Läsdelegationens förslag om Läsråd har nu blivit verklighet, igår presenterades vilka som ska ingå i det.

Jag blev väldigt upprörd, eller rättare sagt förbannad! Jag tycker inte att sammansättningen av Läsrådet är vettig.

I sammanfattningen av Läsdelegationens betänkande nämns många instanser som är viktiga för barns och ungas läsning. Det handlar om BVC, förskola och deras samverkan med folkbiblioteken. Skolan med lärare, fritids och skolbibliotek har förstås en viktig roll. Folkbibliotekens arbete mot skolelevernas fritid, framför allt loven, nämns också samt att det finns andra läsfrämjande aktörer.

Vilka kompetenser bör det då finnas i ett Läsråd som ska kunna driva Läsdelegationens förslag vidare? 

Där bör finnas personer med erfarenhet från folkbibliotekens arbete med de små barnen, någon som har kännedom om möjligheter och svårigheter i samverkan mellan föräldrar, BVC, förskola och barnbibliotekarier. Det görs och har gjorts väldigt fina arbeten med läsombud i förskolor, bokstart med hembesök till småbarnsföräldrar, förskolebibliotek med mera. Kunskaper om hur detta kan organiseras och vilket stöd som behövs är viktigt för att driva detta vidare.

I Läsrådet bör också finnas kompetens runt skolbiblioteksutveckling. En skolchef som framgångsrikt drivit utveckling i en hel kommun, en rektor som ser till att skolbiblioteket når sin fulla potential eller kanske en driven skolbibliotekarie. Skolbiblioteksfrågan är väl undersökt, skolbiblioteksutredningens betänkande Skolbibliotek för bildning och utbildning är presenterad och det är oerhört viktigt att Läsrådet håller i den här frågan.

Genom att satsa på skolbibliotek och på folkbibliotekens samverkan med BVC, föräldrar och förskolor kan vi nå ALLA barn och ungdomar. Då kan vi få det grundläggande, systematiska och envisa arbete med litteratur och lässtimulans som är helt nödvändigt. 

Lärarnas roll är förstås central för våra barns och ungdomars läsning. Jag vill gärna ha minst en erfaren lärare med i Läsrådet. Någon som vet vilka utmaningar som finns i dagens skola när det gäller att avsätta tid för läsning och som kan hjälpa till att värna detta centrala mot alla mer kortsiktiga krav som ställs på skolan. 

Kunskap om omvärlden utanför skola och bibliotek är säkert också bra, någon som har koll på läsfrämjande organisationer och andra som är intressanta samarbetspartner. Jag vet inte riktigt vilken erfarenhet som krävs för detta? 

Och så forskare! För att öka våra kunskaper om läsning och läsfrämjande krävs förstås ett samarbete med forskarvärlden. De förändringar som behöver komma till stånd får bäst förutsättningar om de utgår från kunskaper, men utvecklingsarbete måste också följas och beforskas för framtiden. 

De helt centrala frågorna för att få våra barn och unga att bli läsare är barnbibliotekariernas arbete med förskolebarn, undervisningen i skolan och skolbiblioteken. Där behöver Läsrådet ha hög kompetens.

De som nu valts ut att sitta i Läsrådet kan säkert vara bra personer sitt sätt, och vissa mycket viktiga kompetenser finns med, men jag är mycket besviken på sammansättningen i stort och väldigt rädd att Läsrådet inte kommer att bevaka skolbiblioteksfrågan.

Cilla Dalén