Visar inlägg med tagg:

20

sep

Nu sprider vi böckerna utanför skolbiblioteket!

Det har vi gjort länge förstås, bibblaböcker finns i klassrum, på fritids och i elevhälsans väntrum. Men nu testar vi att också sprida ut dem i de utrymmen där högstadiets elever är på rasterna, när de inte är i skolbiblioteket.

Igår hade jag möte med högstadiets mediateksråd och de hjälpte mig att fundera över vilka platser vi skulle kunna lägga böcker på. Eleverna var först lite skeptiska, kanske kommer några att behandla böckerna illa? Men vi kom överens om att testa, det är klart att det är synd om böckerna går sönder men det är ingen katastrof. Och eleverna uppför sig ju mycket bra för det mesta!

Vi pratade också om vilka böcker som det kunde vara meningsfullt att sprida ut på detta sätt. Inte tjocka romaner, men fina fackböcker och lättlästa texter trodde vi skulle vara bra. Här är några exempel på hur det blev (lappen som sticker upp är inplastad och fastsatt inne i boken med bokplast).

Cilla Dalén

I fredags firade vi Världsbokdagen på Enbacksskolan, en dag för tidigt eftersom 23 april i år är en lördag.

Vi började dagen med en samling i Mediateket för att tacka alla elever som varit med i Läsplogen. Och vi hade två vinnare på vår skola – hipp hurra för dem! Här kan man läsa mer om detta.

Utomhus hängde en tipsrunda för f-3. Det var enkla och ibland lite knasiga frågor, meningen var att eleverna skulle tycka att det var kul, och sedan fick de rätta tipsrundan tillsammans i klasserna.

Utomhus hängde också siffror i träden. De var svar på frågor som mellanstadiet fick på ett papper, de skulle alltså gissa vilket tal som var svar på vilken fråga. Eftersom detta var en tävling med vinster så fanns det också en utslagsfråga med på slutet.

Inomhus hängde en tipsrunda för högstadiet. Vi sa till dem att de fick ta reda på svaren på vilket sätt de ville, en del frågor var lätta och en del lite svårare. Även här var det en utslagsfråga och så kunde eleverna vinna saker.

Under hela dagen fanns en skärm med boktips, från elever och vuxna, ute i trapphuset där alla passerar.

En i huvudsak lyckad dag tycker jag. Man ska ha lite ståhej och lustigheter ibland, för att bryta av vardagen.

Cilla Dalén

20

mar

Titta titta så fin:

Ja, nu finns den i handeln, en bok som jag hoppas inspirerar och hjälper lärare och bibliotekarier att ta in Astrid Lindgren Memorial Award i undervisningen. Så här ser innehållsförteckningen ut:

Genom att läsa boken får man grundläggande kunskaper om Astrid Lindgrens betydelse och prisets tillkomst, om hur pristagarna utses och om varför just pristagarnas böcker är så bra och lämpade att arbeta med i skolan. Jag ger också förslag till hur man kan introducera eleverna för priset och använda ALMA till att arbeta läsfrämjande. Lite bibliotekskunskap och informationssökning blir det också, jag gör ofta så att jag integrerar det i mitt arbete med litteraturen.

Dessutom finns det en förteckning över alla pristagare med de böcker jag tycker är fina att använda tillsammans med eleverna. Några vänliga kollegor, vänner och elever har också hjälpt mig genom att berätta om sin läsning och hur de brukar använda böcker av ALMA-pristagare.

Här kan man provläsa lite mer.

Så nu håller jag tummarna för att boken ska få många läsare i skolor runt om i landet!

Cilla Dalén

Detta är inlägg 3 om vad det är jag som bibliotekarie bidrar med för att skapa en läskultur på skolan. Högstadiet är klart det knepigaste, det finns så mycket som konkurrerar om ungdomarnas tid. De har mer skolarbete, och när de ska koppla av är det för många sociala medier, filmer och dataspel som gäller.

Det jag ser är i alla fall en klar förbättring under de 2 1/2 år jag jobbat på skolan. Antalet lån ökar, men framför allt ser jag en annan aktivitet i lokalen. Förut var det bara sofforna som ungdomarna använde, nu är det även böckerna… ibland i alla fall.

Jag har bokprat för högstadiet en eller ett par gånger per termin och klass. Innan de längre loven försöker jag se till så de har en lånetid och då exponerar jag böcker per genre på stora bord. Det är otroligt viktigt med lärarnas stöd. Våra elever litar på sina lärare, och när lärarna tydligt signalerar vikten av läsning och visar nyfikenhet på böckerna och på elevernas bokval – då blir lånestunden efter bokpraten mycket bättre än annars.

Explicit prat om vikten av att läsa mycket är också bra. Ska det bara vara lustfyllt, då vinner inte böckerna, men många av våra elever blir motiverade att kämpa med läsningen när man förklarar hur viktigt det är. I år har jag pratat med klasserna om detta vid åtminstone något tillfälle per klass.

Jag har gallrat hårt och köpt in nya böcker. Det som funkat bäst är engelska ungdomsromaner och manga, det finns grupper av högstadieelever som uppskattar sånt och tipsar varandra. Även en del lättläst ungdomslitteratur går bra.

I julas möblerade jag om. Jag ställde ungdomsböckerna mer tydligt för sig själva, och ordnade ett par till läsplatser med mysiga fåtöljer. Jag såg också till att facklitteraturens hylla V fick en bättre placering, den var tidigare precis vid mitt arbetsbord vilket inte är så lyckat…

Efter jul mutade jag högstadieeleverna så att de på sina raster for runt i bibblan och kollade in de nya placeringarna. Små chokladhjärtan och pennor är otroligt motiverande – mer än hälften av eleverna gjorde mitt lilla frågepapper 🙂

Jag ärvde ett system med Mediateksråd när jag började på skolan. Det är tre råd, ett per stadium, och jag har inte riktigt fått det att bli bra. Men högstadiets Mediateksråd består i år helt enkelt av de som vill vara med, inte att det måste vara just två per klass eller så. Och dessutom gick de med i rådet med vetskapen om att de ska jobba läsfrämjande (tack kollegan Johanna på Elinsborgsskolan som inspirerat till detta). Så – det rådet funkar rätt bra nu. De, och även andra elever, tipsar mig om böcker att köpa in. Häromdagen hade vi möte efter skoltid, vi fikade och så hjälpte de mig med idéer inför framtiden. Direkt i mötet gjorde vi den här lilla miniexponeringen:

Ja, det är så här jag jobbar. Många läsfrämjande aktiviteter, små framsteg och jag är nöjd när jag ser att intresset ökar även om det inte går så snabbt. Nu upplever jag i alla fall att elevgrupperna på högstadiet förstår att jag vill väl, och de dissar inte läsfrämjandet som sådant vilket förekom när jag var ny på skolan.

 

 

 

 

18

nov

Bästa kollegan på mellanstadiets fritidsverksamhet, Katarina, har ett utmärkt ord med ett bra innehåll: LÄSMYS! Ja, man fattar ju nästan direkt vad det är!

Till Läslovet bestämde jag och André, från fritids, att vi skulle försöka starta en tradition med läsmys med hela fritids. Vi gjorde en bra plan som visade sig funka utmärkt, så hädanefter ska det vara läsmys varje lov.

  • På eftermiddagen så barnen har hunnit vara ute och leka av sig lite.
  • Frivillig aktivitet, så ska det vara på fritids, men vi hoppas att mysfaktorn lockar många.
  • Man kommer in i Mediateket, väljer böcker man vill läsa, sätter sig på ett mysigt ställe, får en filt och efter en stund lite att knapra på.
  • Man läser länge, minst en halvtimme.

Cilla Dalén

I fredags var det prisutdelning för första gången i Läsplogen – ett pris för barn och ungdomar som läsfrämjar. Det går till elever på någon av de fyra kommunala grundskolorna i Tensta och ska delas ut under fem år. Läs mer om priset här!

Trots att coronan krånglar till allt möjligt så har Läsplogen fått en bra start. Vi fick in bidrag från alla fyra skolorna och eleverna har gjort fina insatser.

Läsplogstreorna

              Två elever i trean gjorde en genomarbetad boktipsutställning i skolbiblioteket.

Vad vinner vi på att låta eleverna agera läsfrämjare? Så här ser jag på det:

  • Alla människor mår bra av att göra gott för andra, så även våra elever. Jag hoppas att även de som inte fick pris känner att de gjort något fint när de stöttat andras läsning.
  • När vi vill att eleverna ska göra något läsfrämjande så måste vi föra samtal om vikten av läsning. Dessa samtal kan handla om läsningens betydelse för den enskildes möjligheter och personliga utveckling, men också om läsningens betydelse för vårt gemensamma: för demokrati och samhällsutveckling.
  • Barn och ungdomar vet kanske bäst vad de behöver för att läsa mer? Deras erfarenheter av sitt och sina vänners liv ger dem insikter som vi vuxna kan ha svårt att tillägna oss.
  • Nästan alltid innebär läsfrämjandet också att man läser själv, för att kunna boktipsa till exempel.
  • Barns och ungdomars läsning blir synlig i det läsfrämjande arbetet. I media talas det ofta om bristen på läsning, här lyfts i stället läsningen fram – och det behövs!

Det har varit hemskt roligt att ta del av elevernas arbeten, och när halva priset delades ut på min skola i fredags var stämningen på topp. Läs pressmeddelandet här och lyssna gärna på reportaget i P4.

Jag vill tacka några personer särskilt:

Katarina Lycken Rüter och Annelie Drewsen – mina proffsiga styrelsekamrater i den lilla föreningen Textpiloterna. Utan er hade det inte blivit något pris överhuvudtaget.

Johanna Klahr, Nina Grensjö och Marie Möller – mina kollegor i skolbiblioteken. Ni har hjälpt mig med kontakten på skolorna och peppat era elever och personal.

Bengt-Erik Engholm och Melody Farshin – som med självklar entusiasm tackade ja till att ställa upp som jury.

Och så ett stort tack till lärare och andra på de fyra skolorna som stöttat eleverna i det läsfrämjande arbetet – ni gör ett jättefint jobb!

Cilla Dalén

I våras fick jag Ingvar Lundbergpriset, vilket förutom äran även innebar en rejäl summa pengar.

Jag använder pengarna för att glädja mig själv och har även gett bort en del till mina barn med mera.

Men, jag blev så väldigt glad i våras när jag kom på hur en del av pengarna ska kunna gå tillbaka till Tensta. Så här blev det:

Jag har skänkt pengar till den ideella föreningen Textpiloterna för att den ska kunna dela ut Läsplogen. Det är ett pris som går till barn och ungdomar på någon av de fyra grundskolorna i Tensta, för att de gjort något läsfrämjande. Ni kan läsa mer om priset här.

När vi jobbade med ALMA-priset på Hjulsta grundskola kunde eleverna tävla i vår egen Hjulstas ALMA med att göra något läsfrämjande. Det blev en hel de fina grejer under åren, till exempel nyanlända som tipsade om böcker på olika språk, mellanstadieelever som läste och samtalade om böcker och sedan gjorde fina boktrailers, lågstadieelever som läste för yngre barn och lågstadieelever som gjorde reklamaffischer för läsning.

Treornas-reklambilder

Jag ser många vinster med att eleverna blir läsfrämjare. Eleverna som ska göra något läsfrämjande blir själva medvetna om vikten av läsning, det är ju en förutsättning för att vilja läsfrämja. I de flesta fall har läsfrämjandet också inneburit att de själva läst – för att kunna tipsa om böcker på något sätt. Men framför allt så syns barns och ungdomars läsning! De blir läsande förebilder för varandra och det fina med att vara en läsare lyfts fram.

Jag hoppas att vi får med oss många barn och ungdomar i Läsplogen. Och eftersom jag tror att detta är en bra grej så vore det ju väldigt roligt om idén sprider sig!

Cilla Dalén

Jag vill med stolthet berätta att Enbacksskolans Mediatek nu även har två biblioteksfilialer.

Fritidsbibbla klar

Här ser ni den ena. Alla elever ska vara ute på rast pga av corona, så då får vi ha en utebibbla vissa raster. Den får förstås laddas med lite olika grejer beroende på vilket stadium som har rast, men nu är den i alla fall klar för måndagen. Lite tidningar, böcker, något att göra runt ord… och så ska jag köpa sittunderlag. Har även början till ett material som ska funka i fuktig väderlek.

Den andra filialen har bästa Anders på fritids hjälpt till med. Ett rum dedikerat för läsning iordningställt av elever tillsammans med Anders och mig. Fritidsbibblans medier kommer förstås från Mediateket och eleverna ska byta ut dem varannan vecka. Det blir en av alla de fina aktiviteter fritidshemmen har varje dag. Anders brukar förresten också gå till Tensta bibliotek regelbundet med fritidsbarn, ett utmärkt sätt av att lotsa våra elever till bra ställen i närområdet.

Skylt fritidsbibblan

Fritidsbibbla barn

Så – hädanefter får ni kalla mig

Bibliotekschef Cilla Dalén

är en sprillans ny bok om läsfrämjande i skolan. Den vänder sig till alla som jobbar i skolan, kanske framför allt oss som är bibliotekarier.

Klaras läspreppKlara som skrivit boken har nyligen flyttat hit till Stockholm och jobbar nu i Matteus skola. Tidigare arbetade hon på olika skolor i Lund. Hon berättar om forskning, massor med egna erfarenheter och så en del som andra gjort, till exempel jag 🙂

Boken är disponerad efter de olika rekommendationer Linda B Gambrell ger i artikeln Seven rules of engagement – what’s most important to know about motivation to read. Klara använder Gambrell till att argumentera för nyttan av många olika förslag till aktiviteter och förhållningssätt. Allt känns mycket rimligt och klokt. Boken är resonerande och förutom Gambrell så relaterar Klara det hon skriver till bland annat Med läsning som mål, där ju folkbibliotekens läsfrämjande är i fokus.

Mycket i boken känner jag igen, men det är ändå givande att läsa hur Klara kopplar de läsfrämjande aktiviteterna till Gambrell och annan forskning. När jag läser funderar jag över mitt eget jobb och hur jag kan utveckla arbetet så att det jag gör stämmer bättre överens med idéerna om motivation. Till exempel har jag till hösten tänkt att dra igång något liknande genreläsning på skolan. Hur kan jag göra för att få in mer interaktion mellan eleverna? Kan jag skapa ett system där uppmuntran/belöning är närmare själva läsningen?

Jag gillar också att Klara diskuterar detta med tid. Det finns hur mycket läsfrämjande saker som helst att göra, men man måste alltid väga vad något kostar (framför allt i tid) mot vad det kan ge för resultat. Hon ger oss ett exempel på ett projekt runt läsning med pappor som tog mycket mer tid än det gav resultat. Projektet fick en del uppmärksamhet i media, och det är en bekymmersam grej med läsfrämjande tycker jag – att saker ofta uppmärksammas helt okritiskt. Bra att sådant också finns med i boken.

Klaras erfarenheter stämmer väl överens med mina, men det finns en grej i boken där jag upplevt motsatsen mot henne. Klara argumenterar mot läsning i helklass av en bok som läraren bestämt. Min erfarenhet från Tensta är att eleverna nästan alltid tycker mycket om de böcker de läst i helklass. Jag tror att det till viss del beror på att lärarna väljer bra böcker, men mest på att lärarna arbetar så skickligt med böckerna att eleverna förstår dem och även får ett engagemang för texten.

Klaras läsprepp bör läsas av alla som jobbar i skolbibliotek, och gärna andra i skolan också.

Cilla Dalén

Jag summerar min första termin på Enbacksskolan och kollar framåt mot vårterminen. Det mesta som fanns med i vår arbetsplan för höstterminen har gått strålande. Ett rejält fiasko blev det, och något som tagit längre tid än vi räknat med. Men i huvudsak var planerna för hösten rimliga och bra; det är ju alltid så med planer att något inte blir av och så gör man en del mer än det står. Lärarna har fått göra en enkel utvärdering av det läsfrämjande arbetet, de var mer positiva än jag – men jag kommer ju från en välutvecklad skolbiblioteksverksamhet medan de är vana vid något avsevärt mindre.

Våra elever i f-3 är nu verkligen rutinerade biblioteksbesökare, och vi har ett lektionsupplägg som de är vana vid och allt går smidigt och bra. Till vårterminen kommer det att finnas betydligt fler böcker för nybörjarläsare, så de kommer att ha lättare att hitta böcker som passar deras läsnivå. Vi ska också tillsammans erövra beståndet av facklitteratur, det är snart ordning på det och det känns meningsfullt att undervisa om hyllplacering och sökningar i bibliotekskatalogen.

Mellanstadiet var redan tidigare vana vid att använda Mediateket. De känner sig hemma, lärarna kommer in med enskilda elever lite då och då för att låna böcker. Vi har sista tiden börjat ha öppet för klasserna varsin lunchrast i veckan. Det är mysigt, det tar ett tag att få eleverna att förstå själva om det är lugn och ro i ett bibliotek eller hopp och skutt på skolgården de behöver. Men snart så!

Läsare

Vi ska försöka utöka det läsfrämjande arbetet riktat mot 4-9, det går ju att jobba både i samarbete med lärare på lektionstid (mer bokprat önskade sig flera i utvärderingen, t ex) men också direkt riktat till eleverna när de besöker biblioteket på raster. Hittills har Erik och jag planer på att be Mediateksrådet för mellanstadiet testa Barnens bibliotek, eftersom eleverna har 1-1 Ipads så skulle det kunna vara användbart, vi får se. Att få mellanstadieelever att engagera sig är relativt enkelt, vi ska bara komma igång. Högstadiet är betydligt svårare, men vi ska försöka!

Bibliotekshjälpare

Under vårterminen måste jag också försöka få till samtal med lärarna om skolbibliotekets roll för den digitala kompetensen. Lärarna är snitsiga på det digitala, men jag antar att mina kunskaper om undervisning i informationssökning, källkritik och sökkritik borde kunna göra nytta någonstans. Men hur, det måste vi ta oss tid att arbeta fram tillsammans.

Planer för våren inbegriper också samarbete med fritidsklubben, talboksfika, bokprat om engelska böcker, nätvettslektioner tillsammans med kuratorerna, skapa lite enkla traditioner… och så laddar vi för en Bokmässa runt Världsbokdagen – kanske galet men förhoppningsvis kul och givande.

Om bloggen

Porträtt på Cecilia Dalén som står mot en plank.

Bibliotekarien Cilla Dalén bloggar från sitt skolbibliotek på Enbacksskolan i Tensta. På skolan går drygt 400 elever från förskoleklass till årskurs nio.

På bloggen finns både beskrivningar av vardagen som bibliotekarie och funderingar över hur alla vi alla vi i skolan kan arbeta med läsning och med informationssökning och källkritik. Fram till augusti 2019 jobbade Cilla på Hjulsta grundskola.

Tidigare har även Monika Staub Halling och Lotta Metcalfe bloggat här.

Kontakt: Cecilia Dalén