Visar inlägg med tagg:

20

sep

Nu sprider vi böckerna utanför skolbiblioteket!

Det har vi gjort länge förstås, bibblaböcker finns i klassrum, på fritids och i elevhälsans väntrum. Men nu testar vi att också sprida ut dem i de utrymmen där högstadiets elever är på rasterna, när de inte är i skolbiblioteket.

Igår hade jag möte med högstadiets mediateksråd och de hjälpte mig att fundera över vilka platser vi skulle kunna lägga böcker på. Eleverna var först lite skeptiska, kanske kommer några att behandla böckerna illa? Men vi kom överens om att testa, det är klart att det är synd om böckerna går sönder men det är ingen katastrof. Och eleverna uppför sig ju mycket bra för det mesta!

Vi pratade också om vilka böcker som det kunde vara meningsfullt att sprida ut på detta sätt. Inte tjocka romaner, men fina fackböcker och lättlästa texter trodde vi skulle vara bra. Här är några exempel på hur det blev (lappen som sticker upp är inplastad och fastsatt inne i boken med bokplast).

Cilla Dalén

Årskurs två har läst många Astrid Lindgren-böcker med sina lärare, jag har berättat om Astrid Lindgren och om Astrid Lindgren Memorial Award, eleverna har haft bibliotekskunskap på temat och nu avrundade jag min del av detta med att låta eleverna arbeta med informationssökning samtidigt som de hade en verklig uppgift att utföra.

Jag samlade eleverna och berättade att jag ville ha deras hjälp att göra en utställning om ALMA. Jag förebildade tydligt hur man plockar fram NE Junior och så visade jag hur man söker upp en ALMA-pristagare (alla finns med enkel text i NE). Vi har använt NE Junior tidigare, och talat om vilka som skriver i NE och varför det är en bra källa för oss i skolan.

Jag gjorde exakt så som eleverna sedan skulle arbeta gruppvis. Med Ipad, ett papper med författarens namn och bild och så en liten hög med mindre papper som man kan skriva på. Och så läste jag upp texten och valde ut några saker som jag tyckte var intressant och skrev dessa på de små pappren.

Läraren delade sedan in eleverna i fungerande par, eller tre och tre. De fick en Ipad per grupp, och så ett bord där deras material fanns.

Ett par elever ur varje undervisningsgrupp, som kanske skulle ha svårt att klara den här uppgiften av olika skäl, fick specialuppdraget att klistra fina ALMA-märken på böcker.

När eleverna var nöjda med sitt arbete tog de pappren med sig till mig, och så klistrade vi ihop dem medan jag läste och kommenterade elevernas texter.

Sedan blev det en festlig utställning av alltihop:

Cilla Dalén, Enbacksskolan

27

mar

Boksnurra

Hcf-böckerna, de som vi har på vanlig hylla till skillnad från de lättlästa som är snyggt exponerade i lådor, har använts väldigt lite. Eleverna blir inte lockade av bokryggar, även om jag försöker att lyfta fram en del böcker på bokstöd etc. Det är vissa serier som barnen känner till som lånas: Handbok för superhjältar, Monstret Frank, böckerna om Jack… och så vidare.

Därför flyttade jag för ett par månader sedan denna vanliga och eventuellt lite tråkiga boksnurra så att den står bredvid Hcf-hyllan.

Treorna som gör bibblaprao har nu vid tre tillfällen fyllt snurran med böcker de tagit ur Hcf-hyllan. Och nu lånas de ut! Eleverna gillar att se denna maffiga mängd böcker med framsidorna utåt, det är kul att snurra lite på snurran och de blir klart lässugna. Dessutom har bibblapraoeleverna ju gjort djupdykningar i hyllan för att hitta de böcker de vill exponera, och därmed lärt sig att det kan löna sig att faktiskt kolla på alla de där bokryggarna.

Cilla Dalén

Detta är inlägg 3 om vad det är jag som bibliotekarie bidrar med för att skapa en läskultur på skolan. Högstadiet är klart det knepigaste, det finns så mycket som konkurrerar om ungdomarnas tid. De har mer skolarbete, och när de ska koppla av är det för många sociala medier, filmer och dataspel som gäller.

Det jag ser är i alla fall en klar förbättring under de 2 1/2 år jag jobbat på skolan. Antalet lån ökar, men framför allt ser jag en annan aktivitet i lokalen. Förut var det bara sofforna som ungdomarna använde, nu är det även böckerna… ibland i alla fall.

Jag har bokprat för högstadiet en eller ett par gånger per termin och klass. Innan de längre loven försöker jag se till så de har en lånetid och då exponerar jag böcker per genre på stora bord. Det är otroligt viktigt med lärarnas stöd. Våra elever litar på sina lärare, och när lärarna tydligt signalerar vikten av läsning och visar nyfikenhet på böckerna och på elevernas bokval – då blir lånestunden efter bokpraten mycket bättre än annars.

Explicit prat om vikten av att läsa mycket är också bra. Ska det bara vara lustfyllt, då vinner inte böckerna, men många av våra elever blir motiverade att kämpa med läsningen när man förklarar hur viktigt det är. I år har jag pratat med klasserna om detta vid åtminstone något tillfälle per klass.

Jag har gallrat hårt och köpt in nya böcker. Det som funkat bäst är engelska ungdomsromaner och manga, det finns grupper av högstadieelever som uppskattar sånt och tipsar varandra. Även en del lättläst ungdomslitteratur går bra.

I julas möblerade jag om. Jag ställde ungdomsböckerna mer tydligt för sig själva, och ordnade ett par till läsplatser med mysiga fåtöljer. Jag såg också till att facklitteraturens hylla V fick en bättre placering, den var tidigare precis vid mitt arbetsbord vilket inte är så lyckat…

Efter jul mutade jag högstadieeleverna så att de på sina raster for runt i bibblan och kollade in de nya placeringarna. Små chokladhjärtan och pennor är otroligt motiverande – mer än hälften av eleverna gjorde mitt lilla frågepapper 🙂

Jag ärvde ett system med Mediateksråd när jag började på skolan. Det är tre råd, ett per stadium, och jag har inte riktigt fått det att bli bra. Men högstadiets Mediateksråd består i år helt enkelt av de som vill vara med, inte att det måste vara just två per klass eller så. Och dessutom gick de med i rådet med vetskapen om att de ska jobba läsfrämjande (tack kollegan Johanna på Elinsborgsskolan som inspirerat till detta). Så – det rådet funkar rätt bra nu. De, och även andra elever, tipsar mig om böcker att köpa in. Häromdagen hade vi möte efter skoltid, vi fikade och så hjälpte de mig med idéer inför framtiden. Direkt i mötet gjorde vi den här lilla miniexponeringen:

Ja, det är så här jag jobbar. Många läsfrämjande aktiviteter, små framsteg och jag är nöjd när jag ser att intresset ökar även om det inte går så snabbt. Nu upplever jag i alla fall att elevgrupperna på högstadiet förstår att jag vill väl, och de dissar inte läsfrämjandet som sådant vilket förekom när jag var ny på skolan.

 

 

 

 

Detta är inlägg 2 om vad det är jag som bibliotekarie bidrar med för att skapa en läskultur på skolan. Jag jobbar ju på en f-9-skola och det skiljer förstås en hel del mellan olika stadier.

Mellanstadieeleverna kommer till skolbiblioteket lite då och då för att låna böcker. Det kan vara på lärarnas initiativ, för att de ger läsläxor eller har lässtunder i klassrummet. Eller för att eleverna själva vill komma, kanske på den lunchrast i veckan som klassen får vara inne och läsa eller plugga i bibblan. Att möta eleverna på deras rast är väldigt fint för att kunna bygga relationer och få dem att trivas i biblioteket.

Jag ber lärarna 3-4 gånger per termin att få ha bokprat i klasserna. Jag går till klassrummet och berättar om böcker, och sedan går vi tillsammans till biblioteket så de kan låna. De här bokpraten gör att eleverna får kännedom om böcker, men det är också ett sätt att visa hur viktigt det är med läsning. Lärarna är med och lyssnar och intresserar sig för elevernas bokval.

Jag stöttar lärarna lite mer runt läsning. Ibland efterfrågar de boktips, jag puffar på och råddar runt författarbesök och försöker underlätta för dem på andra sätt när de vill arbeta med böcker. Lärare har mycket att göra, kan jag hjälpa dem runt läsningen på något sätt så gör jag det.

I år kör jag genreläsning med femmorna, och sexorna har en bokcirkel på fritiden. Det är faktiskt 1/4 av eleverna som är med i bokcirkeln – fantastiskt roligt (ett bra samarbete med lärarna… för de är suveräna på att peppa sina elever). Många elever på mellanstadiet är också engagerade i läsfrämjande riktat mot de yngre eleverna. De läser högt, gör utställningar och gör reklam för läsning på olika sätt. Detta eftersom jag bjudit in dem att vara med i Läsplogen – ett riktigt bra sätt att bidra till läskultur!

En viktig grej är att kunna köpa in böcker som passar eleverna. De tipsar mig och önskar en hel del böcker nu – ett gott tecken på en fungerande läskultur. Anslaget för medieinköp är bra och jag kan köpa in varierad litteratur och många exemplar av populära böcker.

I höstas skrev jag en krönika till ABCklubbens magasin, det är en gratistidning från Natur & Kultur som riktar sig till lågstadielärare. Eftersom jag inte tror att den finns på webben lägger jag texten här också.

ABCklubben

Eleverna köar till lånedatorn. De har plockat på sig några böcker var, det är lättlästa böcker som passar till lästräning, en bok på modersmålet att ta hem och kanske någon faktabok som ser fin ut. Medan de står i kön pratar de glatt med varandra om böckerna, kollar och pekar och berättar om vad de läst förut. Elever, lärare och jag, bibliotekarien, är nöjda och lyckliga.

Oftast är det så där. Jag har faktiskt det bästa jobbet på hela skolan, att få hjälpa eleverna att hitta böcker de tycker om är ett fantastiskt roligt och meningsfullt arbete.

Men emellanåt trasslar det till sig. En elev går i baklås och vill bara låna böcker som är alldeles för svåra att läsa. Läraren försöker lirka och jag försöker locka men det hjälper inte alls. Eleven är jättesur, läraren vill inte ge sig och det blir någon sorts lånekatastrof.

Att själv få påverka vad man ska läsa är en viktig faktor för att skapa motivation för läsning. Varken lärarna eller jag vill ha de där konflikterna runt vad eleverna ska låna. Vi vill ju att ungarna ska få positiva erfarenheter av allt som har med läsning att göra.

Ibland är det jag som krånglar till det, plötsligt ser jag hur sju elever i årskurs ett står i lånekön med varsin Pax-bok. De böckerna är alldeles för svåra för ettorna och jag vet att femmorna kommer vilja ha samma böcker senare under dagen. Då kan jag häva ur mig ett förbud, det är sällan bra utan eleverna blir bara ännu mer sugna på de förbjudna böckerna.

Lite då och då klagar skolbibliotekarier över lärare som sätter upp ett allmänt förbud mot att låna faktaböcker. Det orsakas för det mesta av elever som lånar faktaböcker med alldeles för svår text. Böckerna kanske har väldigt spännande bilder, eller så handlar de om ett ämne som är viktigt för elevens självbild. Jag förstår lärarna, när det är lästid i klassrummet kan inte lågstadieelever få sitta och slösa bort tiden med att kolla på fina bilder.

Men samtidigt vet vi att läsförståelse av faktatexter är ett problem i svensk skola. För att komma åt det behövs, förutom undervisning, rika erfarenheter av facklitteratur. Det finns massor med facklitteratur, till exempel från de förlag som specialiserat sig på lättläst, som funkar fint för elever i olika stadier av läsutvecklingen.

Så – hur kan man då göra för att förebygga lånekatastrofer?

Jag tror att det allra viktigaste är ett ordentligt medieanslag till skolbiblioteket. Att kunna ha många exemplar av populära böcker, långa bokserier med lättlästa titlar och attraktiv facklitteratur på olika läsnivåer – det är så bra! Elevers läsglädje smittar, det kan bli fantastiska epidemier av läslust runt till exempel Flugo, Riddarskolan, Jack-böckerna eller Dunne. Men även den mest lässugna eleven kroknar av en fyra månader lång reservationskö.

Eleverna måste ju också få bekanta sig med olika böcker. Jag bokpratar massor (när vi bibliotekarier säger ”bokprat” menar vi att vi berättar om böcker för att få eleverna lässugna, att prata om böcker vi läst tillsammans kallar vi ”boksamtal”). Nuförtiden projicerar jag under bokpratet ofta upp ett smakprov av texten, så att eleverna ska se hur den ser ut och förhoppningsvis redan under bokpratet reflektera över om den är lagom svår.

Att exponera böcker på olika sätt är också väldigt effektivt. Det är allra roligast att göra tillsammans med några elever, man kan lägga fram en duk på ett bord, eleverna kan rita och klippa ut sådant som passar till och så lägger man fram en massa böcker. Man följer årets gång med läskiga böcker till Halloween och julböcker förstås, men det kan också vara olika genrer eller teman som man väljer att lyfta fram.

Efter tips i Facebookgruppen Skolbibliotekssamtal har jag nu på sistone prövat Femfingertestet med tvåorna och treorna. Det innebär att slumpmässigt välja en sida i en bok man är sugen på, att läsa den sidan och sätta upp ett finger för varje ord som är svårt att läsa eller förstå. Blir det ett finger är det en enkel bok men med fem fingrar – då är den för svår. Jag tror att vinsten med metoden framför allt är att eleverna verkligen provläser, och att de fick en aha-upplevelse när jag förebildade hur man kan göra och pratade om hur viktigt det är att träna läsning (- Jämför med hur bra du läste när du började i förskoleklass!).

Lärarna kan också låna stora högar med fina böcker till klassrummet. När det är lästid får eleverna läsa ur de böckerna i stället, ifall de inte själva lånat på sig bra böcker från skolbiblioteket. Just nu har treorna många faktaböcker i lämpliga svårighetsgrader i sina klassrum på grund av ett projekt vi kör, böckerna i klassrummet blir ett bra sätt att styra elevernas läsning till den litteratur som är fokus just för tillfället.

Ja, att helt slippa lånekatastrofer är kanske inte möjligt. Men att få eleverna att tycka om läsning och böcker är en av mina huvuduppgifter i skolbiblioteket. Om du är intresserad av att läsa mer om mitt jobb i skolbiblioteket har jag i tio år bloggat på Pedagog Stockholms blogg Vad gör de i biblioteket? Välkommen att kika in!

Krönika

Cilla Dalén

Jag har skrivit en krönika till Natur & Kulturs tidning ABCklubbens magasin, riktad till lärare för de yngre eleverna. Rubriken är Låneglädje i skolbiblioteket och eftersom den inte finns på webben ska ni få ett citat här.

Jag tror att det allra viktigaste är ett ordentligt medieanslag till skolbiblioteket. Att kunna ha många exemplar av populära böcker, långa bokserier med lättlästa titlar och attraktiv facklitteratur på olika läsnivåer – det är så bra! Elevers läsglädje smittar, det kan bli fantastiska epidemier av läslust runt till exempel Flugo, Riddarskolan, Jack-böckerna eller Dunne. Men även den mest lässugna eleven kroknar av en fyra månader lång reservationskö.

Som jag nämnt fick vårt skolbibliotek mycket extra pengar i höstas. Just nu finns en massa nya böcker av Astrid Lindgren exponerade i en utställning gjord av mellanstadiets mediateksråd – detta skapar definitivt lässug.

AL utställning Enbacken

En annan mycket viktig sak med ett rejält bokanslag är att lärarna och fritidshemmen då kan låna med sig 40-50 böcker, låta eleverna upptäcka dem och sedan byta dem mot andra böcker när de bedömer att böckerna spelat ut sin roll. Med ett för lågt bokanslag till skolbiblioteket följer ofta att lärare i stället köper böcker för något annat anslag, och under de perioder de inte använder böckerna kommer de inte andra lärare till godo. Lärare och fritidshemspersonal måste kunna lita på att skolbiblioteket har de böcker de behöver. Det är ekonomiskt i längden för skolan.

Cilla Dalén

bara mer eller mindre dåliga!

Ungefär det var kontentan av första föreläsningen när jag började läsa biblioteks-& informationsvetenskap i Borås för sådär 10-15 år sedan.

Men ändå måste vi ju ställa böckerna någonstas i hyllorna. Vi vill att låntagare ska hitta de böcker som kan passa dem, att det ska se lockande ut och att det ska vara begripligt var olika böcker är placerade. Och att gallra böcker är viktigt; för de flesta är det inte inbjudande med fullpackade hyllor med intetsägande bokryggar.

Nu har jag gjort ett försök till uppryckning i högstadiebiblioteket. Syftet var framför allt att synliggöra de lättlästa böckerna, jag tror att de elever som sällan eller aldrig lånar en bok framför allt kan bli lockade av dessa böcker. Men när jag ändå var i farten så gick jag igenom all skönlitteratur och rensade bort många böcker som ingen har lånat på ett antal år.

Så här ser det ut nu:

Lättlästhyllan

Lättlästa böcker är indelade efter innehåll. Eleverna och jag har gjort skyltar till, kanske borde skyltarna placeras på något bättre sätt.

Träna svenskahyllan

I Träna svenska-hyllan finns böcker för elever som inte kan så mycket svenska än. På den översta hyllan med böcker som innehåller enstaka ord ser det ganska tomt ut. Jag har just upptäckt att Nypon förlag har en fin utgivning som skulle kunna passa här, men de flesta är utlånade. Jag måste köpa fler.

Skönlitteratur

De fulltjocka romanerna står rätt tätt i hyllorna, men en hyllrad i mitten är lämnad tom så jag kan fronta böcker. Kanske det ser tråkigt ut? Jag testar så här och får väl ändra så småningom om det känns trist.

Bilderböcker 7-9

Bilderböckerna ligger just nu på en hylla som blev över. Tror egentligen att jag borde placera dem tillsammans med grafiska romaner och serier.

Facklitteraturen får jag ta itu med någon annan gång. Även den behöver gallras och exponeras på ett bättre sätt.

Cilla Dalén Hjulsta grundskola

15

nov

Tack för hjälpen!

Stora häftiga projekt är kul, men en massa små vardagliga saker är nog viktigare.

Till dessa hör att lärarna och jag kommunicerar om vad som är aktuellt. Ett snabbt mejl där Sv/SvA-läraren Cissi hör av sig och berättar att de pratat om Monica Zak och att eleverna gillade Alex Dogboy, resulterade i en liten exponering.

Monica Zak

Och eftersom SO-lärarna berättat att Andra världskriget är aktuellt i niorna just nu så finns böcker om detta framställda på en snurra.

Stor betydelse har det också när lärarna kommer in i biblioteket en liten stund på lunchrasten, pratar med elever, bekräftar och uppmuntrar läsande och pluggande. Finfina lärare har vi!

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

24

feb

Locka till läsning!

Ofta frågar eleverna om boktips men ibland strosar de runt i biblioteket och letar själva – och då har det betydelse hur det ser ut. Bokryggar i prydliga rader ser inte alltid så inspirerande ut. Just nu kan eleverna i mitt bibliotek i stället lockas bland annat av

boktips från Facebook

kompisars omdömen

omtyckta serier

böcker som ligger framme.

Cilla Hjulstaskolan

Om bloggen

Porträtt på Cecilia Dalén som står mot en plank.

Bibliotekarien Cilla Dalén bloggar från sitt skolbibliotek på Enbacksskolan i Tensta. På skolan går drygt 400 elever från förskoleklass till årskurs nio.

På bloggen finns både beskrivningar av vardagen som bibliotekarie och funderingar över hur alla vi alla vi i skolan kan arbeta med läsning och med informationssökning och källkritik. Fram till augusti 2019 jobbade Cilla på Hjulsta grundskola.

Tidigare har även Monika Staub Halling och Lotta Metcalfe bloggat här.

Kontakt: Cecilia Dalén