6

nov

EN lektion om källkritik

EN enda – kan det vara något?

Tja, man tar vad man får och gör så gott man kan. Så med tre högstadieklasser hade jag för ett tag sedan varsin lektion, det var två grupper med åttor och en åldersblandad klass. Jag föreläste i dialog med gruppen, och så gjorde de vissa övningar med sina Ipads. Detta innehöll lektionen:

  • Samtal om ordet källa, inklusive bildsökning (tror fler kände till begreppet från SO än den ursprungliga betydelsen med vattenkälla).
  • Vad är en bra källa – jag poängterade tre grejer: begriplighet, relevans och trovärdighet,
  • Ofta söker man information på webben, men om man ska göra ett skolarbete – finns det andra ställen man också kan använda?
  • Jag visade svd.se och ställde frågan vad detta kunde vara för webbplats. Eleverna använde sina Ipads för att kolla runt och försöka ta reda på det. Någon enstaka kände till att Svenska Dagbladet är en stor tidning. Jag visade att man fick en del information om man skrollade längst ner. Och så visade jag möjligheten att gå utanför webbplatsen och googla på namnet – då hittar vi bland annat snabbt information från Wikipedia om tidningen. Kan den funka som källa? Läraren kompletterade med prat om politisk färg, i anknytning till vad eleverna studerat i samband med valet.
  • Jag visade svenskbladet.se Eleverna fick undersöka sajten. Vi pratade om att ens eget huvud är viktigt när man är källkritisk…tänk…! Några hittade själva text som de tyckte var väldigt konstig, många fick jag leda in på speciella delar av sajten som var påtagligt knasiga. Vi googlade namnet och hittade något med satir, och så fick vi diskutera det ordet. Kan den funka som källa, näe, knappast, om man inte vill skriva om svensk humor eller något sådant.
  • Jag visade samnytt.se och lät eleverna titta på den. Vi undersökte sedan webbsajten tillsammans noggrant. Vi tittade under fliken Om oss och såg att någon i redaktionen varit riksdagsledamot för Sverigedemokraterna. Vi testade att söka i Wikipedia efter Samhällsnytt och såg att det nämndes i artikeln om Avpixlat. Sedan diskuterade vi om Samhällsnytt skulle gå att använda som källa. Ja, om man vill veta vad Sverigedemokraterna tycker och tänker så är den förstås en utmärkt källa.

I någon av grupperna hann vi prata lite om hur man redovisar en källa också.

Dagens svenskbladet

Var det då någon poäng med den här enda lektionen? Förhoppningsvis lyckades jag skapa någon sorts känsla av att det är kul att försöka klura lite runt webbplatser man hamnar på när man söker information. Kanske kan eleverna komma ihåg möjligheten att gå utanför en specifik webbplats och söka information om den. Och så hoppas jag att lektionen bidrog lite grand till att eleverna förstår att det inte alltid är sann fakta man söker, utan att olika källor är användbara på olika sätt.

0 kommentarer

Om bloggen

Porträtt på Cecilia Dalén som står mot en plank.

Bibliotekarien Cilla Dalén bloggar från sitt skolbibliotek på Enbacksskolan i Tensta. På skolan går drygt 400 elever från förskoleklass till årskurs nio.

På bloggen finns både beskrivningar av vardagen som bibliotekarie och funderingar över hur alla vi alla vi i skolan kan arbeta med läsning och med informationssökning och källkritik. Fram till augusti 2019 jobbade Cilla på Hjulsta grundskola.

Tidigare har även Monika Staub Halling och Lotta Metcalfe bloggat här.

Kontakt: Cecilia Dalén