var en term som jag hörde första gången idag, under en föreläsning av Olof Sundin, anordnad av Regionbibliotek Stockholm med rubriken Bibliotekariers arbete och algoritmernas logik.

Med sökkritik menade Sundin att vi måste inta ett kritiskt förhållningssätt till de söktjänster vi använder, inte bara till enskilda källor.

Han berättade om hur rangordningen av träffar i sociala medier och söktjänster påverkas av våra egna tidigare aktiviteter och våra vänner. Detta är särskilt påtagligt när vi använder smarta telefoner, där vi alltid är inloggade i olika tjänster. Det finns förstås fördelar med det, vi hittar kanske precis det vi letar efter. Men nackdelarna brukar innefattas i begreppet filterbubbla – vi får bara bekräftelse på våra egna tankesätt och värderingar.

För några decennier sedan filtrerades information mest genom olika människor. Det kunde vara tidningsredaktioner som valde nyheter, bibliotekarier som gjorde urval för inköp, lärare som tillhandahöll läromedel och muntlig information, bokförlag som bestämde vad de skulle ge ut etcetera. Idag kommer en stor del av vår information från webben och filtreras av söktjänster. Vi har svårare att förstå de villkor som gäller för vilken information vi möter, vi känner inte riktigt till de algoritmer som styr vad som dyker upp på våra skärmar.

Algoritmer står i det här sammanhanget för de uträkningar som ligger bakom hur sökresultat presenteras till exempel på Google eller Youtube. Det kan alltså handla om anpassningar till personen som söker, men bland annat handlar det om att lyfta fram sådant som är populärt på olika sätt. Filmer i Youtube som många sett, gillat och kommenterat presentas högt upp i träfflistorna, webbplatser som många länkar till kommer högt hos Google.

Olof Sundin kallade det för att människor är ”algoritmanpassade” när de förmår manipulera söktjänster att ranka vissa träffar högt.  Olika företag sökoptimerar sina webbplatser för att de ska dyka upp i träfflistorna, och Olof Sundin tyckte att kunskaper om detta behövs hos oss som söker information, vi behöver vara sökkritiska och inte endast passivt godta det Google med flera ger oss.

Olof Sundin hade ett förslag till vad som skulle kunna vara bibliotekariers ethos:

Fint, eller hur?

Utifrån detta diskuterades vårt arbete i förhållande till söktjänster och sociala medier. Frågor som diskuterades av Olof Sundin och senare togs upp i gruppsamtal var bland annat om vi i skolan bör undervisa mer om söktjänster och deras algoritmer och göra bilden av att söka information mer komplex, om man på folkbibliotek kan motverka filterbubblan genom att rekommendera andra söktjänster än Google, hur olika sätt att komma åt Internet i publika lokaler påverkar hur mycket data som samlas in från oss användare med mera.

Vi fick också en del lästips, dem får jag återkomma till.

Föreläsningen och diskussionerna gjorde att jag känner mig bekräftad i en del av mitt arbete där jag trevat runt lite – det gäller sådant som att titta tillsammans och fundera över vad som händer när vi söker information på webben. Det är helt klart viktigt att förstå vad det är man gör. Dessutom fick jag ett ord för den där nya faktarutan som dyker upp till höger i datorn när man googlar: Google knowledge graph heter den – nu vet jag det.

Läs Sundins och Haiders rapport här!

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola