19
feb
Lärare och bibliotekarier
i skolorna ska förstås arbeta tillsammans för att eleverna ska nå målen i läroplan och kursplaner. Men det står ingenstans precis vad det är som vi bibliotekarier ska göra.
Jag håller på att skriva en arbetsplan för skolbiblioteket, utifrån nya läroplanen, tillsammans med min kollega Ulrika på f-6-delen vår skolenhet. Det är inte helt självklart hur man ska formulera sig runt bibliotekets/bibliotekariernas uppgift och ansvar.
Vi funderar just nu på att dela upp arbetsplanen i två delar. Först en del där det står lite allmänt om biblioteksverksamhetens möjlighet att stödja elevernas lärande och lärarnas arbete. Och sedan en del där det står Biblioteken har ett särskilt ansvar för att följande kommer till stånd… och så en uppräkning av sådant vi har kompetens att göra och som mer eller mindre tydligt står i läroplan och kursplaner. Det handlar mycket på vår skola om stöd för elevernas läs- och språkutveckling, men också om de delar ur kursplanerna där det talas om att söka och värdera information ur olika källor.
Formuleringen Biblioteken har ett särskilt ansvar för att följande kommer till stånd… är vald för att vissa saker kanske en del lärare gör själva – men vi bibliotekarier har kompetensen att stödja lärarna när det behövs. Till exempel står det i de olika kursplanerna för skolår 1-3 om värdera … källor och information (SO), …texter från olika medier (Eng), informationssökning i böcker, tidskrifter och på webbsidor för barn och källkritik, hur texters avsändare påverkar innehållet (Sv/SvA). Jag tror att det finns lärare som tycker att detta är självklart och hemtamt, men också lärare som tycker att det känns obekant och nytt – och då får vi bibliotekarier hjälpa till.
Hur tänker ni andra om bibliotekariers och lärares uppgifter? Ska man tydligt fördela vem som ska göra vad – eller kan det vara olika beroende på enskilda personers förmåga och lust?
Cilla Hjulstaskolan
3 kommentarer
Monika Staub Halling
Jag tycker de nya läroplanerna ger fantastiska ingångar till samarbeten mellan lärare och bibliotekarier. Se bara kursplanen för bildämnet, där det står om bilders budskap i media, eller hem- och konsumentkunskapens delar om att bli medveten som konsument. Och så alla formuleringar i ämnen som svenska, historia, biologi m.fl. Jag ska vara en av de s.k. nyckeplersonerna på vår skola, dvs. de som förbereder arbetet med att implementera den nya läroplanen. Hoppas vi kan hitta det nödvändiga utrymmet för pedagogiska diskussioner kring hur vi kan samarbeta mellan ämnena, och mellan ämnen, bibliotekarier och IT-pedagoger. För även om man ska skräddarsy lektioner efter aktuellt undervisningsmoment så tror jag också på en övergripande arbetsplan för att behålla överblicken. Lycka till, Cilla - ni verkar ju redan ha kommit långt! /Monika
Cilla Dalén
Klokt, det är när man planerar ett konkret arbete som man fördelar konkreta uppgifter. Då anpassar man sig efter elevgruppens behov och personalens samlade kompetens och kan göra det bästa av den aktuella situationen. Skrivningen ovan blir att vi bibliotekarier åtar oss ett ansvar, och har befogenhet att ta det ansvaret - om arbetsplanen är förankrad i skolledning och personalgrupp. Cilla
Kristina Passad
Vilken jättefin blogg!! Imponerande! Det du skriver om här låter spännande. Tänkte då på de olika taxonomierna som utvecklats inom olika områden och för vårt område av biblioteksforskaren David Loertscher - senast jag såg en variant av dessa var i boken Mäta och väga - utgiven av Regionbibliotek Stockholm (2010). Jag kan tänka mig att man utifrån det ämnesområde som undervisningen handlar om kan planera bibliotekets roll med hjälp av dessa nivåer. Mycket beror på de inblandade personernas förmåga och lust men samarbetet vinner nog alltid på att rollerna blir tydliga. Men taxonomierna funkar kanske bäst i de olika undervisningsmomenten och inte som stöd i en övergripande arbetsplan för bibblan. Lycka till! Kicki