Sverige som supportat mig i planeringen!

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

7

mar

Det här är ingen bokblogg

men jag blev så himla glad när jag äntligen hittade böcker som passar för min många högstadieelever som är helt nya i Sverige.

Vilja

När lärare och elever läser tillsammans i klassrummet kan de jobba med alla möjliga böcker. De stöttar varandra på olika sätt i läsningen. Men eleverna vill läsa själva också, på lunchrasten i biblioteket eller hemma. Och om ordförrådet nästan är obefintligt på svenska, och kanske även våra skrivtecken känns ovana, då behövs det väldigt enkla böcker.

De här eleverna har tidigare ofta lånat bildordböcker för småbarn, såna där det är en massa bilder med ett ord till varje. Men nu kan jag alltså komplettera mitt bestånd i biblioteket med böcker som är gjorda för äldre barn, ungdomar och vuxna.

I de här böckerna från Vilja och de här från Nypon  förmedlas en berättelse via enbart bilder eller kompletterade med mycket korta meningar. Dessutom finns just det mina elever vill ha: ord som förklaras med en bild.

Klicka på en bok och sedan kan ni välja att provläsa!

Cilla Dalén Hjulsta grundskola

bara mer eller mindre dåliga!

Ungefär det var kontentan av första föreläsningen när jag började läsa biblioteks-& informationsvetenskap i Borås för sådär 10-15 år sedan.

Men ändå måste vi ju ställa böckerna någonstas i hyllorna. Vi vill att låntagare ska hitta de böcker som kan passa dem, att det ska se lockande ut och att det ska vara begripligt var olika böcker är placerade. Och att gallra böcker är viktigt; för de flesta är det inte inbjudande med fullpackade hyllor med intetsägande bokryggar.

Nu har jag gjort ett försök till uppryckning i högstadiebiblioteket. Syftet var framför allt att synliggöra de lättlästa böckerna, jag tror att de elever som sällan eller aldrig lånar en bok framför allt kan bli lockade av dessa böcker. Men när jag ändå var i farten så gick jag igenom all skönlitteratur och rensade bort många böcker som ingen har lånat på ett antal år.

Så här ser det ut nu:

Lättlästhyllan

Lättlästa böcker är indelade efter innehåll. Eleverna och jag har gjort skyltar till, kanske borde skyltarna placeras på något bättre sätt.

Träna svenskahyllan

I Träna svenska-hyllan finns böcker för elever som inte kan så mycket svenska än. På den översta hyllan med böcker som innehåller enstaka ord ser det ganska tomt ut. Jag har just upptäckt att Nypon förlag har en fin utgivning som skulle kunna passa här, men de flesta är utlånade. Jag måste köpa fler.

Skönlitteratur

De fulltjocka romanerna står rätt tätt i hyllorna, men en hyllrad i mitten är lämnad tom så jag kan fronta böcker. Kanske det ser tråkigt ut? Jag testar så här och får väl ändra så småningom om det känns trist.

Bilderböcker 7-9

Bilderböckerna ligger just nu på en hylla som blev över. Tror egentligen att jag borde placera dem tillsammans med grafiska romaner och serier.

Facklitteraturen får jag ta itu med någon annan gång. Även den behöver gallras och exponeras på ett bättre sätt.

Cilla Dalén Hjulsta grundskola

Om bloggen

Porträtt på Cecilia Dalén som står mot en plank.

Bibliotekarien Cilla Dalén bloggar från sitt skolbibliotek på Enbacksskolan i Tensta. På skolan går drygt 400 elever från förskoleklass till årskurs nio.

På bloggen finns både beskrivningar av vardagen som bibliotekarie och funderingar över hur alla vi alla vi i skolan kan arbeta med läsning och med informationssökning och källkritik. Fram till augusti 2019 jobbade Cilla på Hjulsta grundskola.

Tidigare har även Monika Staub Halling och Lotta Metcalfe bloggat här.

Kontakt: Cecilia Dalén