Visar inlägg med tagg:

2

nov

Lovarbete

Det här med en ny arbetsplats innebär att jag måste lägga mycket tid på administrativa grejer, och det roliga pedagogiska får delvis vänta. Under veckan som gått tänkte jag igen på Astrid Falks utmärkta liknelse om att bygga pipelines i stället för att bära hinkar. Genom ett något tidsödande men genomtänkt grundarbete så kommer allt gå lättare sedan.

Här nedan kommer lite om hur jag vill ha det i vårt skolbibliotek och vad jag därför gjort:

Jag har gallrat! I själva biblioteket har kollegan Erik hunnit gallra, men det verkar vara evigheter sedan någon bibliotekarie ägnat sig åt magasinet… Vi behöver hyllorna där för annat, så klart läge att göra en redig gallring. Trasigt och föråldrat ska bort.

Bör gallras

En bra grej med lov är att man kan få hjälp med det tunga arbetet av trevliga barn från fritids.

Till sopen

Sedan är mitt mål att det ska vara enkelt och tydligt för elever och personal att söka i katalogen och därefter gå till hyllan och hitta boken. Alla böcker som hör till ett specifikt hyllsignum ska ha rätt signum i katalogen och även på själva boken.

Bokryggar faktaböcker

Klistra på lappar är ju enkelt, även om det tar tid

Signum på faktaböcker

men att manipulera bibliotekskatalogen är knivigare. Jag har snappat upp råd från Fia Idegård på Engelbrektsskolan och så kom Maria Ronnås och kataloghäxmästaren Ljuba Grigorjeva från Medioteket ut en förmiddag och hjälpte mig.

I BookIT använde jag mängdexemplar och flyttade med hjälp av asterisker och kvalifikatorer böcker med för ”djupt” hyllsignum till det jag ville ha. Man måste vara superkoncentrerad så att det blir rätt. En grej som krånglar till det är alla signum med lilla u framför, de rörs lätt ihop med böckerna om naturvetenskap.

Sedan ändrade jag status på alla böcker som katalogen tyckte fanns på hyllan till försvunna, och så återlämnade jag de som verkligen fanns på hyllan. Detta måste vara det enklaste sättet att inventera beståndet, tack Fia!

Och man får förstås arbeta en bit i taget, jag hann under veckan bli klar med kanske en tredjedel av facklitteraturen. Resten får jag ta allt eftersom.

Det här grundarbetet känns för mig helt nödvändigt. Dels för att elever och personal ska kunna ta sig fram i katalog och bibliotek, men också för att det över huvud taget ska kännas meningsfullt att undervisa i informationssökning i biblioteket.

Och liiiite läslov blev det även hos oss, eftersom mellanstadiets fritidsklubb är granne till Mediateket så lånade de böcker och satt och läste. Mer sånt nästa höst!!!

Läsande på klubben

Läslovsböcker

Vi VET att eleverna behöver läsa mycket mer än vi hinner med under lektionstid. Men hur ska vi se till att den läsningen blir av?

Ska vi bara jobba i skolan för att eleverna ska en lust till läsning som gör att de läser även på fritiden? Eller ska vi locka, muta, tvinga, hetsa…

Det här är väldigt kontroversiellt och inte lätt. Och liksom allt möjligt annat i skolvärlden så handlar det kanske inte i första hand om vad man gör utan hur man gör det?

En erfarenhet från mina nio år på denna skola är faktiskt att böcker som blir lästa och förstådda tycker eleverna oftast om. Det kan gälla mer avancerade böcker som lärare och elever läser tillsammans under lektionstid, eller lite enklare böcker som eleverna fixar på egen hand.

Och det är min alldeles bestämda övertygelse att en läsning som blivit av och som eleven tycker att den gillat – den läsningen är bra. Oavsett om den uppstått genom tvång eller inte.

Men det gäller att ha fingertoppskänsla. Olika åldrar, olika grupper och olika elever sporras bäst på olika sätt. Det ÄR inte lätt detta!

Jag tror att det är viktigt att vi från skolan visar att vi förväntar oss att eleverna läser hemma. Höga förväntningar… det är en positivt laddad term. Och varför skulle det då inte gälla detta viktiga med fritidsläsningen? Vi måste förvänta oss att eleverna läser hemma också.

Hur visar vi då att vi har de förväntningarna? Där är jag inte så säker…

Nu under läslovet hade alla klasser 4-9 på vår skola läsläxor över lovet. Det exakta utformandet har varierat mellan klasserna. Alla elever har dock fått en introduktion till boken under lektionstid så att de har haft en chans att komma in i boken. Och alla klasser har haft någon form av uppföljning. Jag har servat lärarna med att beställa böcker från Cirkulationsbiblioteket och i de flesta fall planera introduktion och uppföljning.

Introduktionen har alltid varit att läsa början av boken tillsammans och prata om det man läst. Uppföljningen har varierat med olika former av samtal och kanske någon skriftlig redogörelse.

Jag tror lärarna har uttryckt sig väldigt olika runt ”läxan” – alltifrån att uppföljningen av läxan efter lovet är en viktig betygsgrundande uppgift till en betydligt mer försiktig presentation av ett läsuppdrag. Kanske har också lärarnas engagemang och entusiasm inför boken varierat, det är svårt att säga när man inte var med vid introduktion och uppföljning.

I några grupper var det ganska få elever som läste, i några var det nästan alla och i några var det ungefär mittemellan. Och som vanligt, de som läst var oftast nöjda med boken och med sin läsning. Några lärare var väldigt positiva till samtalen efter läsningen.

Beror utfallet på valet av bok, lärarens förhållningssätt eller på klimatet i gruppen? Det är hemskt svårt att säga, tyvärr. Men de flesta lärarna är i alla fall väldigt övertygade att vi ska fortsätta med läsläxor i någon form över loven. Vi får pröva oss fram, och fortsättning följer.

6

nov

Summering av Läslovet

Nå – blev det något?

Läslov_Master_logo tajtare

Ja, vi uppmärksammade det litegrann på skolan och en del grejer blev riktigt bra.

För högstadiet hade jag bara lite extra exponering av skräckböcker (i samband med att det blev månadens genre för november i genreläsningen) och affischer här och där. Tror nog att några lärare peppade eleverna att läsa också.

Mellanstadiets elever fick också skräckböcker som november månads genre. Extra öppet i biblioteket en eftermiddag för dem, så de kunde låna på sig många böcker. Och lärarna tryckte på!

Lågstadiets elever och eleverna i förskoleklasserna träffade jag allihop veckan innan lovet, de lånade extra många böcker. Efter lovet har några av dem berättat om mysiga lässtunder, detta finns publicerat på f-6-bibliotekets blogg. Flera elever berättade att de varit på Tensta bibliotek. Det är viktigt för våra elever. När jag går dit på eftermiddagarna möter jag nästan alltid några från skolan.

Idag träffade jag personalen på våra fritidshem. De berättade att det varit lyckat att ha många böcker, och de ville på något sätt även i fortsättningen ha läshörnor eller åtminstone fina bokhyllor så att barnen blir lockade att läsa även på eftermiddagarna. Vi pratade om hur viktigt det är att läsning också kan vara en avkoppling, inte bara ett skolarbete. Vår fritidspersonal är mycket engagerade, och hade fler idéer på hur vi kan utveckla samarbetet för att eleverna ska läsa mycket. Detta är guld värt!

Fritidspersonalen tyckte också att det var bra med min högläsningsdag. En del barn kom flera gånger och lyssnade på böcker, några ville inte alls vara med. Och det var ju så det var meningen! Upprepning på andra lov önskades.

Så summan av kardemumman är nog att Läslovet gjorde att vi prövade lite nytt. En del av det kommer stanna kvar i vardagen, och då måste vi förstås flytta fram positionerna på nästa Läslov!

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

21

okt

Läslovet närmar sig

och på våra fritidshem ska de förstås fira detta.

Därför har jag idag plockat ihop högar med böcker till alla fritidshem. I bokhögarna ligger det många sprillans nya böcker. Jag gjorde nämligen nyligen en beställning med många fina bilderböcker från En Bok För Alla, då räcker pengarna långt…

läslovsböcker

14

okt

pågår..

Inbäddad bildlänk

Detta kommer att hända hos oss:

Alla elever i f-3 som kommer på sina vanliga besök med klasserna får låna extra många böcker över Läslovet.

Extra öppet i f-6-biblioteket efter skoltid för årskurs 4-6, utställning med nästa månads genre (jag har satt igång med genreläsning även för mellanstadiet).

Utställning av läskiga böcker och nästa månads genre även i högstadiebiblioteket.

Under själva lovet kommer fritidshemmen att ordna läshörnor, där barnen får lugn och ro att läsa. Jag kommer att plocka ihop trevliga böcker (varav en hel del nya) så att det känns spännande för barnen att läsa.

Hela tisdagen på lovet ska jag läsa högt i skolbiblioteket i f-6 för fritidsbarn. Jag erbjuder de barn som vill från årskurs f-2 att komma fem olika tider, helt efter deras egen lust. Och elever 3-6 får fem andra tider att använda som de vill. Och så avslutar jag med en tid för alla som vill bli uppskrämda.

Vi skickar också hem ett brev till alla föräldrar till barn i f-6, med en uppmaning att hjälpa barnen till läsro och att läsa högt eller berätta för dem.

Och kanske händer det mer, tror att både fritidspersonal och lärare är på gång och funderar…

När jag var på Bokmässan plockade jag på mig affischer och pins om Läslovet, och de ska förstås användas så att alla elever och all personal ska veta att det är Läslovet som börjar om en dryg vecka – inte något höstlov!

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

26

sep

Läslovet

En större kampanj pågår för att höstlovet hädanefter ska kallas Läslovet. Det är ju en bra idé! I i ett sådant sammanhang får olika läsfrämjande insatser draghjälp av varandra.

Det första seminarium jag lyssnade till på Bokmässan handlade just om Läslovet. På scenen satt Johan Unenge, Katti Hoflin, Åsa Sandell och efter en stund (pga av tågeländet) även Gustav Fridolin och Alice Bah Kunke.

I mitt jobb som skolbibliotekarie har jag ett ben i undervisningen, det obligatoriska, det målinriktade och läroplansstyrda. Men mitt andra ben dras åt folkbiblioteksvärlden där man mer tänker stimulans, bejakande av barns och ungdomars egna initiativ och det lustfyllda. Det är förstås egentligen ingen motsättning mellan dessa två delar. För till exempel läsning gäller att det är ju inte roligt om man inte har läsförståelsen (som betonas i skolvärlden) och läsförståelsen gynnas av att man har egen lust till läsning (som betonas i folkbibliotekens värld). Men vilken del av dessa man för tillfället har för ögonen påverkar ändå vad man gör.

Och för Läslovet är det lusten som gäller, det var panelen rörande överens om. Det är ju faktiskt elevernas lov. Och läslust hänger ihop med lust till berättande i olika former och lust till språk. Så låt aktiviteterna under läslovet vara fulla av språk och berättande i olika former, tyckte Johan Unenge. Katti Hoflin påpekade att lust kan se olika ut, författare och andra konstnärer kan bekräfta att det krävs hårt arbete för att nå dit man vill.

Läslust är ett sätt att bryta klass! Vilken kraft ligger inte i det uttalandet från Gustav Fridolin!

Panelen diskuterade en del om att det behövs många olika metoder och förhållningssätt, barn och ungdomar är ju inte likadana allihop. I samtalet nämndes vuxna förebilder – men också att läsningen kan få vara anti vuxna. Det förbjudna verkar lockande på en del. Barn och ungdomar kan få vara med och marknadsföra biblioteket och läsningen på olika sätt.

Alice Bah Kunke efterlyste ett delande av Best Practise för att nå de svåra 10-15-åringarna.

Det var också glädjande att panelen pratade mycket om skolbibliotek. Gustav Fridolin sa att han var orolig över att skolorna inte satsar på bibliotekariekompetensen. Bibliotekarien kan driva det lustfyllda. Både Katti Hoflin och Alice Bah Kunke talade om vikten av att ha ett öppet demokratiskt förhållningssätt till litteratur. Man ska inte censurera böcker i skolbiblioteket.

Fast det egentligen inte var temat för detta seminarium så berördes även skolbibliotekariens roll för att utveckla förmågan att navigera i informationshavet. Detta poängterades av flera av deltagarna, bland annat de båda politikerna. Detta känns särskilt glädjande eftersom jag hört att bibliotekariekompetensens betydelse för MIK (Medie- och InformationsKompetens) tydligen inte lyfts fram på ett bra sätt i en del andra sammanhang på Bokmässan.

Jag tror att den här kampanjen för Läslovet är ett bra initiativ som jag bör försöka utnyttja i mitt skolbibliotek. Det är viktigt för oss att vara en del av det övriga samhället, och pågår det en kampanj som syns och uppmärksammas i media så är det roligt att få känna att vi är delaktiga.

Så – nu gäller det att hitta på några bra läsroligheter om man kan klara av att genomföra. Tankearbete pågår!

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

Om bloggen

Porträtt på Cecilia Dalén som står mot en plank.

Bibliotekarien Cilla Dalén bloggar från sitt skolbibliotek på Enbacksskolan i Tensta. På skolan går drygt 400 elever från förskoleklass till årskurs nio.

På bloggen finns både beskrivningar av vardagen som bibliotekarie och funderingar över hur alla vi alla vi i skolan kan arbeta med läsning och med informationssökning och källkritik. Fram till augusti 2019 jobbade Cilla på Hjulsta grundskola.

Tidigare har även Monika Staub Halling och Lotta Metcalfe bloggat här.

Kontakt: Cecilia Dalén