Visar inlägg med tagg:

Enbacksskolan har fått utmärkelsen Skolbibliotek i världsklass 2021. Det har även P A Fogelströms gymnasium, så tillsammans är vi två skolor i staden. Bara.

Meningen med utmärkelsen är att driva frågan om kvalitativ skolbiblioteksverksamhet på ett sätt som gör fler rektorer och kommuner villiga att satsa. Tanken med Skolbibliotek i världsklass är inte att premiera duktiga bibliotekarier. Det är skolbibliotekets roll i skolan som undersöks, och för detta krävs det mer än en engagerad bibliotekarie.

Jag har arbetat på Enbacksskolan i knappt två år och under tiden tillsammans med skolledning och personal byggt upp en bra skolbiblioteksverksamhet. Ja, jag är gammal och vet vad jag gör men det är också så att skolan är mycket välfungerande. Lärarna har ett noggrant och etablerat sätt att följa elevernas kunskapsutveckling och de har möjlighet att vara flexibla med resurser när de ser vilka behov som finns. Beslut om mål och metoder liksom utvärderingar är viktiga och levande – inte något påklistrat för sakens skull, och inte heller svajiga och ryckiga utan de används ihålligt och konsekvent.

I år var skolbibliotekets del i det systematiska kvalitetsarbetet en viktig fråga för juryn till Skolbiblioteks i världsklass. Här ser ni hur jag och min rektor svarade på just det i ansökningen:

Systematiskt kvalitetsarbete

Denna omgång har det förekommit kritik från bibliotekariehåll mot att processen att söka utmärkelsen var för omfattande, att det krävs ett stort arbete av bibliotekarien för att fixa ansökan. Här håller jag inte alls med, och kanske är det just att detta var ganska enkelt för mig och min rektor som gör att skolan är värd utmärkelsen? I stort sett var arbetet med ansökningen bara att fylla i det som finns beskrivet i skolbibliotekets arbetsplan. Här är ett klipp ur den så ni kan se hur den är byggd:

Del ur arbetsplanen

Om ni funderar över kolumnen med Utvärdering så läs här.

Vi är glada över utmärkelsen på skolan, men så klart är inte skolbiblioteksverksamheten perfekt. Det finns mycket kvar att utveckla och färdig blir man aldrig. Jag är övertygad om att skriftliga planer och kloka utvärderingar är otroligt viktiga, och när man funnit en form för dem så ger de god hjälp i planerandet av vardagen. Och så blir det på köpet enkelt att ansöka om Skolbibliotek i världsklass.

Cilla Dalén

30

jan

Det här med utvärdering är inte så lätt.

Och kanske inte heller att skriva planer, även om jag nog tycker att jag haft rätt bra sådana de sista åren.

Utvärdering behövs för att kunna utveckla verksamheten men också för att förstå vad man ska hålla fast i. Dessutom kräver Skolinspektionen att skolbiblioteksverksamheten finns med i det systematiska kvalitetsarbetet.

Bildresultat för thinking

I veckan har jag haft förmånen att diskutera sådant med ett par riktiga proffs på utbildningsförvaltningen i Stockholm. Utvärderarproffs kan vara statsvetare t ex, fick jag veta när vi pratade lite innan mötet började.

Här är några saker jag tog med mig från mötet, kanske kan de hjälpa någon annan också?

  • Att iaktta och reflektera över det man ser gör man ju ständigt, om man dessutom skriver ner och tar med sig sina iakttagelser är det en form av utvärdering
  • Det kan vara lämpligt att låta personalen utvärdera någon del av arbetsplanen, till exempel när man prövar nya saker
  • Samtal med grupper av elever är ett bra sätt att få in deras tankar, även informella samtal är okej, men även här gäller det att dokumentera

Nu har jag börjat på mitt nya jobb och här är lite av vad jag varit med om min första vecka:

Måndag: En ganska kort samling för all personal (som kom ifrån, några var förstås på fritids). Jag mötte en glad personalgrupp och en skolledning som är positiv och välkomnar sin personal. Eftersom biblioteksverksamheten på skolan varit mindre tidigare berättade jag kort om vad jag gjort på Hjulsta grundskola, och bad om hjälp av lärarna att fundera över vad av detta som kan passa även på Enbacksskolan.

Informationsstund för oss som var nyanställda innehöll förstås en del praktiskt men rektor Raija talade också en lång stund om vikten av samarbete och ett gott bemötande gentemot varandra.

Senare under dagen råkade jag hamna i samma soffgrupp som personalen från förskoleklass. De har tidigare använt biblioteket lite sporadiskt, nu bestämde vi att försöka få till en bibliotekstid varje vecka då jag håller i lektion med högläsning och lån.

Tisdag: Jag hade ett eget möte med rektor, vi bestämde att jag efter att ha talat med lärare och fritidspersonal ska göra en arbetsplan för denna termin i samråd med Erik, IT-pedagog och min kollega i Mediateket. Terminen kommer bli speciell på flera sätt, inte bara för att jag är ny och ska sätta igång en del saker från scratch, utan också för att själva bibliotekslokalen kommer att vara stängd för reparationer under ett par månader. Men en plan ska vi ha, som kan utvärderas och byggas ut till nästa termin.

Jag träffade lärarna som undervisar på mellanstadiet, de uttryckte ett sug efter bokprat så att eleverna skulle få lättare att välja böcker. En lärare var intresserad av att göra något runt wikimini. En klass ville gärna ha hjälp av mig eller Erik för läsgrupper nästa termin, och så talade vi om besök på Tensta bibliotek.

Onsdag: Jag träffade lågstadiets lärare och pratade om tider för biblioteksbesök varje vecka (och så inställt ibland när jag ska göra annat). Det blir högläsning, lite boksamtal, bokprat med mera.

Jag fick också kontakt med specialpedagogerna som tidigare försökt få iväg föräldrar och elever till folkbiblioteket för att ordna Legimus. Det har varit svårt, och nu bestämde vi att rivstarta nästa vecka när alla elever har vårdnadshavare på besök för välkomstsamtal. Snabbt och effektivt verkar saker ordna sig på min nya skola!

På eftermiddagen var det brandskyddsutbildning. Jag har jobbat i staden sådär 35 år, i förskolor och skolor, och detta var första gången jag deltog i något sådant. Undrar varför?

Brandutbildning

Torsdag: Bibliotekspyssel men jag var också med på delar av lärarnas program. Tillgänglig lärmiljö var temat. Först berättade Lina från We Unite design om hur miljön omkring oss ska vara för att vi ska må bra. Växter, ljus, färgkombinationer, ljud… och med fokus på vad vi själva kan åstadkomma tillsammans med eleverna. Lina har arbetat tillsammans med eleverna i Mediateket för att ta fram en miljö som är trevlig att vara i, och sedan har hennes företag med hjälp av framför allt återanvänt material verkställt elevernas design. Nästa vecka ska jag ta lite bilder från denna lokal – den är stooor!

Sedan var det information från Skoldatateket, första delen i en liten miniutbildning om tillgänglighet. De har samlat en hel del resurser på sin webbplats, bra att få viss koll på dem!

Under dagen fick jag också planerade tider så jag kan träffa alla högstadiets grupper en kort stund för att presentera mig. Det känns viktigt att få möta alla elever så snart som möjligt så de vet vem jag är.

Fredag: Studiedag för all personal på konferensanläggning visade sig vara en salig blandning av körsång, Läslyft, storytelling och slappande med trevliga kollegor. Skön stämning är det i personalgruppen; det är både avslappnat lekande och ett engagerat driv för att utveckla verksamheten. Och jag tror att det också finns en trygg prestigelöshet som ger god förutsättning för båda delarna.

I morgon ska jag träffa högstadielärarna i en och en halv timme med målsättning att få lite styrsel på vårt samarbete. Vi har de senaste åren haft många lärarbyten och inga samarbetsformer, utöver bokprat, har riktigt satt sig. Varje år har jag behövt förhandla med lärarna och många av dem har nog inte förstått hur de kan använda mig.

Med utgångspunkt i denna skrivning i den reviderade Läroplan för grundskolan:

2.8 Rektorns ansvar

– skolbibliotekets verksamhet används som en del i undervisningen för att stärka elevernas språkliga förmåga och digitala kompetens

så skrev vi före jul in detta i Arbetsplan för skolbiblioteksverksamheten 2018:

Skolbibliotekarien samarbetar med lärare runt informationssökning och källkritik. Etablerade arbetsformer finns nu för lågstadiet och i viss mån för mellanstadiet. Under vårterminen ska skolledningen se till att även högstadiets lärare planerar tillsammans med skolbibliotekarien hur de ska samarbeta om elevernas förmåga till informationssökning och källkritik under nästa läsår.

Där är vi alltså nu.

Jag har förberett mig genom att läsa den reviderade läroplanen, förstås, och kommentarmaterialet Få syn på digitaliseringen på grundskolenivå. Jag har också gått tillbaka till Louise Limbergs text i Medie- & informationskunnighet – en forskningsantologi.

Digital kompetens enligt Skolverket, att alla på skolan har ett ansvar genom de skrivningar som står i läroplanens två första kapitel, exempel ur kursplanerna och innehållet i det akademiska ämnet Biblioteks- och informationsvetenskap kommer bli de grunder jag går igenom. Det där med B&I är för att försöka synliggöra bibliotekarie­kompetensen. Termen sökkritik kommer jag att använda för att den tydliggör vad formuleringen i kursplanen för samhällskunskap kan innebära, den där det står ”Hur information i digitala medier kan styras av bakomliggande programmering”.

Jag kommer sedan berätta om samarbeten jag haft under de senaste åren, till exempel Internet med treorna, Wikipedia med åttor, Wikimini på mellanstadiet, bibliotekskunskap med sjuor, Wikipedia i en förberedelseklass med mera…

Sedan ska vi tillsammans alltså försöka att redan nu bestämma vilka områden vi ska samarbeta runt vad gäller elevernas digitala kompetens under nästa läsår. Och när dessa ska planeras. Rektorerna kommer att vara med och det är jag glad för.

Fortsättning följer…

Indikatorer

Kluriga grejer, det där med hur man utvärderar sin verksamhet i skolbiblioteket. Men viktigt för att kunna visa att verksamheten har betydelse.

Jag har vid ett par tillfällen talat med mina rektorer om det systematiska kvalitetsarbetet. Arbetsplanen för skolbiblioteket, eller ibland delar ur den, har funnits med i den verksamhetsplan (…om jag nu hittat rätt ord…) som skolan tagit fram under de senaste åren. Men sätta upp mål och utvärdera, det blir så lätt några få enkla mätbara saker man ägnar sig åt. Jag har inte förstått hur man ska kunna få in viktigare saker än lånestatistik och antal lektioner i detta.

Maria Ronnås på Medioteket (vår skolbibliotekscentral i Stockholm) gav mig en term och en tanke som känns fruktbar. Det är att ta fram indikatorer som visar att verksamheten har betydelse.

När jag tittade på det utkast till Arbetsplan för skolbiblioteksverksamheten på Hjulsta grundskola 2018 som jag då jobbade med så verkade det där med indikatorer värt att pröva. Indikatorerna uppfattar jag som ett sätt att förtydliga och konkretisera målen med det man gör. Men i samarbetet med lärare och med de komplexa uppgifter som elevers lärande innebär är indikatorerna inte bevis, utan just något som pekar på att skolbiblioteksverksamheten har betydelse.

I arbetsplanen som är tagen av skolledning och samverkansgrupp finns nu ”indikatorer på att verksamheten har betydelse” med. En del är klockrena medan en del andra nog inte är särskilt bra, tycker jag. Men de är i alla fall ett första försök att förtydliga den del av mitt arbete som innebär direkt pedagogiskt arbete med eleverna.

Årets arbetsplan är länkad härifrån, kika gärna och kom med synpunkter!

29

aug

Planer!

Nu har snart  alla elever fått sina läromedel och det börjar bli dags att hinna med lite annat.

Jag och kollegan Ulrika har gått igenom förra årets arbetsplan, tagit bort något, skrivit till annat, och är nu laddade för att köra full fart.

Bokprat och boksamtal i mängder blir det även fortsättningsvis, stöd till lärare som vill jobba med webbpublicering (hoppas verkligen att några nappar på wikimini – verkar så kul och perfekt att kombinera med genrepedagogik och faktatexter skrivna enligt cirkelmodellen), PLT på högstadiet och nästa termin kommer vi arbeta vidare med VärldensALMA.

Nytt för i höst är att det förhoppningsvis blir två bokcirklar på elevernas fritid. Jag hoppas på en med sexor och sjuor och en med åttor och nior. Båda två kommer ske i samarbete med folk utanför skolan, men jag tror att jag väntar med att berätta om det tills jag ser om vi får ihop tillräckligt med elever. Ungdomarna på skolan får inte automatiskt sånt där entusiastiskt glitter i ögonen som medelålders damer brukar få när man nämner ordet ”bokcirkel”…

Vi har också anmält skolans bibliotek till den MIK-satsning som Statens Medieråd och Svensk Biblioteksförening samarbetar om. Vad det kommer innebära är ännu lite oklart… men jag hoppas att det blir nya kunskaper och flera idéer om hur man kan jobba med informationssökning och källkritik i skolan.

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

Ja, vi bibliotekarier gillar att det förutom om språk, texter och läsning, även står mycket i nya läroplanen om informationssökning och källkritik.

Först ett länktips för bibliotekarier som kanske inte hunnit läsa läroplanen med kursplanerna ordentligt än: Pernilla och Erika på en av grannbloggarna har spaltat upp texterna ur kursplanerna på ett mycket överskådligt sätt, klicka här.

Och här är ett länktips för lärare och rektorer som ännu inte hunnit skaffa sig en översikt över vad kursplanerna säger om informationssökning och källkritik: det är Kolla källans wiki som har en sida där de samlat citat om detta, klicka här.

När vi hade nätverksträff med skolbibliotekarierna i min stadsdel häromdagen så diskuterade vi arbetsplaner för skolbiblioteken. Vi talade om svårigheterna att prioritera vad man ska göra som bibliotekarie när tiden inte räcker till. Jag har förmånen att jobba heltid på en skola med drygt 300 elever, och då kan jag hinna rätt mycket – om än inte allt jag skulle vilja. Men många bibliotekarier har mindre tid på fler elever och då blir det hårda prioriteringar som egentligen borde göras av skolledning och kollegium. Vill man att biblioteket ska vara en lokal med medier som är tillgänglig för alla hela tiden? Ska bibliotekarien använda sina kunskaper om informationssökningens och källkritikens didaktik för att hjälpa lärarna med detta? Ska bibliotekarien ha lektioner med varje klass/halvklass regelbundet för att stödja läsutvecklingen? Hur är det med tillhandahållande av talböcker, utlån av läromedel, tillgång till böcker på alla modersmål etcetera?

En uppmaning till er rektorer: tänk på bibliotekarierna som på alla annan resurspersonal! Ta reda på vad vi kan och vill, och fundera över hur skolan kan använda detta på bästa sätt för att utvecklas i enlighet med intentionerna i nya läroplanen.

Cilla Hjulstaskolan

19

feb

i skolorna ska förstås arbeta tillsammans för att eleverna ska nå målen i läroplan och kursplaner. Men det står ingenstans precis vad det är som vi bibliotekarier ska göra.

Jag håller på att skriva en arbetsplan för skolbiblioteket, utifrån nya läroplanen, tillsammans med min kollega Ulrika på f-6-delen vår skolenhet. Det är inte helt självklart hur man ska formulera sig runt bibliotekets/bibliotekariernas uppgift och ansvar.

Vi funderar just nu på att dela upp arbetsplanen i två delar. Först en del där det står lite allmänt om biblioteksverksamhetens möjlighet att stödja elevernas lärande och lärarnas arbete. Och sedan en del där det står Biblioteken har ett särskilt ansvar för att följande kommer till stånd… och så en uppräkning av sådant vi har kompetens att göra och som mer eller mindre tydligt står i läroplan och kursplaner. Det handlar mycket på vår skola om stöd för elevernas läs- och språkutveckling, men också om de delar ur kursplanerna där det talas om att söka och värdera information ur olika källor.

Formuleringen Biblioteken har ett särskilt ansvar för att följande kommer till stånd… är vald för att vissa saker kanske en del lärare gör själva – men vi bibliotekarier har kompetensen att stödja lärarna när det behövs. Till exempel står det i de olika kursplanerna för skolår 1-3 om värdera … källor och information (SO), …texter från olika medier (Eng), informations­sökning i böcker, tidskrifter och på webbsidor för barn och källkritik, hur texters avsändare påverkar innehållet (Sv/SvA). Jag tror att det finns lärare som tycker att detta är självklart och hemtamt, men också lärare som tycker att det känns obekant och nytt – och då får vi bibliotekarier hjälpa till.

Hur tänker ni andra om bibliotekariers och lärares uppgifter? Ska man tydligt fördela vem som ska göra vad – eller kan det vara olika beroende på enskilda personers förmåga och lust?

Cilla Hjulstaskolan

Om bloggen

Porträtt på Cecilia Dalén som står mot en plank.

Bibliotekarien Cilla Dalén bloggar från sitt skolbibliotek på Enbacksskolan i Tensta. På skolan går drygt 400 elever från förskoleklass till årskurs nio.

På bloggen finns både beskrivningar av vardagen som bibliotekarie och funderingar över hur alla vi alla vi i skolan kan arbeta med läsning och med informationssökning och källkritik. Fram till augusti 2019 jobbade Cilla på Hjulsta grundskola.

Tidigare har även Monika Staub Halling och Lotta Metcalfe bloggat här.

Kontakt: Cecilia Dalén