Visar inlägg med tagg:

Detta är inlägg 2 om vad det är jag som bibliotekarie bidrar med för att skapa en läskultur på skolan. Jag jobbar ju på en f-9-skola och det skiljer förstås en hel del mellan olika stadier.

Mellanstadieeleverna kommer till skolbiblioteket lite då och då för att låna böcker. Det kan vara på lärarnas initiativ, för att de ger läsläxor eller har lässtunder i klassrummet. Eller för att eleverna själva vill komma, kanske på den lunchrast i veckan som klassen får vara inne och läsa eller plugga i bibblan. Att möta eleverna på deras rast är väldigt fint för att kunna bygga relationer och få dem att trivas i biblioteket.

Jag ber lärarna 3-4 gånger per termin att få ha bokprat i klasserna. Jag går till klassrummet och berättar om böcker, och sedan går vi tillsammans till biblioteket så de kan låna. De här bokpraten gör att eleverna får kännedom om böcker, men det är också ett sätt att visa hur viktigt det är med läsning. Lärarna är med och lyssnar och intresserar sig för elevernas bokval.

Jag stöttar lärarna lite mer runt läsning. Ibland efterfrågar de boktips, jag puffar på och råddar runt författarbesök och försöker underlätta för dem på andra sätt när de vill arbeta med böcker. Lärare har mycket att göra, kan jag hjälpa dem runt läsningen på något sätt så gör jag det.

I år kör jag genreläsning med femmorna, och sexorna har en bokcirkel på fritiden. Det är faktiskt 1/4 av eleverna som är med i bokcirkeln – fantastiskt roligt (ett bra samarbete med lärarna… för de är suveräna på att peppa sina elever). Många elever på mellanstadiet är också engagerade i läsfrämjande riktat mot de yngre eleverna. De läser högt, gör utställningar och gör reklam för läsning på olika sätt. Detta eftersom jag bjudit in dem att vara med i Läsplogen – ett riktigt bra sätt att bidra till läskultur!

En viktig grej är att kunna köpa in böcker som passar eleverna. De tipsar mig och önskar en hel del böcker nu – ett gott tecken på en fungerande läskultur. Anslaget för medieinköp är bra och jag kan köpa in varierad litteratur och många exemplar av populära böcker.

Jag har skrivit en krönika till Natur & Kulturs tidning ABCklubbens magasin, riktad till lärare för de yngre eleverna. Rubriken är Låneglädje i skolbiblioteket och eftersom den inte finns på webben ska ni få ett citat här.

Jag tror att det allra viktigaste är ett ordentligt medieanslag till skolbiblioteket. Att kunna ha många exemplar av populära böcker, långa bokserier med lättlästa titlar och attraktiv facklitteratur på olika läsnivåer – det är så bra! Elevers läsglädje smittar, det kan bli fantastiska epidemier av läslust runt till exempel Flugo, Riddarskolan, Jack-böckerna eller Dunne. Men även den mest lässugna eleven kroknar av en fyra månader lång reservationskö.

Som jag nämnt fick vårt skolbibliotek mycket extra pengar i höstas. Just nu finns en massa nya böcker av Astrid Lindgren exponerade i en utställning gjord av mellanstadiets mediateksråd – detta skapar definitivt lässug.

AL utställning Enbacken

En annan mycket viktig sak med ett rejält bokanslag är att lärarna och fritidshemmen då kan låna med sig 40-50 böcker, låta eleverna upptäcka dem och sedan byta dem mot andra böcker när de bedömer att böckerna spelat ut sin roll. Med ett för lågt bokanslag till skolbiblioteket följer ofta att lärare i stället köper böcker för något annat anslag, och under de perioder de inte använder böckerna kommer de inte andra lärare till godo. Lärare och fritidshemspersonal måste kunna lita på att skolbiblioteket har de böcker de behöver. Det är ekonomiskt i längden för skolan.

Cilla Dalén

Nu är höstterminen 2020 slut. En konstig Covid19-termin, men också en ganska vanlig.

Idag satt jag och summerade terminen litegrann och konstaterade att det mesta har faktiskt gått ganska bra. Jag har varit sjukskriven mer än vanligt, och så även en hel del av kollegorna, så en del av det som var planerat har inte gått att genomföra. Jag skulle haft en Fira-Pippi-vecka med skojsigheter för de yngre eleverna men då var jag hemma med en liten förkylning. Bokpraten för högstadiet före jul blev inte av när de fick distansundervisning sista veckan, och en del andra saker har också blivit inställda. Men lånestatistiken visar att det faktiskt lånats fler böcker än förra höstterminen (då antalet lån mångdubblats efter att jag anställts).

Det stora projektet Nobel i Rinkeby och Tensta fick ett fint genomförande, trots att inget var som vanligt runt Nobelpriset heller. Jag gjorde nästan ingenting för detta projekt, men vill gärna tipsa om att det nu finns en webbplats där man kan läsa om allt fint som händer.

Nobelirinkebytensta

Några nyheter har vi också satt igång med denna hösttermin. Vi har nu ett etablerat samarbete skolbibliotek-fritidshem runt fritidsbibblan med en aktivitet på varannan torsdag då barnen byter böcker och gör fint. Utebibblan är mycket lyckad, den måste leva vidare efter coronan på något sätt. Jag har tillsammans med kuratorn gjort ett mindre arbete med sjuorna runt nätkärlek, vi genomförde en språkdag och utvärderingen av facklitteratursprojektet med treorna visar att det fungerade bra.

Nu är det jullov och då har ett annat samarbete med fritidshemmen fortsatt, det är nu självklart att jag har högläsning vid morgonsamlingen de dagar jag arbetar. Det funkar utmärkt att läsa för 30 barn när man har projektor.

Högläsning fritids

På lovet ska jag också försöka få alla nya böcker klara att ställa ut i biblioteket. Skolbiblioteket fick ett mycket stort extra anslag i höstas, så mediebeståndet är nu väldigt fint. Hurra för det!

Bokinköp

Men först ska jag vara ledig några dagar- god jul på er allihop!

Cilla Dalén

7

dec

Hurra!

Nya böcker

Så här när årsslutet närmar sig fick vi en massa pengar för att uppdatera bokbeståndet i skolbiblioteket. Det blev många böcker i de serier som redan är populära, mycket för nybörjarläsarna, en bra start till ett användbart bestånd av böcker på engelska, fina bilderböcker för boksamtal, attraktiva faktaböcker med mera med mera… Adlibris har varit ovanligt snabb och böckerna har redan börjat levereras, det känns väldigt fint. Eleverna ska få börja låna av böckerna inför jullovet – hurra!

Den kommande veckan blir spännande för oss på Enbacksskolan. Våra nior ska få möta Nobelpristagaren Olga Tokarczuk på Rinkeby bibliotek, de har förberett sig genom ett gediget arbete tillsammans med sina lärare och Gunilla Lundgren och Annelie Drewsen. Annelie har skrivit en del om arbetet på sin webbplats.

Jag kommer nästa vecka att köra stafettkontot Skolbibliotekarierna på Instagram. Välkomna att följa mig där!

Engelska biografierna

I höstas köpte jag en himla massa lättlästa biografier på engelska från den här serien, säkert 60-70 stycken, och nu är nästan alla utlånade.

Jag har läst dem och haft verkligt roligt! Jag har lärt mig om personerna, deras samtid, deras plats och ibland diskuterar även författarna sina källor. Jag tror att böckerna passar för hyfsade läsare på mellanstadiet och våra högstadieelever läser dem med glädje.

Jag fick en kommentar på mitt förra inlägg om böcker på engelska från Helena på MTM. De är angelägna om att vi bibliotekarier ska veta att vi kan tipsa dem när vi vill ha böcker inlästa till Legimus. Det gjorde jag faktiskt med dessa böcker i höstas, och nu finns sju av dem tillgängliga för våra elever med läshinder.

För de skolor som har Inläsningstjänst (ett kommersiellt företag som framför allt tillhandahåller inlästa läromedel) kan det vara bra att veta att de också har hela Nypons och Viljas bestånd av lättlästa engelska böcker – inlästa och i fulltext.

Engelskaböcker

Våra lärare låter eleverna läsa egenvalda böcker på engelska i mycket högre grad nu än för ett par år sedan. Det har gjort att jag behövt köpa in mycket ny litteratur på engelska och nu efter årsskiftet fick jag 10 000 kronor extra just för detta. Att köpa och göra i ordning dem har tagit ungefär 10 timmar. Så 1000 kronor i timmen är vad jag klarar av att köpa in ny litteratur för, i alla fall om den är på engelska.

Det tog mig två timmar att göra själva beställningen. Jag hade några uppskrivna titlar som jag visste att jag ville köpa, jag hämtade tips på bilderböcker och några faktaböcker från Adrienne Gears webbplats, jag beställde några böcker som eleverna har läst på svenska och så hade jag lite önskemål från lärare. Tillsammans blev det 51 titlar och ett kit med 40 böcker och tre boxar med folksagor. Några av titlarna köpte jag tre eller fem ex av. Jag beställde alla böckerna inplastade, det kostar för oss i Stockholm tio kronor per bok.

När böckerna kommit fick jag hjälp av en elevbibliotekarie att bocka av följesedeln så den tiden räknar jag inte. Inte heller tiden det tog för ett gäng tredjeklassare att stämpla alla böckerna och klistra på små vita lappar över de streckkoder vi inte skulle använda.

En eftermiddag satt jag i tre timmar och gick igenom ungefär 85 av titlarna. Jag letade efter titeln i bibliotekskatalogen, om boken fanns där la jag in den i katalogen och kollade sedan om den fanns i Legimus. De svenska böckerna finns i stort sett alltid i Legimus men sällan de engelska. Därför klistrar jag på små lappar på de böckerna så att våra elever som läser talböcker enkelt kan hitta engelska böcker. För de böcker som inte fanns i vår katalog antecknade jag ISBN, författare och titel och skickade in uppgifterna till Medioteket.

Några dagar senare ägnade jag ett par timmar till åt dessa böcker. Då hade alla hunnit få katalogposter och jag kunde lägga in resterande böcker i katalogen och kolla vilka som fanns i Legimus.

Sedan tog det ungefär ett par timmar till att göra samma procedur med de resterande 20 titlarna; lägga in i katalogen, beställa katalogposter och kolla Legimus samt klistra små lappar.

Sedan ska jag förstås försöka läsa en hel del av böckerna också. Men det får bli lite allteftersom.

17

feb

I skolbiblioteken hanterar vi medier som eleverna ska använda i skolan. Lärare och elever läser tillsammans i böcker och arbetar med digitalt material som vi tillgängliggör på olika sätt.

När man läser om god undervisning för elever med annat modersmål så sägs det ofta att läraren inte ska använda lättlästa texter. Man menar att det är viktigt för eleverna att jobba med texter som har ett ämnesinnehåll som är åldersadekvat, och att lärare i stället ska stötta eleverna på olika sätt så att de förstår ämnesinnehållet och utvecklar sitt språk.

Det tror jag absolut på!

Men det betyder inte att vi i skolbiblioteken inte ska ha lättläst material.

Dels har vi elever på så enormt många olika nivåer, både språkligt och vad gäller deras ämneskunskaper. Det som är lättläst för en elev kan vara nog så avancerat för en annan!

Dels använder eleverna våra medier även för att jobba med ensamma, utan lärarens stöd. De lånar ju böcker att läsa hemma och de kommer till biblioteket för att studera på egen hand.

Så att försöka skaffa fram ”lättläst” material är viktigt för mig, och inte alltid så lätt.

Cilla Dalén Hjulsta grundskola

 Ibland är man lite ensam som skolbibliotekarie!

Jag tycker inte att det känns så särskilt ofta. Lärare och annan personal på skolan är mina kollegor, de ställer upp och stöttar när jag behöver hjälp med något. Och jag har dessutom Ulrika som sköter biblioteket på f-6-delen av Hjulsta grundskola, så jag är nog lyckligt lottad för att vara skolbibliotekarie.
 
Men det ger mig också väldigt mycket med de kontakter jag har utanför vår skola.
 
I Stockholm finns en central resurs som heter Medioteket, det är vår skolbibliotekscentral extra plus. Där ordnas kurser och mötesplatser som ofta är givande för mig.  Bibliotekarierna på Medioteket ordnar även nätverksträffar för skolbibliotekarier i de olika stadsdelarna.
 
Skolbiblistan är en mejlinglista för skolbibliotekarier runt om i landet; en del lärare har också upptäckt att det kan vara fiffigt att vara med på den. Där diskuteras och tipsas om böcker, metoder, länkar och annat.
 
Det finns ett antal forum och grupper på facebook som jag använder för inspiration och diskussion. Olika skolbiblioteks sidor för sina elever förstås, men också andra bibliotek. Forum för barn- och ungdomsbibliotekarier och andra med samma fokus är plats för livliga litteraturdiskussioner, Pedagogiska program Stockholms stad ger tips om möjligheter i vårt nätverk, i gruppen The Big Five diskuteras undervisning utifrån Svanelids artikel om de fem förmågor som återfinns i kursplanerna för olika ämnen (hyfsat kompatibelt med det vi bibliotekarier kallar informationskompetens) etcetera etcetera. 
 
Twitter är fantastiskt. Både människor, organisationer och olika samhälleliga instanser visar sina allra bästa sidor där. Man svarar snabbt och hjälpsamt, diskuterar och leder varandra vidare till intressanta ställen på nätet. Och man kan tjuvlyssna på kunniga människors samtal om sådant man själv är nyfiken på. Ett stort gäng med lärare har varje torsdagskväll olika teman som de diskuterar under hashtaggen #skolchatt. Man kan även följa konferenser, som i slutet av förra veckan då #skolbib12 gav rapportering från en skolbibliotekskonferens som pågick i Stockholm.
 
Jag är inte så noggrann med olika bloggar just nu. Jag läser oftast blogginlägg när någon länkat till dem från twitter eller facebook. Tidigare följde jag en massa bloggar via Bloglovin, men jag har börja slarva med dem. Det handlar nog egentligen om att jag borde städa bland bloggarna för att de ska motsvara det informationsbehov jag har just nu.
 
Det ändrar sig över tid, hur jag håller mig informerad och sköter min omvärldsbevakning. Det är nog till en del att mina behov ändras, men också att olika kommunikationsvägar utvecklas åt olika håll. Jag känner för tillfället inte så stort behov av att ha totalkoll på olika nya böcker; det beror säkert på att jag jobbat några år nu i mitt bibliotek och byggt upp urval av böcker som jag tycker funkar på skolan. Alltså måste jag inte läsa så hemskt mycket bokbloggar och recensioner, det räcker med tips jag fångar upp lite mer sporadiskt. Facebook har utvecklats på ett sätt som gör att jag känner att det håller på att förlora i värde. Forum och grupper funkar bra, men jag måste verkligen själv göra listor och aktivt söka upp de ställen där det intressanta pågår. I mitt vanliga flöde försvinner det spännande bland all reklam och meddelanden om olika saker som mina vänner påstås gilla.
 
Cilla Dalén Hjulsta grundskola f-9

29

okt

Det kom en fråga till bloggen från Toura Hägnestam:

”Nu ställer jag en fråga som avslöjar min okunnighet! MEN hur ser skolbiblioteksarbetet ut för läsning på iPads o.likn. I dessa tider när vi arbetar med att lära barn läsa via ”att skriva sig till läsning” – hur ser det ut med böcker på paddorna? Börja läsa böcker, tänker jag på. Finns de? Hur ser kunskapen ut runt sådana? Dessutom understryker ju kursplanen i svenska vikten av att ha och arbeta med en stor bredd av läsmaterial.”

Och mitt ännu okunnigare svar var att jag har ingen aning! Jag jobbar med årskurs 7-9 och vi har inga iPads.

Men alla duktiga bibliotekarier och lärare: Hur hanterar ni detta med böcker till iPads?

Cilla Dalén Hjulsta grundskola

25

okt

Ett och ett halvt tusen

olika barn- och ungdomsböcker ges ut i Sverige varje år. Jag vill förstås att eleverna på min skola ska få ta del av de böcker som kan ge dem mest läsglädje. Hur ska jag hitta dem – jag kan ju inte läsa alla?

Jag har tidigare berättat att jag följer ett antal bloggar för att få boktips. Tidningar och facktidskrifter ger en del, men det är inte alltid recensenternas smak överensstämmer med mina elevers. Bokförlagens egen reklam och information tar jag också del av, speciellt de förlag som har en mindre utgivning som särskilt passar läsovana elever (Argasso, Nypon, LL-förlaget). Och vänner, släktingar och kollegor ger ibland utmärkta förslag.

Eleverna på skolan ger ganska ofta förslag på vad jag ska köpa in, och då gör jag nästan alltid det. Bäst är när eleven verkligen har läst en bok, näst bäst när eleven har hört av kompisar eller syskon att den är bra. Ofta köper jag in även de böcker ungdomarna är sugna på att läsa, men det är lite mer av en chansning. Just nu har vi tre böcker som hör ihop med en TV-serie, Pretty little liars, och jag hoppas att de som tyckt om serien och velat ha böckerna även kommer gilla att läsa dem. Elevbibliotekarierna har just nu varsitt exemplar av Barnbokskatalogen så de kan kolla av nyutgivning och önska titlar till biblioteket.

Idag har jag varit på Mediotekets bokpresentation Höstens nya böcker, där Ingalill och Clarissa berättade om en hög med nya böcker. Mediotekets bokpresentation är bra för bibliotekarierna är vana vid att tänka runt hur böckerna kan fungera för barnen och ungdomarna i skolan. De väljer böcker som de tycker har litterär kvalitet och intressant innehåll, och som de tror att ungdomarna kommer att uppskatta.

Och jo, jag läser många böcker själv också. Det brukar bli drygt hundra ungdomsböcker om året – men alla de är inte nya, jag försöker läsa in mig även på en del av det som redan fanns i biblioteket när jag började på skolan.

Cilla Dalén, Hjulsta skolor

Om bloggen

Porträtt på Cecilia Dalén som står mot en plank.

Bibliotekarien Cilla Dalén bloggar från sitt skolbibliotek på Enbacksskolan i Tensta. På skolan går drygt 400 elever från förskoleklass till årskurs nio.

På bloggen finns både beskrivningar av vardagen som bibliotekarie och funderingar över hur alla vi alla vi i skolan kan arbeta med läsning och med informationssökning och källkritik. Fram till augusti 2019 jobbade Cilla på Hjulsta grundskola.

Tidigare har även Monika Staub Halling och Lotta Metcalfe bloggat här.

Kontakt: Cecilia Dalén