Aktuellt

Visar inlägg med kategori:

Skolbibliotek

2015

december

blir det så här innan ett lov.

Under de sista veckorna före jul träffar jag 23 olika klasser för att presentera böcker och försöka få eleverna att låna på sig en massa läsning inför jullovet.

När jag bokpratar presenterar jag en bok på ett sätt som jag hoppas gör eleverna nyfikna och sugna på att läsa. Jag försöker alltså göra det lite spännande, men också rättvisande för boken så att de förväntningar jag skapar verkligen uppfylls när eleven sedan läser själv. Jag berättar eller läser oftast en del av bokens början, och förklarar en del som jag tror kanske kan annars kan bli svårt.

Bibliotekets bästa transparent

Det här med att lustläsa, att läsa på fritiden, är viktigt! I Med läsning som mål, en kunskapsöversikt från Kulturrådet, redogörs för flera olika studier som visar detta. Ett citat från sidan 24:

”En omfattande engelsk studie som undersökt de kognitiva effekterna av lustläsning över tid pekar exempelvis på att lustläsning på fritiden är av större betydelse för studieresultat än föräldrars utbildningsnivå (Sullivan & Brown 2013). Den omfattande OECD-studien Reading for Change (2002), som omfattar 32 länder, visar på liknande sätt att läsengagemang i form av regelbunden fritidsläsning är viktigare för ungas läsförmåga än föräldrarnas yrkesmässiga status. Rapporten Reading for Change ger sammantaget starka argument för fri läsning som en effektiv social hävstång. Att fri läsning för med sig flera sociala och utbildningsmässiga fördelar bekräftas även av Clark & Akerman (2006) i studien Social inclusion and reading: an exploration.”

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

på många språk!

De sista veckorna har jag gjort en drive i f-3 och pratat om vad bra det är att kunna många språk och att man förstås ska läsa på alla sina språk!

Och eleverna har entusiastiskt kastat sig över böcker på arabiska, somaliska, engelska, bengali, kurmanju, sorani, tigrinja, danska… och en hel hög med fler språk. Vi har många böcker på olika språk i våra skolbibliotek, och dessutom får vi låna depositioner från Mångspråksbiblioteket – det är fantastiskt!

Det är ett par språk som jag inte har kunnat få fram böcker på till eleverna. Idag stod för andra gången en liten trulig flicka och frågade efter böcker på hausa och jag var tvungen att säga att jag inte hade några.

Men nästa gång kommer jag att ha! För titta vad Nal’ibali länkade till på facebook: African story book en webbplats med böcker på massor av afrikanska språk!

Mångspåksböcker

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

november

gillar vi!

Det är alltid roligt med gäster på skolan. Folk som hälsar på hos oss brukar tycka att eleverna är så öppna och trevliga, och eleverna och vi vuxna gillar lite avbrott i skolvardagen.

När det är författarbesök är jag ofta inblandad och förra veckan tog vi emot två gäster.

Förutom de trevliga mötena så är författarbesöken bra för läsningen, förstås. Före besöket läser klasserna minst en bok av författaren som ska komma på besök. Tillsammans med sin lärare i Sv/SvA bearbetar de boken på olika sätt och när författaren kommer brukar eleverna vara väl förberedda och ganska nyfikna. Efter besöket är det alltid några elever som läser fler böcker av författaren på egen hand.

Niklas Krog

Genom Läsning pågår kom Niklas Krog och träffade fyra högstadieklasser. Två hade läst hans bok Kickboxaren och två hade läst Ingen rädsla. Kickboxaren är utgiven av LL-förlaget och den är alltså förhållandevis lättläst. De båda klasserna som läst den ville genast fortsätta med uppföljaren, och Niklas Krog gladde oss genom att berätta att en tredje del är på gång.

Ingen rädsla är en mer genomsnittlig ungdomsbok till omfånget, och handlar om ungdomar som spelar basket. Läsningen av den krävde förstås lite mer av eleverna, men av mötet att döma så var de nöjda och fortsättningarna på den boken har redan hunnit lånas ut och blivit lästa.

Rania Zbib Daher

Förra veckan fick vi också förmånen att gästas av Rania Zbib Daher genom att hon deltog i Internationella bibliotekets barnboksvecka. Rania träffade en grupp av våra elever med arabiska som modersmål och läste högt för dem ur sina böcker. Till det här författarbesöket hade inte eleverna och läraren kunnat förbereda sig genom att läsa böckerna, jag hade inte hittat dem. Men nu har vi böcker av henne så de kan läsa vidare.

Jag förstod inte så mycket, men det var roligt att se elevernas engagemang.

Denna vecka har vi haft ett tredje författarbesök, men då var inte jag med. Annelie Drewsen besökte två av våra förberedelseklasser på högstadiet, och även detta skedde genom Läsning pågår. Klasserna hade läst Spring, Amina! och Kom igen, Amina! och jag tror att de diskuterade tillsammans vad som skulle kunna hända i en efterlängtad tredje bok. När våra somaliska elever hörde talas om att Nypon förlag planerar att översätta den till andra språk så ville de förstås att den ska komma på just deras språk – den handlar ju faktiskt om en somalisk tjej!

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

Stora häftiga projekt är kul, men en massa små vardagliga saker är nog viktigare.

Till dessa hör att lärarna och jag kommunicerar om vad som är aktuellt. Ett snabbt mejl där Sv/SvA-läraren Cissi hör av sig och berättar att de pratat om Monica Zak och att eleverna gillade Alex Dogboy, resulterade i en liten exponering.

Monica Zak

Och eftersom SO-lärarna berättat att Andra världskriget är aktuellt i niorna just nu så finns böcker om detta framställda på en snurra.

Stor betydelse har det också när lärarna kommer in i biblioteket en liten stund på lunchrasten, pratar med elever, bekräftar och uppmuntrar läsande och pluggande. Finfina lärare har vi!

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

Nå – blev det något?

Läslov_Master_logo tajtare

Ja, vi uppmärksammade det litegrann på skolan och en del grejer blev riktigt bra.

För högstadiet hade jag bara lite extra exponering av skräckböcker (i samband med att det blev månadens genre för november i genreläsningen) och affischer här och där. Tror nog att några lärare peppade eleverna att läsa också.

Mellanstadiets elever fick också skräckböcker som november månads genre. Extra öppet i biblioteket en eftermiddag för dem, så de kunde låna på sig många böcker. Och lärarna tryckte på!

Lågstadiets elever och eleverna i förskoleklasserna träffade jag allihop veckan innan lovet, de lånade extra många böcker. Efter lovet har några av dem berättat om mysiga lässtunder, detta finns publicerat på f-6-bibliotekets blogg. Flera elever berättade att de varit på Tensta bibliotek. Det är viktigt för våra elever. När jag går dit på eftermiddagarna möter jag nästan alltid några från skolan.

Idag träffade jag personalen på våra fritidshem. De berättade att det varit lyckat att ha många böcker, och de ville på något sätt även i fortsättningen ha läshörnor eller åtminstone fina bokhyllor så att barnen blir lockade att läsa även på eftermiddagarna. Vi pratade om hur viktigt det är att läsning också kan vara en avkoppling, inte bara ett skolarbete. Vår fritidspersonal är mycket engagerade, och hade fler idéer på hur vi kan utveckla samarbetet för att eleverna ska läsa mycket. Detta är guld värt!

Fritidspersonalen tyckte också att det var bra med min högläsningsdag. En del barn kom flera gånger och lyssnade på böcker, några ville inte alls vara med. Och det var ju så det var meningen! Upprepning på andra lov önskades.

Så summan av kardemumman är nog att Läslovet gjorde att vi prövade lite nytt. En del av det kommer stanna kvar i vardagen, och då måste vi förstås flytta fram positionerna på nästa Läslov!

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

oktober

I måndags medverkade jag på en inspirationsdag som Eskilstunas Lässatsning ordnade för lärare och bibliotekarier som arbetar med årskurs f-3. Jag hade blivit inbjuden att tala om “forskande” och faktaboksläsning, och här är en del av det jag tog upp:

Med utgångpunkt i mitt nuvarande pedagogiska credo:

  • Det vi vill att eleverna ska kunna – det måste vi undervisa om!
  • Vilka små delmoment ingår i detta?
  • Vi vuxna måste förebilda (modella, modellera) och tänka högt!
  • Eleverna måste få vara aktiva!
  • Eleverna behöver använda sitt språk!
  • Vi måste ge eleverna rätt stöttning – med självständighet som mål!

tittade vi på exempel ur Textflytt och sökslump, kapitlet Skolnära skildringar. Där finns flera beskrivningar av elever i olika åldrar som inte klarar av de uppgifter som ibland kallas att “forska”, det vill säga att söka information ur olika källor och utifrån den informationen göra någon form av redovisning. Observationerna som beskrivs i Textflytt och sökslump har några år på nacken, men jag tror att det som beskrivs där nog emellanåt förekommer fortfarande.

I Textflytt och sökslump står om yngre elever som ska plocka ut information ur facktexter, men saknar strategier för att läsa och förstå samt för att sammanfatta och bearbeta vad de läst. Eleverna memorerar fragment ur texterna och skriver oreflekterat ner det som de kommer ihåg. Även äldre elever ses agera på ungefär samma sätt.

Jag tror att en orsak till att lärarna organiserat klassrumsarbetet på detta sätt är att de inte reflekterat över vilka förmågor eleverna måste behärska för att klara av sådana uppgifter. Ett sätt att upptäcka de här delförmågorna är kanske att planera hur man kan förebilda processen? Förmodligen inser man då hur komplex den är.

Ett gott exempel på hur man kan undervisa om en del av processen,att utvinna och sammanställa information ur texter, kommer från Eva Bjuvén, lågstadielärare på min skola.

Om man läser forskning om informationskompetens inom biblioteks- och informationsvetenskap så får man en också en viss uppfattning om vilka delförmågor som elever brukar ha problem med.

Delkompetenser

Inom B&I presenteras också olika förslag till hur skolarbeten som inbegriper informationssökning kan organiseras för att det ska bli mer lärande och mindre klippåklistrande. En sammanfattning av detta finns i kapitlet Informationsaktiviteter och lärande i skola och bibliotek i forskningsantologin Medie- & informationskunnighet. En viktig del är formulerandet av frågeställningar för arbetena.

Idag används begreppet MIK (Medie- och InformationsKunnighet), som ett samlingsbegrepp för bland annat det som krävs för att klara av självständigt lärande i ett utbildningssystem där information finns både digitalt och i tryckta medier. Men när MIK-begreppet definieras glöms själva läsförståelse ofta bort, trots att den är helt central.

De lässtrategier som ingår i Reciprocal Teaching (reciprok läsundervisning) är mycket bra att använda för att tränga in i själva läsförståelsen i samband med informationssökning och källkritik. När man ska förutspå/förutsäga/aktivera förförståelse gör man lite annorlunda med faktaböcker än med skönlitterära. Att använda faktaböckers index, innehållsförteckning och andra hjälpmedel för att orientera sig i texterna hör till det som elever behöver lära sig. Jag tror också att de behöver få pröva olika modeller för att sammanfatta faktatexter. För att utvinna central information ur en text kan grafiska modeller som tabeller, flödesscheman och Venn-diagram vara ett stöd.

Under min föreläsning talade jag också om sådant jag berättat om tidigare här på bloggen, så den som är intresserad får klicka här nedan.

Om lässtrategin att ställa frågor till texten, som ett sätt att öka engagemanget och få tag i bra frågeställningar för informationssökning

Om att undervisa i hur man kan använda biblioteket och faktaböckerna för att söka svar på specifika frågor

Om att diskutera bildernas roll i faktatexter

Förutom Textflytt och sökslump tipsade jag om Se texten! och Att läsa faktatexter.

Så här summerade jag vad jag hoppades att jag fått fram under min föreläsning:

Sammanfattning Eskilstuna

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

och på våra fritidshem ska de förstås fira detta.

Därför har jag idag plockat ihop högar med böcker till alla fritidshem. I bokhögarna ligger det många sprillans nya böcker. Jag gjorde nämligen nyligen en beställning med många fina bilderböcker från En Bok För Alla, då räcker pengarna långt…

läslovsböcker

är en rätt pinsam historia i det stora hela, tycker jag. Vi har en fin central instans, Medioteket, som ordnar bra kurser och har en förnämlig depå, Cirkulationsbiblioteket, med klassuppsättningar som lärare kan låna ifrån. Och jag är mycket lycklig över Mångspråksbiblioteket som ger oss i skolbiblioteken möjlighet att ha depositioner på elevernas modersmål.

Men ute på själva skolorna är det obehagligt olika.

Därför är det glädjande att det i majoritetspartiernas förslag till budget för staden finns skrivningar om upprättande av plan för stadens skolbibliotek, och om vikten av bibliotekariekompetensen. Jag hoppas att de som ska skriva planen tar lärdomar av Linköping och Växjö, två städer där kommunen tagit ett centralt ansvar för att utveckla bra skolbiblioteksverksamhet på alla skolor. Och jag har ett förslag på vem som ska ingå i planskrivargruppen: Linda Spolén på Medioteket, med erfarenhet av god skolbiblioteksverksamhet från Ekerö kommun och med de insikter som följer av att ha arbetat centralt i vår stad med skolbiblioteksutveckling. Själv ställer jag gärna upp som samtalspartner om skolbibliotekens betydelse i våra mångkulturella förorter.

Svensk biblioteksföreningens regionförening Stockholm Uppsala Gotland ordnar i samarbete med DIK den 25 november en diskussionskväll. Jag hoppas att många politiker och skolledare från Stockholms stad tar möjligheten att lyssna till och nätverka med andra som är intresserade av skolbiblioteksfrågor. Anmäler sig gör man här senast 16 november!

Stockholms bästa skolbibliotek

Vi ses där!

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

pågår..

Inbäddad bildlänk

Detta kommer att hända hos oss:

Alla elever i f-3 som kommer på sina vanliga besök med klasserna får låna extra många böcker över Läslovet.

Extra öppet i f-6-biblioteket efter skoltid för årskurs 4-6, utställning med nästa månads genre (jag har satt igång med genreläsning även för mellanstadiet).

Utställning av läskiga böcker och nästa månads genre även i högstadiebiblioteket.

Under själva lovet kommer fritidshemmen att ordna läshörnor, där barnen får lugn och ro att läsa. Jag kommer att plocka ihop trevliga böcker (varav en hel del nya) så att det känns spännande för barnen att läsa.

Hela tisdagen på lovet ska jag läsa högt i skolbiblioteket i f-6 för fritidsbarn. Jag erbjuder de barn som vill från årskurs f-2 att komma fem olika tider, helt efter deras egen lust. Och elever 3-6 får fem andra tider att använda som de vill. Och så avslutar jag med en tid för alla som vill bli uppskrämda.

Vi skickar också hem ett brev till alla föräldrar till barn i f-6, med en uppmaning att hjälpa barnen till läsro och att läsa högt eller berätta för dem.

Och kanske händer det mer, tror att både fritidspersonal och lärare är på gång och funderar…

När jag var på Bokmässan plockade jag på mig affischer och pins om Läslovet, och de ska förstås användas så att alla elever och all personal ska veta att det är Läslovet som börjar om en dryg vecka – inte något höstlov!

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

har i dagarna genomfört Symposium 2015. Det hade denna gång temat resurser, och skolbiblioteket som resurs för elever med svenska som andraspråk presenterades av Eric Haraldsson och Rebecca Borg från Växjö.

Det hade varit väldigt intressant att vara där, men jag läste i alla fall Anna Kayas tweets från föreläsningen. Här har ni dem samlade.

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

Om bloggen

Porträtt på Cecilia Dalén som står mot en plank.

Bibliotekarien Cilla Dalén bloggar från sitt skolbibliotek på Enbacksskolan i Tensta. På skolan går drygt 400 elever från förskoleklass till årskurs nio.

På bloggen finns både beskrivningar av vardagen som bibliotekarie och funderingar över hur alla vi alla vi i skolan kan arbeta med läsning och med informationssökning och källkritik. Fram till augusti 2019 jobbade Cilla på Hjulsta grundskola.

Tidigare har även Monika Staub Halling och Lotta Metcalfe bloggat här.

Kontakt: Cecilia Dalén

Senaste kommentarer