Visar inlägg med tagg:

25

sep

På riktigt!

Postad av Cilla

För oss som bor i Författarcentrum Östs område finns nu möjlighet till kraftigt subventionerade besök av en facklitterär författare. Läs mer och boka här.

Vi valde att bjuda in Annelie Drewsen att besöka våra elever i årskurs 7 inom ramen för NO-undervisningen. Annelie har skrivit flera lättlästa biografier för ungdomar och vuxna (de kan även läsas av yngre barn om de är nyfikna på den person de handlar om) och vi ville gärna använda Carl von Linné – ett liv som Annelie skrivit tillsammans med Katarina Lycken Rüter. De är utgivna på Vilja förlag, och likt en massa annan lättläst litteratur finns de tillgängliga i fulltext i Inläsningstjänst.

Vi förberedde besöket genom att läsa boken, och eleverna fick under läsningen öva sig på att sammanfatta och ställa frågor till texten. Det blev lite ont om tid, så på slutet läste olika grupper olika avsnitt och delgav varandra sina sammanfattningar. 

Annelies författarbesök var intressant på flera olika sätt.

Precis som författare brukar göra berättade hon lite om sig själv. Det är viktigt det där, tycker jag, att se personen bakom informationen. Att all information har en avsändare är ju grunden för källkritik. Annelie sa att hon är nyfiken och att det är en bra egenskap – oftast! Och så redde hon ut begreppet ”sakprosa”.

Under förberedelsearbetet tillsammans med eleverna hade vi kollat på Wikipedia och vi tror att Carl von Linné är den svensk som har artiklar på flest antal språk? Annelie beskrev hur hon och Katarina intresserat sig för honom för att han är känd, men också för att delar av hans gärning starkt ifrågasattes i samband med BLM-rörelsens stora genomslag för några år sedan. 

Facklitterära författare kan ju vara ämnesexperter, men Annelie börjar med sin egen nyfikenhet när hon ska skriva en bok.

Eleverna fick fundera över vilka källor det kan finnas när man vill lära sig om Carl von Linné, och Annelie berättade sedan vilka de använt. Hon visade att det kan vara svårt med förstahandskällor; eleverna fick titta på en bild av en text som Linné skrivit för hand, det var förstås i stort sett omöjligt att läsa. De fick även se en text som var skriven med vanliga bokstäver men med stavning som på 1700-talet, den var också knepig att läsa. Detta att originalkällor kan vara svåra att förstå, berättade Annelie, är en av orsakerna till att man måste lita till experter och forskare.

Annelie berättade också att biografin faktagranskats av en expert. Det blev alltså en hel del användbara tankar för eleverna runt just källkritik och källtillit. En annan aspekt av källkritik är vad som inte går att hitta information om, och varför. Annelie visade begreppen history och herstory och förklarade att de i biografin över Linné verkligen försökt lyfta fram även kvinnor. 

I boken finns ett citat från Linné som Annelie också plockade fram under besöket.

och det blev en bra summering av besöket – Linné var ju kroniskt nyfiken och Annelie förmedlade sin egen nyfikenhet fint till eleverna. Hoppas att den smittar!

Nu när alla elever i sjuan loggat in i Inläsningstjänst och lärt sig hantera formatet kommer jag att göra en liten reklamkampanj för andra lättlästa biografier. Och så hoppas vi förstås att författarbesök av fackboksförfattare ska funka också – som lässtimulans!

Cilla Dalén

16

maj

Kortkurs i informationssökning och källtillit

Postad av Cilla

Våra sjuor ska göra ett arbete i teknik och svenska/svenska som andraspråk. De ska skriva faktatexter om uppfinningar och uppfinnare och jag blev inbjuden att medverka med några korta lektioner. Det blev tre gånger 20 minuter ungefär per grupp, och vid två av tillfällena fanns jag sedan med när eleverna jobbade.

Den första lektionen pratade jag lite om att eleverna under många skolarbeten framöver kommer behöva söka information om något för att sedan skriva en text. Jag tipsade om att det kan vara smart att välja ett ämne som det är enkelt att finna lagom mycket information om. Och så gick jag igenom två enkla sätt att hitta trovärdig och välskriven text, nämligen NE och böcker i skolbiblioteket.  I NE visade jag innehållsförteckningen för längre artiklar och möjligheten att välja Enkel text.

Sedan pratade jag om böckerna i skolbiblioteket, lite om biografier på engelska och svenska och framför allt hyllan med böcker om teknik. Som vanligt projicerade jag upp bilder på det jag berättade om.

I det här sammanhanget var det verkligen relevant att prata om poängen med referensmärkning av vissa böcker, och så kollade vi på innehållsförteckning och register. Det här är sådant vi arbetar mycket med på lågstadiet, men när våra sjuor gick i trean hade jag inte börjat på vår skola än. Andra halvan av lektionen letade eleverna i hyllorna och i NE, och kopieringsmaskinen gick varm.

Den andra lektionen handlade om att använda webben och jag började med att visa 4.22 minuter av min favoritfilm. Sedan sa jag att ibland vet man ju en bra källa, då är det enkelt, och så kollade vi på Tekniska museets webbplats. Men, om man inte vet en specifik webbplats, då använder man en söktjänst och ofta Google. Jag gav en mycket kort förklaring om Google-spindlarna som springer runt i nätet, och att de samlar på ord, ord och ord. Jag poängterade att när man googlar är det vilka ord man skriver som har betydelse, och att man ska fundera ut vilka ord som kan finnas i en text som ger en svaret på det man undrar över. Jag berättade att man ofta måste skriva flera ord, ibland kanske på engelska. Jag pratade också kort om att man ju undrar vem det är som skrivit texten och om den är pålitlig? Jag visade hur jag letade efter uppgifter om en webbplats, hittade ansvarig utgivare och lämnade webbplatsen för att söka information om denne.

Den tredje lektionen var en snabb genomgång av upphovsrätt och CC eftersom eleverna ska fixa bilder till sina texter. Jag visade den här korta bildsekvensen, hur man väljer Creative Commons bilder när man söker bilder i Ipaden och så rekommenderade jag dem att i detta arbete gå direkt till Wikimedia Commons eftersom det då också är enkelt att få fram hur bildkällan ska redovisas.

Så – kort och grund information, men jag tror att den var relevant för eleverna just nu och att de därför tog till sig den.

Cilla Dalén

14

dec

Snart är det vårtermin!

Postad av Cilla

Jag summerar min första termin på Enbacksskolan och kollar framåt mot vårterminen. Det mesta som fanns med i vår arbetsplan för höstterminen har gått strålande. Ett rejält fiasko blev det, och något som tagit längre tid än vi räknat med. Men i huvudsak var planerna för hösten rimliga och bra; det är ju alltid så med planer att något inte blir av och så gör man en del mer än det står. Lärarna har fått göra en enkel utvärdering av det läsfrämjande arbetet, de var mer positiva än jag – men jag kommer ju från en välutvecklad skolbiblioteksverksamhet medan de är vana vid något avsevärt mindre.

Våra elever i f-3 är nu verkligen rutinerade biblioteksbesökare, och vi har ett lektionsupplägg som de är vana vid och allt går smidigt och bra. Till vårterminen kommer det att finnas betydligt fler böcker för nybörjarläsare, så de kommer att ha lättare att hitta böcker som passar deras läsnivå. Vi ska också tillsammans erövra beståndet av facklitteratur, det är snart ordning på det och det känns meningsfullt att undervisa om hyllplacering och sökningar i bibliotekskatalogen.

Mellanstadiet var redan tidigare vana vid att använda Mediateket. De känner sig hemma, lärarna kommer in med enskilda elever lite då och då för att låna böcker. Vi har sista tiden börjat ha öppet för klasserna varsin lunchrast i veckan. Det är mysigt, det tar ett tag att få eleverna att förstå själva om det är lugn och ro i ett bibliotek eller hopp och skutt på skolgården de behöver. Men snart så!

Läsare

Vi ska försöka utöka det läsfrämjande arbetet riktat mot 4-9, det går ju att jobba både i samarbete med lärare på lektionstid (mer bokprat önskade sig flera i utvärderingen, t ex) men också direkt riktat till eleverna när de besöker biblioteket på raster. Hittills har Erik och jag planer på att be Mediateksrådet för mellanstadiet testa Barnens bibliotek, eftersom eleverna har 1-1 Ipads så skulle det kunna vara användbart, vi får se. Att få mellanstadieelever att engagera sig är relativt enkelt, vi ska bara komma igång. Högstadiet är betydligt svårare, men vi ska försöka!

Bibliotekshjälpare

Under vårterminen måste jag också försöka få till samtal med lärarna om skolbibliotekets roll för den digitala kompetensen. Lärarna är snitsiga på det digitala, men jag antar att mina kunskaper om undervisning i informationssökning, källkritik och sökkritik borde kunna göra nytta någonstans. Men hur, det måste vi ta oss tid att arbeta fram tillsammans.

Planer för våren inbegriper också samarbete med fritidsklubben, talboksfika, bokprat om engelska böcker, nätvettslektioner tillsammans med kuratorerna, skapa lite enkla traditioner… och så laddar vi för en Bokmässa runt Världsbokdagen – kanske galet men förhoppningsvis kul och givande.

24

mar

Treornas fackboksprojekt

Postad av Cilla

är nu avslutat och utvärderat av oss vuxna. Vi var i det stora hela mycket nöjda och rekommenderar att projektet görs om nästa år. Detta har varit ett Skapande skola-projekt så författarbesöken har betalats därifrån.

Förra läsåret gjorde lärarna i årskurs tre ett mindre arbete med sina elever då de arbetade med Adrienne Gears bok Att läsa faktatexter och de fick ett besök av Bengt-Erik Engholm som skrivit många fina och spännande faktaböcker för barn. Förra läsårets projekt bedömdes som lyckat och i år beslöt vi att göra något större.

Så här planerade vi tillsammans i augusti, och ungefär så har även genomförandet blivit. Det som inte stod i planeringen var att IT-pedagogen kom in och fick en viktig roll. Hon använde lektionstid till att låta eleverna skriva i datorer och göra bilder. Det var även IT-pedagogen som skannade in bilderna och tillsammans med mig såg till att elevernas material blev riktiga böcker. Hennes arbete tillsammans med eleverna började före jul, men blev inte klart förrän härom veckan då vi hade en festlig bokrelease med inbjudna gäster.

Böcker

Salta pinnar

Här är några svårigheter och överväganden som vi hanterat under vägen:

  • Våra treor hade inte tidigare arbetat med att skriva i datorer. Det innebar att sådant som att logga in, hantera word och spara på rätt ställe tog väldigt mycket tid.
  • Vi bestämde att eleverna skulle skriva faktaböcker om forntiden, ett område som de ändå skulle arbeta med i skolan. Vi funderade på om det skulle vara bättre om de fick välja ämnen helt fritt, men eftersom arbetet tog lång tid är vi nöjda med att innehållet var något som de ändå behövde lära sig.
  • Eleverna gjorde en faktabok tillsammans i sin undervisningsgrupp, de arbetade två och två med ett ämne som jag innan kollat att det gick att få tag i bra lättläst information om.
  • Bengt-Erik berättade så fint om hur hans egen nyfikenhet styr skrivprocessen – han tänker efter vad han vill veta och så försöker han ta reda på det. Detta lät vi eleverna göra, men det var inte alltid så lätt att hitta svaret på deras frågor. Kanske gjorde det inte så mycket, de funderade och läste och skrev – det är vi nöjda med.
  • Vi var flera inblandade vuxna – det var bra för våra olika kompetenser och vår tid behövdes, men det är alltid lite svårt att hålla ett gemensamt fokus genom hela processen. Överlag tycker jag att vi samarbetade bra.

BengtErik

Här är några aspekter som varit väldigt positiva:

  • Bengt-Erik Engholms författarbesök var toppen. Han är väldigt bra med eleverna och delade frikostigt med sig av sina kunskaper och erfarenheter på ett sätt som eleverna uppskattade (och vi vuxna förstås). Att ha fått möta en fackboksförfattare och få kunskaper om processen bakom en faktabok är strålande bra för elevernas källkritiska förmåga. Dessutom är det alltid fint att få kontakter med folk utanför skolan, Bengt-Erik är nu någon som våra elever känner.
  • Övningarna från Adrienne Gears bok var mycket bra, tyckte lärarna.
  • Att det blev fina färdiga böcker! Elevernas ork svajande på slutet, men när de fick se sina alster var de mycket stolta. Nu borde man sätta igång ett nytt skrivprojekt, tyckte IT-pedagogen Ulla, för nu har de sett resultatet.
  • Jag uppskattade verkligen att få ett sammanhang runt informationssökningen och bibliotekskunskapen.
  • Böckerna är nu inlagda i bibliotekskatalogen och det var så fint att se hur treorna kastade sig över sökdatorn, sökte på ämnesord och jublade av lycka när deras bok kom fram. Jag kunde dessutom berätta för dem att en relativt nyanländ äldre elev redan läst i böckerna och lärt sig många nya ord.

Referenslitt

Så – detta projekt har tagit rätt mycket tid, men det har det varit värt!

6

nov

EN lektion om källkritik

Postad av Cilla

EN enda – kan det vara något?

Tja, man tar vad man får och gör så gott man kan. Så med tre högstadieklasser hade jag för ett tag sedan varsin lektion, det var två grupper med åttor och en åldersblandad klass. Jag föreläste i dialog med gruppen, och så gjorde de vissa övningar med sina Ipads. Detta innehöll lektionen:

  • Samtal om ordet källa, inklusive bildsökning (tror fler kände till begreppet från SO än den ursprungliga betydelsen med vattenkälla).
  • Vad är en bra källa – jag poängterade tre grejer: begriplighet, relevans och trovärdighet,
  • Ofta söker man information på webben, men om man ska göra ett skolarbete – finns det andra ställen man också kan använda?
  • Jag visade svd.se och ställde frågan vad detta kunde vara för webbplats. Eleverna använde sina Ipads för att kolla runt och försöka ta reda på det. Någon enstaka kände till att Svenska Dagbladet är en stor tidning. Jag visade att man fick en del information om man skrollade längst ner. Och så visade jag möjligheten att gå utanför webbplatsen och googla på namnet – då hittar vi bland annat snabbt information från Wikipedia om tidningen. Kan den funka som källa? Läraren kompletterade med prat om politisk färg, i anknytning till vad eleverna studerat i samband med valet.
  • Jag visade svenskbladet.se Eleverna fick undersöka sajten. Vi pratade om att ens eget huvud är viktigt när man är källkritisk…tänk…! Några hittade själva text som de tyckte var väldigt konstig, många fick jag leda in på speciella delar av sajten som var påtagligt knasiga. Vi googlade namnet och hittade något med satir, och så fick vi diskutera det ordet. Kan den funka som källa, näe, knappast, om man inte vill skriva om svensk humor eller något sådant.
  • Jag visade samnytt.se och lät eleverna titta på den. Vi undersökte sedan webbsajten tillsammans noggrant. Vi tittade under fliken Om oss och såg att någon i redaktionen varit riksdagsledamot för Sverigedemokraterna. Vi testade att söka i Wikipedia efter Samhällsnytt och såg att det nämndes i artikeln om Avpixlat. Sedan diskuterade vi om Samhällsnytt skulle gå att använda som källa. Ja, om man vill veta vad Sverigedemokraterna tycker och tänker så är den förstås en utmärkt källa.

I någon av grupperna hann vi prata lite om hur man redovisar en källa också.

Dagens svenskbladet

Var det då någon poäng med den här enda lektionen? Förhoppningsvis lyckades jag skapa någon sorts känsla av att det är kul att försöka klura lite runt webbplatser man hamnar på när man söker information. Kanske kan eleverna komma ihåg möjligheten att gå utanför en specifik webbplats och söka information om den. Och så hoppas jag att lektionen bidrog lite grand till att eleverna förstår att det inte alltid är sann fakta man söker, utan att olika källor är användbara på olika sätt.

1

okt

Momo och källkritiken

Postad av Cilla

Jag har hört elever ur årskurs tre prata om Momo, och när jag läste Jack Werners text förstod jag vad det handlade om. Jag frågade lärarna om jag fick ha en lektion med vardera gruppen om detta och nu är de genomförda.

Jag ville med min lektion få eleverna att tänka på att allt som finns på Internet är skapat av människor och så ville jag få dem att inte vara så rädda. Så här gjorde jag:

Vi samlades i en ring på mattan nedanför tavlan där man kan projicera bilder. På mattan la jag en smartphone, en Ipad och en dator. Eleverna fick berätta vad de såg. Jag tog ett foto med Ipaden, vi tittade tillsammans på det och så frågade jag eleverna om vi kunde se fotot i datorn som var uppkopplad mot projektorn? Några elever i varje grupp visste genast att det inte gick. Vi pratade om hur man skulle kunna göra för att få bilden från Ipaden in i datorn och efter några andra tekniska förslag så gick vi in på Internet. Vi pratade om orden net och web och jag förklarade att en massa datorer, servrar och annat sitter ihop i ett enda stort nät. Det blev väldigt summariskt, vi får ta ett noggrannare samtal om det vid senare tillfälle.

Jag visade att jag till exempel kan lägga bilden på Instagram. Jag projicerade upp en gammal bild från bibliotekets Instagram-konto med hjälp av datorn. Jag pratade om att det var en bild jag tagit med Ipaden och att jag hade bestämt mig för att visa den för alla som vill se genom att lägga den på Instagram.

Vi pratade om att ALLT som finns på Internet är gjort av människor. Det är människor som fotat, gjort filmer och skrivit texter. Och så pratade vi om att de människor oftast är snälla, några är dumma, men även de som är snälla brukar råka göra dumma grejer ibland.

Jag frågade barnen om troll finns på riktigt och fick ett rungande -Nej! till svar. Så sa jag att om jag målar en jättefin bild av ett troll, fotar den och lägger bilden på Internet…. finns trollet på riktigt då? -Nej!!!

Jag plockade fram en liten grodprins av skinn och visade eleverna. De fick titta på den och känna på den. Så visade jag tre bilder som jag tagit på morgonen, titta gärna på dem här. Vi såg den första och den andra bilden och konstaterade att de inte var ett dugg läskiga. Men den tredje bilden kändes lite tveksam. Den såg lite konstigare ut. Jag gjorde lite läskig låtsasmusik med rösten och då blev den faktiskt liiiite läskig.

Sedan återkom jag till trollen, som man trodde på i Sverige för längesedan, och berättade att i Japan trodde de på någon lite läskig varelse som kallades “ubume”. En duktig person gjorde en docka som föreställde en ubume, kanske skulle de ha den i en film eller något. Det var för några år sedan, någon fotade dockan och la upp bilderna på Internet.

NU hade vi alltså kommit till själva Momo. Jag ville inte visa en bild på projektorn, det kunde vara för skrämmande, utan jag hade tagit en skärmdump av slutet på den film som finns i Jack Werners blogginlägg och kopierat upp och skrivit ut den på ett papper. Jag hade alltså en halvtafflig svartvit utskrift av den docka som Momo-huvudet är taget ifrån. Någon eller ett par elever tyckte själva bilden var läskig ändå, jag dolde huvudet lite när jag höll upp den men jag tror alla elever till slut vågade titta.

Momo

Vi pratade om dockan, vad den kunde vara gjord av, att den verkar stå i en monter någonstans och att den inte är på riktigt alls. Många gånger sa vi det.

Vi pratade också om att ibland tycker man att det är roligt att bli rädd. Men om man inte tycker det så ska man inte kolla på sådant som man tycker är läskigt.

Sedan fortsatte samtalet ett tag till, om rädslor och ganska mycket om andra människor som varit rädda för Momo, clowner eller Anna-Belle.

Jag tror att lektionerna var ganska lyckade och jag hoppas att eleverna fått något sätt att tänka som kan hjälpa dem att värja sig mot otäckheter på Internet.

8

mar

Nöjd så här långt

Postad av Cilla

Så, idag genomförde vi vår lilla konferens om samarbete högstadielärare-skolbibliotek runt digital kompetens som jag skrev om igår.

Det gick bra. Lärarna diskuterade i grupper efter min inledning och vi har nu bestämt ett område i Sv/SvA och engelska i årskurs 8, ett område i SO i årskurs 7 och ett område i NO i årskurs 9 som vi ska samarbeta om under nästa läsår. NO-gänget ville börja redan denna termin. Jag har fått veta när lärarna ska planera området och de vet att jag måste få vara med redan i planeringen.

Det var svårare med förberedelseklasserna. Hur kan man jobba med informationssökning och källkritik med dem? Både lärarna och jag är lite osäkra, men vi får pröva oss fram.

Nu gäller det för mig att hålla i detta, se till så att jag får vara med i planeringen och så får vi tillsammans utveckla något bra. Det kommer vi säkert att göra.

7

mar

Digital kompetens och skolbibliotek

Postad av Cilla

I morgon ska jag träffa högstadielärarna i en och en halv timme med målsättning att få lite styrsel på vårt samarbete. Vi har de senaste åren haft många lärarbyten och inga samarbetsformer, utöver bokprat, har riktigt satt sig. Varje år har jag behövt förhandla med lärarna och många av dem har nog inte förstått hur de kan använda mig.

Med utgångspunkt i denna skrivning i den reviderade Läroplan för grundskolan:

2.8 Rektorns ansvar

– skolbibliotekets verksamhet används som en del i undervisningen för att stärka elevernas språkliga förmåga och digitala kompetens

så skrev vi före jul in detta i Arbetsplan för skolbiblioteksverksamheten 2018:

Skolbibliotekarien samarbetar med lärare runt informationssökning och källkritik. Etablerade arbetsformer finns nu för lågstadiet och i viss mån för mellanstadiet. Under vårterminen ska skolledningen se till att även högstadiets lärare planerar tillsammans med skolbibliotekarien hur de ska samarbeta om elevernas förmåga till informationssökning och källkritik under nästa läsår.

Där är vi alltså nu.

Jag har förberett mig genom att läsa den reviderade läroplanen, förstås, och kommentarmaterialet Få syn på digitaliseringen på grundskolenivå. Jag har också gått tillbaka till Louise Limbergs text i Medie- & informationskunnighet – en forskningsantologi.

Digital kompetens enligt Skolverket, att alla på skolan har ett ansvar genom de skrivningar som står i läroplanens två första kapitel, exempel ur kursplanerna och innehållet i det akademiska ämnet Biblioteks- och informationsvetenskap kommer bli de grunder jag går igenom. Det där med B&I är för att försöka synliggöra bibliotekarie­kompetensen. Termen sökkritik kommer jag att använda för att den tydliggör vad formuleringen i kursplanen för samhällskunskap kan innebära, den där det står ”Hur information i digitala medier kan styras av bakomliggande programmering”.

Jag kommer sedan berätta om samarbeten jag haft under de senaste åren, till exempel Internet med treorna, Wikipedia med åttor, Wikimini på mellanstadiet, bibliotekskunskap med sjuor, Wikipedia i en förberedelseklass med mera…

Sedan ska vi tillsammans alltså försöka att redan nu bestämma vilka områden vi ska samarbeta runt vad gäller elevernas digitala kompetens under nästa läsår. Och när dessa ska planeras. Rektorerna kommer att vara med och det är jag glad för.

Fortsättning följer…

8

dec

Informationssökning och källkritik med treorna

Postad av Cilla

Våra lärare i årskurs 3 har just, ivrigt påhejade av mig, dragit igång ett större arbete runt läsning av faktatexter. De utgår från Adrienne Gears bok Att läsa faktatexter och vi kommer avsluta arbetet med ett författarbesök före påsk. Faktatexter används ju förstås hela tiden i skolarbetet så lärarna kommer att kunna baka ihop detta med den ordinarie undervisningen. Jag ska hänga med i det hela framför allt genom försöka integrera informationssökning och källkritik. Årskurs tre har i år fått egna Ipads, vår skola är i uppstarten till en 1-1-satsning och det här är enda årskursen i f-6 som fått egna Ipads än så länge.

Hur vet du det

För en dryg vecka sedan hade jag en lektion med dem om hur Internet funkar. Vi följde samma upplägg som jag använt flera gånger förut, men jag fick mycket sämre respons än vanligt. Jag vet inte om eleverna var trötta eller om det var jag som inte var lika tydlig som vanligt? I alla fall bestämde jag att fortsätta på något annat sätt.

Idag hade vi lektion två och inför den kollade jag lite på UR:s serie Hur vet du det? Jag bestämde mig för att använda de två första avsnitten, även om jag har en del invändningar mot det som sägs i dem. De är roliga och jag tycker att de funkar för att tala om begreppen källa och källkritik. Så här gjorde vi idag:

  • Vi satt i en ring på golvet och gjorde viskleken. Pratade lite om den.
  • Bildgoogling på Active boarden och ordet källa. Samtal om vattenkällor. Jämförde med källare.
  • Samtal om vad en källa till information kan vara. Exempel med folk, saker och alla faktatexter de redan börjat prata om i klassen. Prat om journalister och att de måste hitta bra källor.
  • Vi tittade på avsnitt 1.
  • Samtal om första- och andrahandskällor, källkritik, de fem superfrågorna – allt med anknytning till elevernas vardag och påhittade exempel som vi förstod.
  • Eleverna tog sina Ipads och fick söka information om ett djur. Vi vuxna gick runt och tittade och samtalade lite med eleverna, men vi gjorde inte så stor sak av källkritiken då.
  • Vi tittade på avsnitt 2.

Och sedan var lektionen slut. Jag tror eleverna fick en god uppfattning om vad en källa är och en viss förståelse av att man bör fundera runt källan. Nu är det snart jullov och vi kommer inte hinna göra något mer runt detta före jul. Vi får se hur fortsättningen blir sedan.

Varför är jag inte odelat positiv till serien? Tja, dels tycker jag att det var lite konstiga råd runt hur man kan göra en Google-sökning. Jag brukar försöka förklara hur Googles sökmotor funkar, här sa de i stället bara några praktiska råd som kanske kan vara bra men även mest förvirrar. Men det får jag väl göra själv sedan i stället. Jag tyckte också att deras förklaringar av de fem ”superfrågorna HUR, NÄR, VAD, VARFÖR och VEM” inte var särskilt tydliga. Filmerna visade att man ska fundera runt upphovsman och syfte, men egentligen förvirrade kanske frågeorden mer än de klargjorde.

10

dec

Författarbesök och Wikipedia

Postad av Cilla

Under hösten har två författare besökt vår skola och träffat klasser på högstadiet. Det är alltid väldigt bra med författarbesök. De föregås av att klasserna läser och samtalar om minst en av författarens böcker och när besöket äger rum får de möjlighet att lära sig om hur en författare arbetar. Efter besöket är det alltid några elever som har blivit nyfikna och vill läsa fler böcker av författaren. Läsning pågår är ett koncept som funnits i många år – det är så skönt när saker som fungerar bra återkommer och blir en tradition.

I år har vi också passat på att använda författarbesöken till att kika på Wikipedia. Artiklarna i Wikipedia om barn- och ungdomsboksförfattare är ofta ganska torftiga, och då är det enkelt för oss att göra dem lite bättre.

Vi tittar tillsammans på artikeln, jämför med vad vi lärt oss om författaren, kontrollerar om det finns källor, kollar om listan på utgivna böcker är aktuell och så söker vi lite information och diskuterar vilka källor som är trovärdiga och bra att använda. Årets författare saknade bilder i Wikipedia, så vi har pratat om vilka bilder man får använda och lagt upp egna i Wikimedia som vi sedan infogat i Wikipedia.

Det här har varit ganska små arbeten men ändå innehållit ett visst lärande inom informationssökning och källkritik. Att känna till Wikipedias för- och nackdelar är nödvändigt för alla som söker information på webben. Däremot har vi i dessa små arbeten inte jobbat med elevernas skrivande, det är jag som har formulerat mig (i samtal med eleverna) och arbetat i Wikipedia från mitt konto.

Så -artiklarna i Wikipedia om Pernilla Gesén och Mats Berggren är nu en smula bättre än de var för någon månad sedan. De har fotografier, hyfsat med källor och lite mer text.

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

Om bloggen

Porträtt på Cecilia Dalén som står mot en plank.

Bibliotekarien Cilla Dalén bloggar från sitt skolbibliotek på Enbacksskolan i Tensta. På skolan går drygt 400 elever från förskoleklass till årskurs nio.

På bloggen finns både beskrivningar av vardagen som bibliotekarie och funderingar över hur alla vi alla vi i skolan kan arbeta med läsning och med informationssökning och källkritik. Fram till augusti 2019 jobbade Cilla på Hjulsta grundskola.

Tidigare har även Monika Staub Halling och Lotta Metcalfe bloggat här.

Kontakt: Cecilia Dalén

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Arkiv

Senaste inläggen

Arkiv