Visar inlägg med tagg:

Bokprat ägnar jag mig mycket åt. Det känns värdefullt att i lugn och ro tipsa om en binge böcker, följt av att läraren och eleverna tillsammans botaniserar i skolbibliotekets samling.

Bokattacker är det en del skolbibliotekarier som gör, emellanåt i stället för bokprat tror jag. En bokattack är när man som bibliotekarie använder en kort stund av vilken lektion som helst för att tipsa om en bok. Sedan kanske man exponerar boken i biblioteket och hoppas att elever som blivit intresserade söker upp boken.

Jag har hittills inte alls känt att bokattacker skulle tillföra min verksamhet särskilt mycket. Men man är väl inte sämre bibliotekarie än att man kan ändra sig?

På skolan är elevernas läsförståelse av faktatexter ett prioriterat område. En undersökning som mina praktikanter gjorde i våras visade att våra högstadieelever inte alls upptäckt vad vi har att erbjuda i form av facklitteratur.

Så – efter överenskommelse med Pelle som undervisar i NO kommer jag under hösten lite då och då ägna några minuter på en NO-lektion att berätta om vad som finns i skolbiblioteket. Vi satsar på sjuor och åttor, och jag ska i möjligaste mån försöka anknyta till vad de läser om i NO:n. I veckan som gått presenterade jag den fantastiska Underverkligheten av Rasmus Åkerblom och tidskriften Illustrerad vetenskap.

Cilla Dalén

Jag har under 10 veckor haft förmånen att ha två praktikanter från bibliotekarieutbildningen från Södertörn. Jag bad Lovisa Thelander att skriva ett gästinlägg på den här bloggen, för att berätta om ett uppdrag de hjälpte mig med. Här kommer det:

Jag har under tio veckor gjort praktik hos Cilla. Det skulle jag kunna skriva precis hur mycket som helst om för det har varit otroligt givande och lärorikt. Och roligt! Nåväl.

Våra sista dagar på plats ägnade jag och min praktikkollega åt att genomföra en liten undersökning då Cilla hade bett oss att sondera intresset för facklitteratur hos högstadieeleverna. Många av högstadiets elever spenderar mycket tid i Mediateket men har då sällan bokfokus.

Tillsammans med Cilla plockade vi ihop ett urval av sinsemellan väldigt olika fackböcker som vi bedömde kunde vara intressanta för målgruppen. Sedan förberedde vi ett enkelt underlag för att på ett strukturerat men avslappnat och kravlöst sätt kunna diskutera med eleverna. Vi ville helt enkelt ta reda på om det finns några särskilda ämnesområden som eleverna är intresserade av och vilka andra faktorer som har betydelse för om de skulle välja att läsa en bok, förutsatt att ämnet var tillräckligt intressant.

Faktaböcker nior klar

Totalt deltog 40 elever med någorlunda jämn fördelning över årskurs 7-9. Ett fåtal av intervjuerna genomfördes enskilt och övriga i grupper där vi fångade in eleverna på deras raster. Alla var väldigt trevliga och välvilligt inställda men vi märkte snabbt att eleverna behövde lite stöd i att komma igång och tänka kring vad t.ex. ämnesområden kan vara.

Ett antal områden var återkommande så som historia (främst andra världskriget och avgörande historiska händelser), psykologi och beteenden (känslor och ”varför vissa människor blir kriminella”), natur (klimat, naturkatastrofer, geografi). Andra ämnen som nämndes var juridik, rasism, teknik/kemi (experiment).

Flera elever resonerade klokt kring vad det är som skapar ett intresse: ”Man måste ju veta lite om något för att veta om man är intresserad och vill veta mer”.

Alla uttryckte att ämnet är helt avgörande! Men i frågan om vilka andra parametrar som spelar in gick åsikterna isär. Även här märkte vi att vi behövde hjälpa till och visa exempel för att eleverna skulle börja resonera kring faktorer som formgivning, omslagets betydelse, textmängd, bilder och andra grafiska element m.m.

Det som framförallt blev tydligt i den här delen av samtalen var att knappt någon av eleverna vi pratade med hade tänkt på facklitteratur som något man kan läsa av eget intresse utan enbart kopplat till skoluppgifter. Och många uttryckte förvåning över att flera av de böcker vi plockat fram som exempel, räknades som facklitteratur. Böckerna som vi visade avvek på olika sätt från deras bild av kategorin faktaböcker, både till form och innehåll. Många bläddrade intresserat, började samtala sinsemellan och sa saker som ”den här skulle jag kunna tänka mig att läsa”.

Den ursprungliga tanken var att detta material skulle kunna vara till hjälp för inköp. Men utifrån samtalen och insikten om att eleverna generellt hade en begränsad förståelse för vad facklitteratur kan vara, vore det nog en bra idé att börja med att på olika sätt aktivera och visa olika titlar som redan finns, för att synliggöra genrens bredd och förhoppningsvis väcka intresse på det sättet.

/Lovisa, bibliotekariestudent

I torsdags hade vi release i Mediateket för treornas fina faktaböcker om forntiden.

Elever med faktaböcker

Eleverna hade gjort två stycken faktaböcker om forntiden, en per grupp, där elever två och två eller ibland ensamma skrivit ett kapitel om något inom ämnet.

Forntidsböcker

På releasen fick eleverna sina böcker, några väl valda gäster visade sin beundran och så festade vi på salta pinnar och saft. Det var alldeles lagom festligt och stiligt – alla var nöjda och glada.

B-E faktafest

Elevernas författarkollega Bengt-Erik Engholm gratulerade dem till de fina böckerna.

Själva arbetet med faktaböckerna är en fortsättning på höstens satsning på läsning av facklitteratur. Jag tror att vårens faktaboksförfattande är ett gott exempel på samarbete mellan bibliotekarie och lärare. Lärarna har gjort de väldigt viktiga delarna med att undervisa om forntiden och att leda eleverna genom arbetet att skriva faktatexter. Jag har bidragit med stöd runt det som gör faktatexterna till böcker – så att eleverna utrustade sina texter med ordförklaringar, faktarutor, bildtexter, underrubriker… och så gjorde vi innehållsförteckning och register tillsammans.

Register

Som bibliotekarie har jag också möjlighet att disponera min tid på ett sätt som inte lärarna har. Så jag gjorde det praktiska arbetet med att kopiera upp böckerna och förbereda releasen.

Glädjande var att idag höra en av lärarna berätta att eleverna lyckats väl på den del av nationella provet som handlade om att skriva faktatext. Förmodligen har höstens läsning och vårens skrivande bidragit till detta.

Arkeologer

Cilla Dalén

Våra treor har ägnat mycket tid åt läsning av facklitteratur under hösten. På fredag blir det grand final med författarbesök av Bengt-Erik Engholm. Läs mer om vad vi har gjort här.

Idag testade jag för första gången en övning ur Adrienne Gears bok Att läsa faktatexter som går ut på att låta eleverna utrusta en facktext med det hon kallar ”särdrag”.

Särdrag 5

För den här övningen är Bengt-Eriks böcker Löss, Blod och Snor som våra elever läst väldigt lämpliga. De är nämligen böcker som eleverna gillar, de innehåller en massa intressant och är bra skrivna… men de saknar nästan helt faktatexters särdrag!

Både jag och lärarna har jobbat med särdragen tillsammans med eleverna några lektioner tidigare i höst. Idag tog jag fram boken Löss och så påminde jag eleverna om vanliga särdrag. Sedan förebildade jag på texten från en sida i början av boken. Jag läste högt med texten upprojicerad och så hade jag en kopia av texten på ett A3-papper bredvid, med mycket luft runt texten på pappret. Jag visade eleverna genom att peka på den projicerade texten men också praktiskt skriva och rita på pappret (lika som jag sedan ville att eleverna skulle göra).

Jag fetmarkerade nyckelord, gjorde lite tydligare med rubrikerna, gjorde en tabell och ritade en informativ bild med bildtext och förklarande pilar in i bilden. På ett stort papper påbörjade jag också en ordlista som vi senare byggde ut tillsammans. Sedan var det dags för eleverna att göra samma sak två och två, på andra delar ur texten.

Särdrag 4

Särdrag 3Särdrag 2

De jobbade på fint och verkade tycka att det var kul. Jag genomförde lektionen två gånger eftersom det är två grupper. Andra gången var jag ännu tydligare och gjorde en instruktion för eleverna på ett papper.

Särdrag 6

På slutet berättade jag för eleverna att jag gjorde så här när jag gick i skolan och skulle plugga till prov. Jag gjorde tabeller, markerade viktiga ord, ritade bilder med pilar… och jag lyckades bra i skolan. Pluggtips alltså, jag ska försöka komma ihåg att påminna dem om något år!

Cilla Dalén

Lärarna i årskurs 3 och jag samarbetar runt att utveckla elevernas läsförståelse av faktatexter. Vi jobbar ganska likt det arbete jag gjorde tillsammans med lärarna på Hjulsta grundskola för ett par år sedan.

Vi använder Adrienne Gears bok Att läsa faktatexter för att hitta konkreta övningar, men använder inte hennes övergripande struktur med bilder av hjärnan och speciella faktatext-lässtrategier. Vi har valt att använda de symboler för lässtrategier som finns i klassernas läromedel.

Att läsa faktatexter föreslår Adrienne Gear att man ska tala med eleverna om två olika typer av frågor som eleverna ska öva sig att ställa till texterna de läser. Hon talar om snabba frågor respektive frågor för djuptänkande i stället för frågor på, mellan och bortom raderna som man ofta annars formulerar det.

Jag tycker att Gears sätt att prata om frågor är bra. Det viktiga är ju att få eleverna att tänka runt texten de läser, och jag upplever att det räcker med uppdelningen i snabba och djuptänkande frågor. Så här såg det ut när jag förebildade med en kort text ur Bengt-Erik Engholms bok Blod.

Jag förebildar BLOD

Eleverna arbetade sedan i par och ställde enkla kontrollfrågor, men också genuina frågor om sådant de undrade över. Själva uppdelningen av vilken sorts frågor de ställer är förstås inte det viktiga, men genom att prata om ”djuptänkande” förstår eleverna vad det är vi vill åt. Och vårt gemensamma resonerande med försök att svara på frågorna blir en modell för hur man kan själv kan grubbla och söka information för att verkligen nå en djupare förståelse. Här är elevernas frågor till nästa textsnutt i boken:

Elevers frågor BLOD

Och jag tror verkligen på de forskare och praktiker som poängterar att det är elevernas eget frågeställande som är så viktigt – inte att endast svara på lärares frågor kring texterna. Ganska ofta klarar vi inte av att svara på frågorna ens när vi hjälps åt, men under det resonerande om frågeställningen som uppstår fördjupas våra kunskaper om ämnet.

Dessutom tror jag att elevernas egna frågor är det allra bästa sättet för läraren att komma åt elevernas förståelse av ett ämne. Och den förståelsen behövs förstås för att bygga vidare undervisning.

Cilla Dalén

är nu avslutat och utvärderat av oss vuxna. Vi var i det stora hela mycket nöjda och rekommenderar att projektet görs om nästa år. Detta har varit ett Skapande skola-projekt så författarbesöken har betalats därifrån.

Förra läsåret gjorde lärarna i årskurs tre ett mindre arbete med sina elever då de arbetade med Adrienne Gears bok Att läsa faktatexter och de fick ett besök av Bengt-Erik Engholm som skrivit många fina och spännande faktaböcker för barn. Förra läsårets projekt bedömdes som lyckat och i år beslöt vi att göra något större.

Så här planerade vi tillsammans i augusti, och ungefär så har även genomförandet blivit. Det som inte stod i planeringen var att IT-pedagogen kom in och fick en viktig roll. Hon använde lektionstid till att låta eleverna skriva i datorer och göra bilder. Det var även IT-pedagogen som skannade in bilderna och tillsammans med mig såg till att elevernas material blev riktiga böcker. Hennes arbete tillsammans med eleverna började före jul, men blev inte klart förrän härom veckan då vi hade en festlig bokrelease med inbjudna gäster.

Böcker

Salta pinnar

Här är några svårigheter och överväganden som vi hanterat under vägen:

  • Våra treor hade inte tidigare arbetat med att skriva i datorer. Det innebar att sådant som att logga in, hantera word och spara på rätt ställe tog väldigt mycket tid.
  • Vi bestämde att eleverna skulle skriva faktaböcker om forntiden, ett område som de ändå skulle arbeta med i skolan. Vi funderade på om det skulle vara bättre om de fick välja ämnen helt fritt, men eftersom arbetet tog lång tid är vi nöjda med att innehållet var något som de ändå behövde lära sig.
  • Eleverna gjorde en faktabok tillsammans i sin undervisningsgrupp, de arbetade två och två med ett ämne som jag innan kollat att det gick att få tag i bra lättläst information om.
  • Bengt-Erik berättade så fint om hur hans egen nyfikenhet styr skrivprocessen – han tänker efter vad han vill veta och så försöker han ta reda på det. Detta lät vi eleverna göra, men det var inte alltid så lätt att hitta svaret på deras frågor. Kanske gjorde det inte så mycket, de funderade och läste och skrev – det är vi nöjda med.
  • Vi var flera inblandade vuxna – det var bra för våra olika kompetenser och vår tid behövdes, men det är alltid lite svårt att hålla ett gemensamt fokus genom hela processen. Överlag tycker jag att vi samarbetade bra.

BengtErik

Här är några aspekter som varit väldigt positiva:

  • Bengt-Erik Engholms författarbesök var toppen. Han är väldigt bra med eleverna och delade frikostigt med sig av sina kunskaper och erfarenheter på ett sätt som eleverna uppskattade (och vi vuxna förstås). Att ha fått möta en fackboksförfattare och få kunskaper om processen bakom en faktabok är strålande bra för elevernas källkritiska förmåga. Dessutom är det alltid fint att få kontakter med folk utanför skolan, Bengt-Erik är nu någon som våra elever känner.
  • Övningarna från Adrienne Gears bok var mycket bra, tyckte lärarna.
  • Att det blev fina färdiga böcker! Elevernas ork svajande på slutet, men när de fick se sina alster var de mycket stolta. Nu borde man sätta igång ett nytt skrivprojekt, tyckte IT-pedagogen Ulla, för nu har de sett resultatet.
  • Jag uppskattade verkligen att få ett sammanhang runt informationssökningen och bibliotekskunskapen.
  • Böckerna är nu inlagda i bibliotekskatalogen och det var så fint att se hur treorna kastade sig över sökdatorn, sökte på ämnesord och jublade av lycka när deras bok kom fram. Jag kunde dessutom berätta för dem att en relativt nyanländ äldre elev redan läst i böckerna och lärt sig många nya ord.

Referenslitt

Så – detta projekt har tagit rätt mycket tid, men det har det varit värt!

Förra läsåret gjorde vi ett bra projekt om facktexter med treorna, inkluderat författarbesök av Bengt-Erik Engholm. Nu är ambitionen att vi ska göra det lite större med årets treor.

Så här ser planeringen för mig, lärarna i de två grupperna med treor och författaren.

Facklitteratursprojekt med årskurs 3 ht 2018

Pedagogisk utgångspunkt: Adrienne Gears bok Att läsa faktatexter

Deltagande författare: Beng-Erik Engholm, 3 två-lektionsbesök 

Lärare arbetar med samtal och övningar för att öka elevernas kompetens att läsa faktatexter. Läraren arbetar även med elevernas skrivande, i datorer eller Ipads.

Bibliotekarie servar med lämpliga böcker, samt bidrar med bibliotekskunskap om facklitteraturen i skolbiblioteket och instruerar och deltar i informationssökning inför elevernas eget skrivande. Tillgängliggör färdiga böcker i biblioteket.

Författare bidrar med kunskaper om yrket författare och med inspiration för elevernas skrivande.

Lärarnas arbete

  • Kontinuerligt under hösten ett antal lektioner hämtade ur Gears bok
  • Högläsning och boksamtal om Bengt-Eriks böcker
  • Låter eleverna skriva faktaböcker i november-december, antingen efter elevernas eget intresse eller som del av något klassen ändå läser om
  • Ansvarar för att elevernas alster sätts ihop, tecknade bilder skannas in, allt skrivs ut och häftas ihop till böcker

Bibliotekariens arbete

  • Genomgång av faktaböckernas sortering
  • Övningar att leta efter faktaböcker
  • Genomgång av bibliotekskatalogen, inklusive ämnesordssökning
  • Praktiska övningar med bibliotekskatalogen inklusive att hitta från katalog till hylla
  • Informationssökning i samband med faktaboksskrivande

Författarbesök av Bengt-Erik Engholm

  • Ett besök i början av september, då han berättar om sig själv och skrivandet av faktaböcker, Bengt-Erik lägger upp detta
  • Ett besök i mitten oktober då eleverna hunnit läsa och samtala om hans böcker, lärare och bibliotekarie förbereder och Bengt-Erik får mer svara på elevernas frågor om böckerna
  • Ett besök i början av november då Bengt-Erik ger skrivtips: hur skapar man en intressant text, Bengt-Erik lägger upp lektionen.

har varit på författarbesök hos våra treor. Att bjuda in en fackboksförfattare var en riktig höjdare, det rekommenderas verkligen! Bengt-Erik var mycket bra på alla sätt – och hans böcker är roliga att läsa.

B-E E

Innan Bengt-Eriks besök hade våra treor arbetat med faktatexter på olika sätt. Lärarna har använt Adrienne Gears bok Att läsa faktatexter och gjort en del övningar ur den. De hade bland annat arbetat en del med att jämföra skönlitterära och facklitterära texter samt tittat på faktatexters ”särdrag” (Gears term).

Det där med ”särdragen” var en av anledningarna till att vi redan i höstas bokade in Bengt-Erik Engholm. Hans texter innehåller nämligen inte dessa, och en av alla utmärkta lektionsidéer som Gear ger i sin bok handlar om att ta faktatexter utan ”särdrag” och utrusta dem med sådana. Vi hann inte dit, men Bengt-Erik blev i alla fall imponerad av hur kunnigt våra elever talade om faktatexter och hur många facklitterära termer de kunde. Lärarna Ulla och Merja hade gjort ett gott arbete, och eleverna hade som vanligt blivit väldigt engagerade och entusiastiska.

Givetvis hade klasserna också läst hans böcker innan besöket. De har intresseväckande titlar som Snor, Blod, Löss, Skelett

Under besöket berättade Bengt-Erik om hur det går till när han skriver sina böcker: hur han får idéer, hur han samlar ihop frågor att svara på, hur han söker information och vilka källor som kan vara mer eller mindre bra. Det där är förstås ett bra sätt att närma sig källkritiken, att förstå hur en professionell författare gör.

Vet ni förresten varför Bengt-Erik skriver facklitteratur för barn? Det här vill han med sina böcker, i prioritetsordning:

  1. Att de ska vara roliga att läsa.
  2. Att läsaren ska vilja läsa mer, antingen om ämnet eller så någon annan faktabok.
  3. Att läsaren ska lära sig något om ämnet.

Det var intressant tycker jag. Facktexter som är skrivna i första hand för att roa blir förstås annorlunda än sådana som skrivs mest för att lära ut något som författaren tycker är viktigt. Men man lär sig en massa medan man läser Bengt-Eriks böcker. Visste ni till exempel att om man kunde samla allt snor som bildas i ens näsa, så skulle det efter tre månader vara tillräckligt för att fylla ett badkar?

Är ni förresten med i Facebook-gruppen Barn- och ungdomsboksutmaningen 2018? Under april månad ska alla läsa sakprosa så där kan man få många bra boktips om fackböcker den närmsta tiden.

Våra lärare i årskurs 3 har just, ivrigt påhejade av mig, dragit igång ett större arbete runt läsning av faktatexter. De utgår från Adrienne Gears bok Att läsa faktatexter och vi kommer avsluta arbetet med ett författarbesök före påsk. Faktatexter används ju förstås hela tiden i skolarbetet så lärarna kommer att kunna baka ihop detta med den ordinarie undervisningen. Jag ska hänga med i det hela framför allt genom försöka integrera informationssökning och källkritik. Årskurs tre har i år fått egna Ipads, vår skola är i uppstarten till en 1-1-satsning och det här är enda årskursen i f-6 som fått egna Ipads än så länge.

Hur vet du det

För en dryg vecka sedan hade jag en lektion med dem om hur Internet funkar. Vi följde samma upplägg som jag använt flera gånger förut, men jag fick mycket sämre respons än vanligt. Jag vet inte om eleverna var trötta eller om det var jag som inte var lika tydlig som vanligt? I alla fall bestämde jag att fortsätta på något annat sätt.

Idag hade vi lektion två och inför den kollade jag lite på UR:s serie Hur vet du det? Jag bestämde mig för att använda de två första avsnitten, även om jag har en del invändningar mot det som sägs i dem. De är roliga och jag tycker att de funkar för att tala om begreppen källa och källkritik. Så här gjorde vi idag:

  • Vi satt i en ring på golvet och gjorde viskleken. Pratade lite om den.
  • Bildgoogling på Active boarden och ordet källa. Samtal om vattenkällor. Jämförde med källare.
  • Samtal om vad en källa till information kan vara. Exempel med folk, saker och alla faktatexter de redan börjat prata om i klassen. Prat om journalister och att de måste hitta bra källor.
  • Vi tittade på avsnitt 1.
  • Samtal om första- och andrahandskällor, källkritik, de fem superfrågorna – allt med anknytning till elevernas vardag och påhittade exempel som vi förstod.
  • Eleverna tog sina Ipads och fick söka information om ett djur. Vi vuxna gick runt och tittade och samtalade lite med eleverna, men vi gjorde inte så stor sak av källkritiken då.
  • Vi tittade på avsnitt 2.

Och sedan var lektionen slut. Jag tror eleverna fick en god uppfattning om vad en källa är och en viss förståelse av att man bör fundera runt källan. Nu är det snart jullov och vi kommer inte hinna göra något mer runt detta före jul. Vi får se hur fortsättningen blir sedan.

Varför är jag inte odelat positiv till serien? Tja, dels tycker jag att det var lite konstiga råd runt hur man kan göra en Google-sökning. Jag brukar försöka förklara hur Googles sökmotor funkar, här sa de i stället bara några praktiska råd som kanske kan vara bra men även mest förvirrar. Men det får jag väl göra själv sedan i stället. Jag tyckte också att deras förklaringar av de fem ”superfrågorna HUR, NÄR, VAD, VARFÖR och VEM” inte var särskilt tydliga. Filmerna visade att man ska fundera runt upphovsman och syfte, men egentligen förvirrade kanske frågeorden mer än de klargjorde.

22

aug

Se texten

I mitt förra inlägg berättade jag om Adrienne Gears bok Att läsa faktatexter. Delvis berör den samma saker som boken Se texten!: multimodala texter i ämnesdidaktiskt arbete av Kristina Danielsson och Staffan Selander. I Se texten görs en noggrannare genomgång av multimodala aspekter av faktatexter och den är ett intressant komplement till Att läsa faktatexter. Här nedan är en recension som tidigare publicerats i tidningen Lisetten (organ för Riksförbundet lärare i Svenska som andraspråk).

Se texten! - multimodala texter i ämnesdidaktiskt arbete

I ”Se texten! Multimodala texter i ämnesdidaktiskt arbete” presenterar författarna en modell för textanalys som är applicerbar på läromedel, webbplatser och andra multimodala texter. De föreslår också didaktiska metoder för att stödja elevernas lärande via sådana texter samt ger förslag på hur man kan arbeta med och bedöma elevtexter med multimodala inslag.

Kristina Danielsson, professor i läs- och skrivutveckling vid Stockholms universitet och professor i svenska vid Linnéuniversitetet, och Staffan Selander, professor i didaktik och verksam vid Institutionen för data- och systemvetenskap vid Stockholms universitet, använder termen multimodal för att diskutera det faktum att till exempel ett läromedel inte bara kommunicerar via sin verbaltext. En tryckt bok använder även den grafiska layouten och ofta bilder av olika slag för att avsiktligt eller oavsiktligt förmedla kunskaper och värderingar; en webbplats har ännu fler möjliga uttryckssätt. Det är inte självklart att de olika multimodala uttryckssätten underlättar förståelsen. Ibland kan de vara oskickligt utförda vilket ställer till problem framför allt för den som inte är så kunnig i ämnet eller inte kan språket så bra. Men även välarbetade multimodala texter kan kräva explicit undervisning för att eleverna ska förstå på vilket sätt de bäst kan handskas med de olika uttrycksformerna.

I andra halvan av boken ger Danielsson och Selander ett antal exempel där de närläser ett olika multimodala texter. De analyserar böcker och digitala material och diskuterar didaktiska överväganden.

Författarna nämner att deras modell för textarbete kompletterar annan undervisning, till exempel genrepedagogik och olika modeller för att arbeta med läsförståelse, som mest fokuserar det skrivna ordet. Jag tror att den tillför viktiga kunskaper för alla som undervisar med hjälp av facktexter, men den ger också kunskap som är användbar när man ska välja läromedel eller köpa in facklitteratur.

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

Om bloggen

Porträtt på Cecilia Dalén som står mot en plank.

Bibliotekarien Cilla Dalén bloggar från sitt skolbibliotek på Enbacksskolan i Tensta. På skolan går drygt 400 elever från förskoleklass till årskurs nio.

På bloggen finns både beskrivningar av vardagen som bibliotekarie och funderingar över hur alla vi alla vi i skolan kan arbeta med läsning och med informationssökning och källkritik. Fram till augusti 2019 jobbade Cilla på Hjulsta grundskola.

Tidigare har även Monika Staub Halling och Lotta Metcalfe bloggat här.

Kontakt: Cecilia Dalén