24
feb
Ofta frågar eleverna om boktips men ibland strosar de runt i biblioteket och letar själva – och då har det betydelse hur det ser ut. Bokryggar i prydliga rader ser inte alltid så inspirerande ut. Just nu kan eleverna i mitt bibliotek i stället lockas bland annat av
boktips från Facebook
kompisars omdömen
omtyckta serier
böcker som ligger framme.
Cilla Hjulstaskolan
19
feb
i skolorna ska förstås arbeta tillsammans för att eleverna ska nå målen i läroplan och kursplaner. Men det står ingenstans precis vad det är som vi bibliotekarier ska göra.
Jag håller på att skriva en arbetsplan för skolbiblioteket, utifrån nya läroplanen, tillsammans med min kollega Ulrika på f-6-delen vår skolenhet. Det är inte helt självklart hur man ska formulera sig runt bibliotekets/bibliotekariernas uppgift och ansvar.
Vi funderar just nu på att dela upp arbetsplanen i två delar. Först en del där det står lite allmänt om biblioteksverksamhetens möjlighet att stödja elevernas lärande och lärarnas arbete. Och sedan en del där det står Biblioteken har ett särskilt ansvar för att följande kommer till stånd… och så en uppräkning av sådant vi har kompetens att göra och som mer eller mindre tydligt står i läroplan och kursplaner. Det handlar mycket på vår skola om stöd för elevernas läs- och språkutveckling, men också om de delar ur kursplanerna där det talas om att söka och värdera information ur olika källor.
Formuleringen Biblioteken har ett särskilt ansvar för att följande kommer till stånd… är vald för att vissa saker kanske en del lärare gör själva – men vi bibliotekarier har kompetensen att stödja lärarna när det behövs. Till exempel står det i de olika kursplanerna för skolår 1-3 om värdera … källor och information (SO), …texter från olika medier (Eng), informationssökning i böcker, tidskrifter och på webbsidor för barn och källkritik, hur texters avsändare påverkar innehållet (Sv/SvA). Jag tror att det finns lärare som tycker att detta är självklart och hemtamt, men också lärare som tycker att det känns obekant och nytt – och då får vi bibliotekarier hjälpa till.
Hur tänker ni andra om bibliotekariers och lärares uppgifter? Ska man tydligt fördela vem som ska göra vad – eller kan det vara olika beroende på enskilda personers förmåga och lust?
Cilla Hjulstaskolan
Den här frågan får jag många gånger varje dag. Är det en elev som frågar brukar jag alltid ställa en motfråga, kanske: ”Vad är en bra bok för dig?” eller ”Säg någon bok du har läst och gillat nyligen?” På så sätt kan vi tillsammans ringa in elevens intressen och smak, men även nivån. ”En spännande bok” kan ju vara precis vad som helst, beroende på vem som frågar.
Just idag har det varit flera lärare som ställt frågan.
En kollega tycker att hennes sexa har kommit in i en turbulent period med svåra kompisrelationer, konflikter och pubertetsosäkerhet. För att få en ingång till viktiga samtal skulle hon vilja läsa en bok i klassuppsättning, som kan ligga till grund för diskussioner. Klassuppsättningar kan vi i Stockholms stad låna från Cirkulationsbiblioteket. Kollegan och jag kommer överens om att jag tittar i Cirkulationsbibliotekets utbud och ger henne ett antal förslag på titlar som skulle kunna fungera. (Cirkulationsbiblioteket har också en rådgivningsfunktion, där man kan få hjälp att välja böcker.)
En annan fråga har kommit från de samlade svensklärarna i år 4-6: De har länge tänkt inrätta en liten bank av böcker som fungerat bra för högläsning i klasserna. Jag får en lista med deras favoriter, och så ber de mig fylla på. Några titlar kom jag på direkt, men för att få mer input gick jag in på Skolbiblistans boktipswiki. På skolbibliotekariernas diskussionslista kommer det nämligen ofta förfrågningar där någon efterlyser litteratur om ett visst ämne eller tema. Svaren brukar sedan sammanställas i en wiki som är tillgänglig för alla.
Den som vill få tips kan titta igenom listorna, som är ordnade efter ämne. I skrivande stund är det 98 olika temalistor, från ABC-böcker till Tro & livsåskådning. Och tycker man att det saknas titlar är det bara att skapa ett eget användar-id, så kan man själv lägga till boktips.
Faktum är att det än så länge bara finns en lista över högläsningsböcker till år 7, så nu har jag gått ut med en förfrågan till kollegorna runt om i landet.
Självklart kommer jag att lägga in deras svar i boktipswikin sedan … Snart har vi passerat 100-strecket!
/Monika, Adolf Fredriks musikklasser
16
feb
här om hur svenska- och NO-lärare samarbetar med att låta eleverna bearbeta NO-texter så att de blir begripliga för alla. Mycket intressant, tycker jag. Jag antar att eleverna lär sig massor medan de håller på med texterna – både inom NO och svenska.
Om man sedan tillgängliggör texterna i skolbiblioteket så kommer de till nytta för andra också. Jag tror att sådana texter skulle bli väldigt populära på min skola. När det börjar närma sig prov så pluggar en del elever helst genom att läsa kompisars svar på instuderingsfrågor eller andras anteckningar från föreläsningar – det är alldeles övermäktigt för dem att brottas med läromedelstexterna. Och texterna skulle bli ett bra material för förberedelseklassernas NO-undervisning.
Dessutom kanske det blir ännu roligare att skriva när man vet att texterna kommer till användning?
Cilla Hjulstaskolan
I en niondeklass på skolan ska eleverna skriva porträtt av svenska författare. Det är ett bra tillfälle att använda några av de databaser som kommunen betalar för att vi ska ha tillgång till på skolorna. Nationalencyklopedin använder vi mycket på skolan, men nu ska jag visa eleverna Alex författarlexikon och Mediearkivet. Båda databaserna hittar man i skolan i mappen Webbprenumerationer, och om man jobbar hemma så finns de tillgängliga via Skolwebben.
Jag och läraren har bestämt en tid om några veckor när vi ska dela klassen i två delar vid två tillfällen. När de träffar mig ska vi kolla av att de hittat, skrivit ut och börjat läsa artiklar ur Alex och Mediearkivet, och dessutom något efter eget val. När de träffar läraren ska de prata om vilka texter de tänker läsa eller har börjat läsa av respektive författare. Men kommande vecka ska jag alltså introducera databaserna.
Jag bestämmer mig för att visa hur man kan söka material om Karin Boye.
Alex författarlexikon är lätt som en plätt. Skriv in författarens efternamn och så kommer det fram en artikel om författaren. Det finns en behändig verkförteckning och en liten minimal faktaruta. Alex ger oss också länkar till Karin Boye-sällskapet och till vilka böcker som finns på Stockholms stadsbibliotek (man kan begränsa den sökningen till Tensta bibliotek).
Mediearkivet är en artikeldatabas med fulltextartiklar ur mängder av svenska tidningar och tidskrifter. Artiklarna är inte indexerade med ämnesord, utan sökningen görs (precis som i google) i hela texterna.
När jag testar med Karin Boye så märker jag att det kan vara en poäng att gå till Utökad sökning och välja Exakta frasen, men framför allt att jag måste sortera träffarna efter Mest relevant och inte efter Senaste först. När jag gjort det hittar jag allt möjligt spännande om Karin Boye – mycket från år 2000 då det var hundra år sedan hon föddes. Här får man förstås vara uppmärksam på vad det är för sorts artiklar – vad vill artikelförfattaren säga och hur välunderbyggt är det?
Apropå Mediearkivet för er som jobbar med yngre barn: gå till Visa källor, klicka på Välj ingen, skrolla ner och kryssa i Kamratposten så kan ni söka bland alla deras fina artiklar.
Cilla Hjulstaskolan
11
feb
nu är det lektion!
sa en ung man i nian till sina kvinnliga klasskompisar igår. Detta visar väl en underbar språklig kompetens – man tar de bästa orden ur olika sätt att uttrycka sig – och formar sitt eget 🙂
Cilla Hjulstaskolan
10
feb
är verkligen bäst! Om man följer deras Facebook-sida så får man många tips med bildande länkar, och att söka i Länkskafferiet ger oftast mycket bra träffar. Jag brukar förklara för eleverna att det är ett kvalitetsurval med länkar som Skolverket (=pampig myndighet) tycker kan vara bra för skolelever att använda. Och så visar jag på olika sätt att söka, till exempel via skolämnen om man är särskilt intresserad av något ämne eller via sökrutan om man letar efter något speciellt.
Länkskafferiet har så bra utseende och funktioner att många elever använder det för privat informellt lärande – bara man har visat dem dit.
Cilla Hjulstaskolan
9
feb
Idag hjälpte jag en elev med en PowerPoint-presentation om en känd artist. När det blev dags att lägga in bilder på artisten, påminde jag eleven om att hänvisa till fotografen, till den som har upphovsrätten. Visade också var elever kan hämta bilder om något ska publiceras på nätet. Eleven tittade förvånat på mig, och undrade om hon verkligen inte får lägga ut Googles bilder på sin blogg. Jag svarade; nej, inte hursomhelst, och berättade vidare om upphovsrätt och vad som krävs vid publicering. Eleven ser först bekymrad ut, och utbrister sedan:
”Jag har lagt ut bilder flera gånger, och ingen har hört av sig. Den som lägger ut en bild på Google får väl skylla sig själv”
Jag kan förstå elevens synsätt, men får samtidigt en tillfällig huvudvärk när jag tänker på vilket gigantiskt arbete som ligger framför oss.
Lotta
har jag haft idag. Poängen med ett bokprat är att tipsa eleverna om böcker att läsa men också, i varierad grad beroende på gruppen, hjälpa dem in i boken. Genom att berätta om början av boken, kanske läsa högt en bit och så prata lite om det tillsammans så har jag förhoppningsvis gjort eleverna sugna på att läsa den och gett dem lite förförståelse.
Vi hade en hel timme tillsammans, läraren var på kurs, så jag läste en bok högt också. Det var I mål av Dee Phillips, en tuff tonårsbok med mycket lite text. Nypon förlag har gett ut flera riktigt lättlästa böcker för ungdomar – mycket bra.
Cilla
Kopieringspapper, gamla skolkataloger, Guiness rekordbok - elevernas favoriter
På Adolf Fredriks musikklasser har vi gjort vissa prioriteringar när det gäller skolbiblioteksverksamheten.
I valet mellan att hålla öppet för instrosande elever och att ta emot klasser på lektionspass som stärker deras informationskompetens eller får igång deras läsning, så väljer vi det senare. För att det alltid är samma elever som självmant kommer till biblioteket, hur mycket ”öppet” man än har. Och för att vi tror på meningen med en riktad pedagogisk verksamhet, med uttalade mål för vad eleverna ska lära sig av oss bibliotekarier, i samplanering med den pedagog som ansvarar för ämnesinnehållet i respektive skolarbete.
I valet mellan att förbereda sådana lektioner och att städa i hyllor och sätta upp återlämnade böcker, väljer vi det förra. Av samma skäl egentligen – vi ser att det som händer när vi tar emot en klass är så mycket viktigare än att hålla mediebeståndet i perfekt ordning.
Men med jämna mellanrum kommer vi till en punkt, där bokvagnarna svämmar över av återlämnade böcker. Där ingen längre hittar det de vill ha, hur väl vi än lärt eleverna att söka fram boktitlar i bibliotekskatalogen. Då bara måste vi ägna oss åt de gamla goda rutinuppgifterna, annars går inte heller den ack så meningsfulla pedagogiska verksamheten att genomföra.
Imorgon är det dags!
/Monika
På rasterna sitter många runt borden - och lämnar dem såhär ...
Dagens skörd av återlämnade medier
Bibliotekarien Cilla Dalén bloggar från sitt skolbibliotek på Enbacksskolan i Tensta. På skolan går drygt 400 elever från förskoleklass till årskurs nio.
På bloggen finns både beskrivningar av vardagen som bibliotekarie och funderingar över hur alla vi alla vi i skolan kan arbeta med läsning och med informationssökning och källkritik. Fram till augusti 2019 jobbade Cilla på Hjulsta grundskola.
Tidigare har även Monika Staub Halling och Lotta Metcalfe bloggat här.
Kontakt: Cecilia Dalén
Antingen stödjer din webbläsare inte javascript, eller är javascript inaktiverat. Denna webbplats fungerar bäst om du aktiverar javascript.
Senaste kommentarer