Visar inlägg med tagg:

15

okt

Wikimini – samarbete bibliotekarie och lärare

Postad av Cilla

Våra nitton elever i årskurs fyra publicerade igår fina artiklar om vetenskapsmän i Wikimini. Det var avslutningen på ett stort arbete de gjort tillsammans med Kristina Eriksson, lärare i Sv/SvA och NO, och mig.

Wikimini

Vi började med några lite allmänna lektioner om informationssökning på webben, Google med mera. De följde ungefär samma upplägg som jag använde med femmorna förra året. Anledningen till att vi la detta moment först var att lektionerna skulle filmas av Skolverket, det blir så småningom en kort film som ska ingå i detta sammanhang.

Under höstterminens första period har Kristina och klassen arbetat väldigt gediget med beskrivande text enligt genrepedagogisk metod. Det här är en viktig del av den undervisning Kristina har i Sv/SvA och denna undervisning blev en förutsättning för att eleverna skulle kunna skriva bra faktatexter.

I slutet av september bedömde Kristina att det var dags för att börja arbeta med vetenskapsmän och uppfinnare. Hon skrev förslag till olika personer som eleverna skulle kunna fördjupa sig i två och två. Innan hon fastställde listan med vetenskapsmän kollade jag att det fanns bra lättläst information att få tag i om dessa. Kristina delade upp eleverna i par och bestämde vilka som skulle skriva om respektive vetenskapsman.

Nu var det dags för mig att leda ett lektionspass igen. Jag valde att använda en av våra utvalda vetenskapsmän, Rosalind Franklin, när jag visade hur man kan söka information. Vi började med att googla och sedan titta på artikeln i Wikipedia om henne. Vi pratade om vem som har skrivit artikeln, kollade källförteckning och tittade i historiken för att se hur en artikel blir bättre genom att många hjälps åt.

Vi pratade om att Wikipedia ofta har ganska svårlästa texter, och att det är bra att Wikimini finns nu – så att alla fina arbeten som görs av barn i skolan kan läsas av andra.

I det här arbetet ville vi att eleverna skulle använda två eller tre källor, det är alldeles tillräckligt för elever i fjärde klass att försöka arbeta ihop information från ett par texter. Jag sa att vi inte ville att eleverna skulle använda Wikipedia i detta arbete, utan välja texter som är enklare att läsa.

Jag påminde eleverna om hur man kollar innehållsförteckning och sakregister i fackböcker och förklarade snabbt hur man kan slå i den barnuppslagsbok som fanns i klassrummet. Detta har vi arbetat med tillsammans när eleverna gick på lågstadiet. Om eleverna valde texter ur böckerna så kopierade vi upp dem.

Jag visade också hur man söker i NE på webben, väljer den enkla texten och sedan skriver ut den. Eftersom Rosalind Franklin var lite knepig att hitta information om visade jag sedan hur man kan förbättra en googlesökning genom att fundera över vilka ord som kan tänkas stå i en text man söker, och sedan skriva i flera sådana ord i sökrutan.

Därefter arbetade eleverna med att söka information om sina vetenskapsmän. Målet för lektionspasset var att alla grupper skulle ha två eller tre bra lättlästa texter utskrivna på papper och jag tror att alla lyckades med det.

Kristina lät sedan eleverna arbeta med texterna på olika sätt under de kommande veckorna. Hon förebildade genom att klassen tillsammans arbetade med Galileo Galilei, och sedan gjorde eleverna likadant med sina egna vetenskapsmän. De läste först texterna, gjorde sedan en mindmap och skrev slutligen en egen text, alltihop två och två.

Och igår var det alltså dags att publicera texterna. Eleverna skapade konton i Wikimini, Kristina förebildade på den interaktiva skrivtavlan så att alla kunde se, och sedan satte eleverna igång med full fart. Vi vuxna gick runt och hjälpte till där det behövdes. Det var enkelt för eleverna att publicera helt nya texter, men ganska svårt för de elever som i stället för att publicera en ny text skulle förbättra en text som redan fanns. Men de klarade det bra, tycker jag. Alla hade med källförteckning och de som hann med gjorde även länkar till andra texter i Wikimini.

Här kan ni läsa elevernas texter, kanske kommer några av dem snart även få fina illustrationer som eleverna har gjort:

Jag tror förresten att hela arbetet blev ganska likt någonting jag skrev för ett par år sedan.

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

19

mar

Internet och Google med femmorna

Postad av Cilla

För någon vecka sedan hade jag en lektion med femmorna om Internet och Google. Det var den första av tre inplanerade lektioner som är en del av att de ska skriva i Wikimini, om ALMA-pristagare. Min roll är att jobba lite med informationssökning och källkritik, klassens lärare leder läsning och litteratursamtal samt låter eleverna skriva faktatexter om författare.

Så här gick lektionen till:

Eleverna fick prata två och två om vad Internet är. När vi lyfte i helklass blev svaren av typen vad som finns på Internet, alltså Youtube, spel etcetera.

Därefter tittade vi på de första 4.24 minuterna av Internet – så funkar det! där Internet beskrivs mer tekniskt som ett nätverk. Jag tog mig inte tid till att diskutera filmsnutten eftersom det kändes viktigare den här gången att prata om Google.

På Active Boarden öppnade jag sedan google.se och frågade eleverna vad Google skulle göra om jag skrev ordet Tensta. Svaret blev att Google plockar fram fakta om Tensta.

Det här är viktigt tycker jag: att eleverna förstår att Google är en sökmotor, ett program, en maskin, som letar efter ordet – inte en människa som förstår att vi står här i skolan i Hjulsta och vill hitta fakta. Så det försökte jag förklara. Jag berättade också att man kan tänka att en Google-spindel springer runt i nätverket, men inte överallt, och samlar in en massa uppgifter i en databas. Den är oftare på ställen som uppdateras ofta, och mer sällan på ställen där det inte händer så mycket. Och när vi gör en sökning i Google så sker den i databasen.

Sedan googlade vi på ”Tensta” och tittade på vad vi såg på skärmen. Jag tycker också att det är viktigt att eleverna reflekterar över vad de ser, inte bara klickar på översta träffen. Medan jag fortsatte att använda termerna sökmotor, program och maskin så tittade vi på hur många träffar det var, kollade var faktarutan till höger hämtat sin information ifrån (Wikipedia, vilket det ofta är) samt pratade om att Google ofta plockar fram bra information till oss.

Tensta google

Varför är då de översta träffarna ofta bra? Jag vet ju inte riktigt själv, men vi pratade i alla fall om att det handlar om algoritmer, alltså beräkningar som är inprogrammerade i Google. Till de faktorer som påverkar sorteringen hör: om ordet finns i webbadressen, om det finns i rubriker och om det förekommer många gånger, om det finns många länkar till en webbsida och kanske även många länkar från. Eleverna föreslog att det också kan handla om att många klickar på just den länken, och det låter väl troligt.

Jag visade även vad som händer om man söker på ordet ”mattor”, då kommer nämligen flera annonser överst.

Eleverna fick sedan arbeta två och två vid en dator. Jag hade gjort ett papper de skulle fylla i, efter att ha gjort en enkel sökning på termer jag gett dem. Termerna valde jag ut för att det kunde vara intressant att jämföra resultat från de olika paren, men vi hann ganska lite av det. Varje par fick en av följande termer: Karl XII, Karl III, frisyr, frisör, Stockholm, Ryssland, Estelle, Victoria, sjörövare, pirater.

Eleverna skulle anteckna:

1. Hur många träffar har ni fått?

2. Finns det någon informationsruta till höger?

3. Varifrån är informationen hämtad i så fall?

4. Finns det annonser eller aktuellt överst i träfflistan?

5. Titta på de tre översta träffarna (efter eventuella annonser och aktuella träffar). Varför tror ni att de har kommit överst?

Eleverna jobbade på fint, vi vuxna gick runt och hjälpte till och jag tyckte att eleverna reflekterade och funderade klokt.

Till det vi hann lyfta efteråt hörde skillnaden i antalet träffar på ”Stockholm” och ”Ryssland”. Varför var det många fler träffar när man sökte på ”Stockholm”? Eleverna spekulerade, men när vi började diskutera vad ”Stockholm” respektive ”Ryssland” heter på olika språk så tror jag vi var närmast sanningen.

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

6

feb

Två lektioner om Internet

Postad av Cilla

har jag haft med treorna. Det känns som om jag introducerade lite tankar hos eleverna och läraren – vi får bygga vidare på dem senare. Båda lektionerna satt vi tillsammans i klassrummet framför en upprojicerad bild av en datorskärm. Jag försökte hela tiden vara tydlig och benämna vad vi gjorde tillsammans, för att termer skapar ordning i våra tankar.

Lektion ett

Jag berättade att vi skulle se en kort film och prata om Internet, öppnade en webbläsare och skrev in adressen till Youtube. Jag berättade att eftersom jag visste vad filmen hette så skrev jag namnet på den i sökrutan på Youtube: Internet så funkar det. När vi såg startsidan på filmen fick eleverna använda lässtrategin Spågumman en liten stund och prata med varandra två och två om vad de trodde att filmen skulle handla om. Innan vi såg filmen uppmanade jag dem att vara detektiver medan vi tittade, det finns många nya ord i filmen.

Därefter kollade vi på fram till 2.12 i filmen, samlade ihop ord vi undrade över och jag såg till att ord som jag bedömde som kluriga och viktiga kom med. Det var bland annat surfplatta, sladd, kabel, mobilmast, nätverk och Internettrafik. Vi pratade om orden och försökte förstå. Sedan kollade vi de två minuterna i filmen en gång till, den här gången med uppdraget att vara reportrar och ställa frågor till filmen. Det var inte svårt, eleverna kom med många kloka funderingar, här är några av dem:

internetlektion treor jan 2016

Vi diskuterade inte möjliga svar så länge, utan jag uppmanade eleverna att fundera vidare och kanske prata med kloka syskon eller föräldrar.

Lektion två

Ett par veckor senare började vi lektionen med att återkoppla till frågorna från förra gången. Eleverna hade kloka idéer om Sydpolen och jag berättade att det där med hur informationen kan hitta skulle vi få veta litegrand om när vi fortsatte titta på filmen. Vi såg filmen från början igen, men fortsatte denna gång till 4.12 minuter in. Vi kollade sedan av orden server, datorhall och pratade lite om språk och siffror och det där att datorer kan prata med varandra tvärs över jordklotet.

De här eleverna har bloggat en del de sista månaderna, tillsammans med en annan lärare, och jag tänkte att prata om bloggen kunde vara ett bra sätt att tydliggöra hur man kan hitta på Internet. Eleverna berättade för mig hur man kunde göra för att få fram deras blogg. Förslaget var att skriva hjulstastars i webbläsaren och det funkade utmärkt, de hade ju tittat på bloggen tidigare i klassrummet. Men om vi inte hade vetat vad bloggen hette, hur hade vi kunnat göra då?

Jag berättade om Google, att det är en sökmotor som hjälper oss att hitta, och att man kan tänka att det finns en Google-spindel som kryper runt på Internet och samlar information. Spindeln rör sig otroligt snabbt på Internet, men är inte riktigt överallt och besöker oftare de delar där det händer mycket saker. Och så använder Google den samlade informationen när man gör en sökning. Vi prövade att skriva många ord som finns i ett inlägg på elevernas blogg, och konstaterade att det som eleverna publicerat dagen innan fortfarande inte samlats in av google. Men ett äldre inlägg gick bra att hitta när vi skrev många ord.

Och så testade vi att skriva endast något av orden från inlägget i sökrutan på Google. Det blev nästan tre miljoner träffar -Oooh! Jag berättade att någonstans bland dessa träffar fanns förstås deras blogginlägg, men att det ju inte funkar att sitta och leta igenom så många webbsidor. Därför är det bra att skriva så många ord som möjligt utav de man tror finns på webbsidan.

Vi hann också med att pröva att göra bildsökningar. Vad händer när man skriver Cilla Dalén i en bildsökning? Jo, många bilder på mig kommer fram men också en hel del annat. Varför? Vi konstaterade att bildsökningen går till så att Google letar i texterna runt bilderna. Därför kan det bli lite tokigt, och det är viktigt att man klickar sig in till själva webbsidan för att läsa om bilden.

Ja, jag tycker inte heller att Google och Internet är lätt att begripa. Men jag är övertygad om att man måste försöka förstå vad som händer för att kunna hitta den information man vill ha. Och att ställa frågor och fundera är en bra väg även om vi inte alltid lyckats besvara dem. Häromdagen skrev jag om en föreläsning av Olof Sundin, läs gärna det inlägget också.

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

2

feb

Sökkritik

Postad av Cilla

var en term som jag hörde första gången idag, under en föreläsning av Olof Sundin, anordnad av Regionbibliotek Stockholm med rubriken Bibliotekariers arbete och algoritmernas logik.

Med sökkritik menade Sundin att vi måste inta ett kritiskt förhållningssätt till de söktjänster vi använder, inte bara till enskilda källor.

Han berättade om hur rangordningen av träffar i sociala medier och söktjänster påverkas av våra egna tidigare aktiviteter och våra vänner. Detta är särskilt påtagligt när vi använder smarta telefoner, där vi alltid är inloggade i olika tjänster. Det finns förstås fördelar med det, vi hittar kanske precis det vi letar efter. Men nackdelarna brukar innefattas i begreppet filterbubbla – vi får bara bekräftelse på våra egna tankesätt och värderingar.

För några decennier sedan filtrerades information mest genom olika människor. Det kunde vara tidningsredaktioner som valde nyheter, bibliotekarier som gjorde urval för inköp, lärare som tillhandahöll läromedel och muntlig information, bokförlag som bestämde vad de skulle ge ut etcetera. Idag kommer en stor del av vår information från webben och filtreras av söktjänster. Vi har svårare att förstå de villkor som gäller för vilken information vi möter, vi känner inte riktigt till de algoritmer som styr vad som dyker upp på våra skärmar.

Algoritmer står i det här sammanhanget för de uträkningar som ligger bakom hur sökresultat presenteras till exempel på Google eller Youtube. Det kan alltså handla om anpassningar till personen som söker, men bland annat handlar det om att lyfta fram sådant som är populärt på olika sätt. Filmer i Youtube som många sett, gillat och kommenterat presentas högt upp i träfflistorna, webbplatser som många länkar till kommer högt hos Google.

Olof Sundin kallade det för att människor är ”algoritmanpassade” när de förmår manipulera söktjänster att ranka vissa träffar högt.  Olika företag sökoptimerar sina webbplatser för att de ska dyka upp i träfflistorna, och Olof Sundin tyckte att kunskaper om detta behövs hos oss som söker information, vi behöver vara sökkritiska och inte endast passivt godta det Google med flera ger oss.

Olof Sundin hade ett förslag till vad som skulle kunna vara bibliotekariers ethos:

BIbliotekariers ethos Sundin

Fint, eller hur?

Utifrån detta diskuterades vårt arbete i förhållande till söktjänster och sociala medier. Frågor som diskuterades av Olof Sundin och senare togs upp i gruppsamtal var bland annat om vi i skolan bör undervisa mer om söktjänster och deras algoritmer och göra bilden av att söka information mer komplex, om man på folkbibliotek kan motverka filterbubblan genom att rekommendera andra söktjänster än Google, hur olika sätt att komma åt Internet i publika lokaler påverkar hur mycket data som samlas in från oss användare med mera.

Vi fick också en del lästips, dem får jag återkomma till.

Föreläsningen och diskussionerna gjorde att jag känner mig bekräftad i en del av mitt arbete där jag trevat runt lite – det gäller sådant som att titta tillsammans och fundera över vad som händer när vi söker information på webben. Det är helt klart viktigt att förstå vad det är man gör. Dessutom fick jag ett ord för den där nya faktarutan som dyker upp till höger i datorn när man googlar: Google knowledge graph heter den – nu vet jag det.

Läs Sundins och Haiders rapport här!

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

19

nov

Vad är bra och vad är inte bra

Postad av Cilla

och kanske det mesta är intressant, bara man vet vem som står bakom och är lagom kritisk?

Den här veckan har jag haft lektioner om informationssökning där vi inte bara kollat efter bra material i NE och på Länkskafferiet.  I samband med olika arbeten som klasserna håller på med googlade vi också tillsammans i helklass och diskuterade träffarna. Då framkom bland annat dessa synpunkter:

Wikipedia – kan innehålla mycket bra information, kan stå felaktiga saker, kan vara svårläst. Kul att höra var att en elev testat att redigera en artikel och skriva dit något dumt; det försvann rätt snabbt när någon annan rättade till.

Mimers brunn och skolarbete.nu – kan vara bra om eleverna som lägger upp arbeten där har jobbat hårt och gjort bra jobb, kan innehålla fel för de är inte experter,

Reklam för kosttillskott – kan vara bra om det är läkare som varit med och gjort reklamen, kan luras om de bara vill sälja.

Flashback – kan finnas rasistiska grejer, många diskussioner om allt möjligt, användbart om det är åsikter man vill ha.

Läs gärna här om att samtalsgoogla.

Cilla Dalén Hjulsta skolor

27

aug

Läraren är den enskilt viktigaste faktorn

Postad av Cilla

för elevernas resultat i skolan, brukar det sägas. Och det stämmer säkert – kanske även när det gäller att utveckla elevernas förmåga till informationskompetens?

Som jag skrev i mitt förra inlägg så kräver goda resultat hårt arbete av lärare och elever på min skola. Det är mycket som ska hinnas med!

I forskning om flerspråkiga elevers lärande, sammanfattad bland annat i den nya skriften Greppa språket från Skolverket, förordas att man arbetar med ämnesinnehåll och språk parallellt i all undervisning. En grundläggande tanke bakom detta är att skolelever inte kan lägga ämnes­lärandet på hyllan i väntan på att de lärt sig språket.

Om lärarna nu inte heller ska avvakta med informationssökning och källkritik tills språket är ikapp så måste nog dessa delar också integreras med det andra. Och jag tror att en del i detta kan vara om man som lärare tänker på att i undervisningen förebilda informations­kompetens. Kanske är det självklart, men jag menar till exempel:

När man ska läsa en text ur läroboken tillsammans så kan man tänka högt medan man slår upp rätt kapitel i innehållsförteckningen eller letar efter ett begrepp i bokens sakregister (forskning visar att många elever inte behärskar grundläggande sätt att utvinna information ur en faktabok).

Om man vill visa eleverna någon bra webbsida så kanske man inte ska plocka fram den direkt utan visa hur man gör när man hittar den, och under tiden tänka högt om varför man väljer att göra just så (elever kan ofta inte alls så mycket om sökningar på webben som vuxna tror – de googlar och läser i wikipedia, men behöver lära sig att göra mer specificerade sökningar och att använda länkkataloger).

När man tillsammans tittar på till exempel information på webben så kan man göra källkritiska överväganden medan man tänker högt: – Det som står här verkar konstigt, det stämmer inte med vad jag vet sedan förut… – Den här texten kanske kan vara intressant att läsa, hon som skrivit den är forskare… -Undrar varför det inte står samma sak på de här båda ställena…

Att förebilda informationskompetens räcker förstås inte, eleverna måste jobba själva också. Men jag tror att det ändå kan vara en bra början som inte tar så mycket extra tid från allt annat viktigt.

Cilla Dalén, Hjulsta skolor

Om bloggen

Porträtt på Cecilia Dalén som står mot en plank.

Bibliotekarien Cilla Dalén bloggar från sitt skolbibliotek på Enbacksskolan i Tensta. På skolan går drygt 400 elever från förskoleklass till årskurs nio.

På bloggen finns både beskrivningar av vardagen som bibliotekarie och funderingar över hur alla vi alla vi i skolan kan arbeta med läsning och med informationssökning och källkritik. Fram till augusti 2019 jobbade Cilla på Hjulsta grundskola.

Tidigare har även Monika Staub Halling och Lotta Metcalfe bloggat här.

Kontakt: Cecilia Dalén

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Arkiv

Senaste inläggen

Arkiv