Visar inlägg med tagg:

Att utveckla självständiga läsare : dynamiskt mindset och undervisningsstrategier (häftad)

En alldeles pinfärsk bok från Natur & Kultur är Att utveckla självständiga läsare – dynamiskt mindset och undervisningsstrategier av Gravity Goldberg. Jag blev nyfiken på boken dels för att det i titeln står ”självständiga läsare” och dels för att jag vet alldeles för lite om det där med mindset. De senaste åren har jag arbetat en del tillsammans med lärarna runt elevernas läsförståelse, men ungefär sedan jag skrev det här blogginlägget för snart två år sedan har jag också grubblat lite extra över det där med lässtimulansen. Min förhoppning inför läsningen var att få några fler perspektiv på hur vi kan främja elevernas drivkraft att läsa på fritiden.

Och ja, det fick jag väl delvis. Men som vanligt riktar sig boken till lärare och jag blir mest sugen på att BLI lärare – så att jag får tillräckligt mycket tid med en elevgrupp. Nu får jag väl försöka anamma själva grundinställningen i boken och så ta några mindre delar som jag kanske kan använda mig av.

Goldberg använder sig av Carol Dwecks tankar om att människor kan ha ett statiskt eller dynamiskt mindset. Ett statiskt mindset innebär att en människa betraktar sina kunskaper och förmågor som givna, den ger lätt upp och tar inga större utmaningar. Med ett dynamiskt mindset tror människan att den kan lära sig nytt, att förmågor kan utvecklas genom ansträngning och att misslyckanden inte är någon katastrof.

I boken beskriver Goldberg hur man kan arbeta med att stödja elevernas utveckling till goda läsare; läsare som tror på sin egen förmåga och använder strategier för att klara av de svårigheter som den kan råka ut för. Själva strategierna berörs knappt, de förväntas den som tar del av Goldbergs bok redan känna till. När jag läser tänker jag på lässtrategierna från Reciprok läsundervisning, på ordförståelsestrategier jag läst om hos Enström men inser att hon även formulerar många fler strategier allteftersom hon ser att eleverna behöver dem.

Att utveckla självständiga läsare innehåller beskrivningar av hur lärare kan vara utforskare, spegel, förebild och mentor – fyra olika roller som tillsammans ger grund för en tydlig undervisning byggd på elevernas verkliga behov och med deras egen drivkraft som centralpunkt. Det finns gott om konkreta exempel i boken; Goldberg skriver mycket om själva samtalen med eleverna men också om allt från miljön i klassrummet via affischer på väggarna och ner till små lappar i böcker.

Precis som i många andra böcker som beskriver amerikansk undervisning får jag ett intryck av klassrum där elever jobbar ganska självständigt. Det ger läraren möjlighet att ha korta ”minilektioner” med utvalda grupper av elever som läraren uppfattat har specifika behov. De här minilektionerna bygger på ett noggrant iakttagande av elevernas läsning och på en djup kunskap om både litteratur och olika beståndsdelar i läsförståelse. Jag blir mycket imponerad av det där – har vi det så i Sverige?

Jag rekommenderar definitivt boken till alla lärare, speciellt de som undervisar i Svenska/Svenska som andraspråk. Men även som bibliotekarie ger den en hel del att fundera över angående hur jag talar med eleverna om deras läsning. Hur bekräftar jag dem som läsare och hur talar jag med dem så att deras egen drivkraft ökar?

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

läsande barn

Jag har ett förslag som jag tror mycket på. Så här har jag formulerat det:

Alla elever som går ut årskurs ett ska få en speciell bok till sommarlovet.

Motivering:

  • ​Vi vet att elever som inte läser på sommaren går tillbaka i sin läsutveckling
  • En egen bok har eleven makt över – det krävs inga engagerade föräldrar som tar med barnet till bibliotek eller stöttar med inloggningar till webbtjänster eller dylikt
  • En nationell satsning innebär en kraftfull signal till elever och föräldrar om att läsning över sommaren är viktigt och att det gäller ALLA barn
  • Att boken är barnets egen betyder att barnet kan ta med den på flygresor, till stranden och helt bestämma över boken själv. Den behöver inte lämnas tillbaka i snyggt skick efter ett visst antal veckor.

Tror att boken ska se tilltalande ut, men kanske inte kännas så tjusig att man hellre ställer den i hyllan än tar med den på campingsemestern. Tänker också att den verkligen ska vara tänkt för att eleverna ska kunna läsa i den på egen hand. De är förstås på olika nivåer så det måste vara lite spridning i svårighetsgrad, men om de har knäckt läskoden så ska all text vara överkomlig för dem att läsa under sommarlovet. Stort typsnitt, enkla ord och bilder som stödjer läsförståelsen är viktigt.

Idéer för innehåll:

  • ​En del mycket lättläst
  • En del interaktivt – man kanske kan färglägga bilder eller hitta på delar av berättelsen själv – kanske det ska följa med några färgpennor med boken
  • En del med lite mer text men fortfarande ett enkelt språk
  • Något recept, beskrivning av pyssel, lekar eller dylikt
  • Korta facktexter om t ex djur eller några spännande platser i Sverige
  • Några texter som inbjuder till att läsa högt, t ex gåtor, Hodja- Anansi- eller Bellmanhistorier
  • Några utdrag ur populära lättlästa bokserier med tips om att gå till bibblan för att låna mer läsning
  • Plats för skolorna att ge egna tips, t ex öppettider till det lokala folkbiblioteket

Jag tror att till exempel En Bok För Alla skulle kunna sammanställa en sådan här bok. Kanske är det bara en fördel om skolorna får betala en mindre summa, kanske 20:- per bok. Det gör att de kommer beställa rätt antal böcker och tänka efter en del runt hur man ska dela ut den på bästa sätt. Jag tycker också det är viktigt att en sådan här bok inte säljs i andra sammanhang utan är exklusiv för skolorna att dela ut.

Man kan förstås återvinna det mesta från år till år, kanske byta ut någon text emellanåt.

Det vore roligt att vara med och ta fram en sådan här bok. Men – bara den blir gjord så blir jag glad.

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

(Bild:http://maxpixel.freegreatpicture.com/Children-Child-Book-Sculpture-Reading-Figure-2067216)

har varit något jag grubblat över under året. Jag har tillsammans med läraren i årskurs sju testat lite nytt och strax ska jag uppdatera er om hur det gått. Men först för er som vill se vad jag gjort under året:

Första peppen

Introduktion av Chamberska boksamtal mm

Rapport i november

och nu är det alltså mitten av mars.

Vi har fortsatt sedan starten med att samtala om böcker som eleverna förväntats läst hemma. De har alltid fått minst två böcker att välja på varav den ena varit en lättläst bok från till exempel Argasso eller LL-förlaget. De flesta elever har valt de lättlästa böckerna och många har verkligen läst böckerna. Det var ju huvudsyftet – att få eleverna att läsa på fritiden. Flera elever har sagt att de inte gillar att läsa men att DEN HÄR boken var bra och NU vill jag läsa fortsättningen… Då har jag varit riktigt nöjd! Titlar som uppskattat är bland annat Snöstormen, Kickboxaren, Draksvärdet och Sprickan av Bali Rai.

Att hitta en samtalsstruktur som eleverna klarar av att sköta själva i smågrupper gick jag däremot totalt bet på. För att det ska bli vettiga samtal har det i stort sett alltid behövts att en vuxen leder samtalet. Det är också en motsättning mellan att böckerna ska vara så pass enkla att eleverna klarar av att läsa dem själva och att de även ska vara intressanta att diskutera. Det är klurigt att hitta sådana böcker!

Vid ett par tillfällen har jag inte gett eleverna två-tre böcker att välja på utan de har i stället fått välja helt fritt. Jag har haft ett vanligt bokprat, och de flesta valde någon av de böckerna. Några veckor senare fick eleverna berätta om de böcker de läst i grupper, genom att dra kort ur en kortlek och svara på frågor. Det gillade eleverna, framför allt första gången.

Jag har frågat eleverna i grupper vilket de föredrar: att jag gett dem två böcker att välja på eller att de fått välja helt själva? Jag har fått lite olika svar på den frågan, men faktum är att det var färre elever som läste böckerna när de fick välja själva.

Nu kommer jag nog hinna med två omgångar till med böcker+samtal under vårterminen. När läsåret är slut kommer vi då ha gett eleverna i uppgift att läsa åtta böcker hemma. Alla kommer inte att ha läst så många böcker, men jag är helt övertygad om att det har varit avsevärt mer läsning än i tidigare sjuor. Förutom detta så läser läraren hela böcker tillsammans med eleverna på lektionstid, och det är mycket viktigt. De böckerna har ju verkligen ALLA elever läst och diskuterat och förstått! Jag tror de kommer att ha läst tre-fyra böcker på det sättet också.

tonåringnyckel

De här båda ska vi läsa nästa gång.

Jag är nöjd med att ha drivit detta försök under ett läsår, jag vill absolut fortsätta på något sätt men jag tror definitivt att mycket kan förbättras.

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

Om bloggen

Porträtt på Cecilia Dalén som står mot en plank.

Bibliotekarien Cilla Dalén bloggar från sitt skolbibliotek på Enbacksskolan i Tensta. På skolan går drygt 400 elever från förskoleklass till årskurs nio.

På bloggen finns både beskrivningar av vardagen som bibliotekarie och funderingar över hur alla vi alla vi i skolan kan arbeta med läsning och med informationssökning och källkritik. Fram till augusti 2019 jobbade Cilla på Hjulsta grundskola.

Tidigare har även Monika Staub Halling och Lotta Metcalfe bloggat här.

Kontakt: Cecilia Dalén