Om du inte läst mitt förra inlägg, om vad jag testar med sjuorna, så gör det först.

Fortsättningen på detta blev att jag försökte låta eleverna samtala i grupper om 4-5 elever om novellen Sunnanäng som de haft i läxa. Jag lät en i varje grupp få i uppdrag att vara ordförande och se till att fördela ordet och en i varje grupp skulle vara sekreterare. Till stöd hade de ett A4-papper indelat i fyra delar med Chambers samtalspunkter Något du tyckte om, Något du inte tyckte om, Något du inte förstår eller undrar över, Några mönster eller kopplingar i texten.

Det blev totalt kaos. Eleverna klarade inte av att samtala utan det blev bara bråk och tjafs – tydligen räckte det inte alls att vi genomfört ett boksamtal i helklass. När läraren Birgitta eller jag satt med i grupperna blev det bra samtal, många elever är kloka och eftertänksamma läsare, men den sociala biten funkade alltså inte.

Så, jag fick backa och göra om. Nu fick eleverna välja på två böcker som de skulle läsa hemma. Det var Snöstormen respektive En sekund i taget av Sofia Nordin, tack snälla Clarisa på Cirkulationsbiblioteket för tips om dem. Snöstormen är en lättläst bok från LL-förlaget medan En sekund i taget är en mer vanlig ungdomsbok, båda med katastroftema. Jag berättade lite för eleverna om böckerna och visade hur texten såg ut och så fick de välja bok och de fick med sig ett papper för att samla Chambers-kommentarer under läsningen.

Två veckor senare genomförde jag boksamtal igen, denna gång med en grupp i taget i biblioteket medan Birgitta gjorde annat i klassrummet. Jag hade varit lite fundersam över hur våra elever skulle kunna relatera till Snöstormen som tilldrar sig i Åretrakten, men flera av de boksamtalen genomfördes den där onsdagen när alla vi Stockholmare pulsat i snöoväder på morgonen – så vi fnissade åt att kopplingarna var så enkla att göra.

I det stora hela gick denna läsning och dessa samtal mycket bra. I stort sett alla som valde Snöstormen hade läst boken och samtalade fint om den. Några elever som skulle läst En sekund i taget hade inte skött läsningen. Jag försökte att inte göra så stor sak av det, de flesta insåg att det inte var någon mening att försöka låtsas att de läst. Det funkar liksom inte att fuska i ett boksamtal. I stället la jag skulden på mig och sa att jag nog inte varit tillräckligt tydlig om svårighetsgrad när jag presenterade böckerna, så eleverna förstod förhoppningsvis att de nästa gång borde välja den bok som de har ambitionen att ta sig igenom.

Eleverna fyllde i en utvärdering, och då skrev alla att själva samtalen var bra. Jag fick också veta av utvärderingen att många gillar deckare och fantasy. Detta gjorde att jag till nästa omgång läsning valde Kickboxaren av Niklas Krog och Fixa pengar annars av Lena Lilleste. De är inte regelrätta deckare men handlar om ungdomar och kriminella handlingar, så jag hoppas att de faller eleverna i smaken. Även denna gång är det en bok från LL-förlaget och en vanlig ungdomsbok.

Jag påminner mig själv om att detta inte är litteraturundervisning utan ett försök att hålla igång elevernas fritidsläsning. Därför är jag mycket nöjd med att de flesta läst böckerna, att eleverna uppskattade samtalen och alla som läste också fick känna sig lyckade och kompetenta. Det ger goda förutsättningar framöver.

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola