eller ALMA-priset, har varit tema för mitt samarbete Raoul som undervisar i årskurs 7 i ämnet SvA/Sv.

Syftet har varit att jobba med förmågorna ”Läsa och analysera skönlitteratur och andra texter” samt ”Söka information från olika källor och värdera dess”. Lite annat kom väl in på köpet.

Vi har läst och diskuterat texter av ALMA-pristagare, och så har vi arbetat mot målet att skriva faktatexter på klassernas bloggar. Som grädde på moset ska vi redigera och förbättra Wikipedias artiklar om författarna.

Vissa delar i arbetet har gått strålande, en del uruselt och det mesta rätt bra.

Den första lektionen när vi introducerade temat berättade jag inte vad ALMA var, utan bad eleverna försöka ta reda på det på internet. De jobbade två och två, jag spädde på med att det skulle ha något med författare att göra, och ganska snart var de inne på information om just ALMA-priset. Allteftersom eleverna fick fram uppgifter om ALMA fick de komma fram och skriva på min dator som var kopplad till Active Boarden. Alla tog alltså del av varandras information, kunde söka vidare och så småningom skrev vi tillsammans en faktatext om ALMA som vi publicerade på respektive klassblogg. Jag tycker det var ett lyckat sätt att arbeta med informationssökning. Det blev tydligt att man kunde göra nya sökningar allteftersom man fick fram information, och jag förklarade att syftet med att skriva i min dator var att man inte bara skulle kopiera text utan formulera sig själv. En rolig grej som hände var att vi fick en oväntad kommentar på en av bloggarna – jättekul!

Efter det försökte jag en lektion få eleverna i klasserna att uppmärksamma vad faktatexter om kända person innehåller. Vi tittade lite tillsammans på någon personbeskrivning i NE och Wikipedia och sedan skulle eleverna parvis välja en kändis, kolla i NE och Wikipedia och skriva upp vad som berättas om kändisarna. Lektionen genomfördes tre gånger, eftersom det är tre klasser, jag uttryckte mig tydligare och tydligare men detta lyckades ändå inte. Endast någon enstaka elev förstod att jag inte var ute efter fakta om den kändis de valt, utan om principerna med ”levnadstid”. ”känd för”, ”barndom” etcetera. Klart misslyckat alltså.

Nästa omgång med lektioner hade jag gjort i ordning ett papper med rutor där man skulle fylla i just sådana uppgifter om de tre ALMA-pristagare vi läst böcker av. Jag visade hur man hittar information på ALMA-prisets hemsida och i Alex författarlexikon. Eleverna jobbade sedan parvis med en författare i en av källorna. Vissa par hann även ta ett till papper och fylla i information från den andra källan. Detta var lyckade lektioner, eleverna jobbade energiskt och bra.

Lektionen efteråt introducerade jag Mediearkivet, där man kan hitta fulltextartiklar från tryckta tidningar. Eleverna fortsatte sedan parvis att leta information om samma författare ur denna databas. Detta är betydligt svårare, eftersom eleverna måste bedöma om de artiklar de får fram är relevanta och läsa noggrant för att plocka ut användbar information. Det är också joxigare att notera vilken källa man använt, eftersom det är själva tidningsartikeln med författare, titel och uppgifter om tidningen som är källan – inte Mediearkivet. Men jag tycker det gick ganska bra. Klasserna är små, vi var två vuxna som kunde hjälpa eleverna och de flesta fick fram en del nya intressanta uppgifter om sina författare.

Därefter följde en lektion då vi tillsammans i klasserna skrev en faktatext om en författare. Texten skulle sedan användas som förebild till elevernas egna texter.  Jag kopierade upp papper med information från de olika databaserna om en fjärde ALMA-pristagare och så delade jag ut de olika pappren till eleverna. Jag hade också gjort ett papper där jag redogjorde för hur strukturen för en sådan text kunde se ut Eleverna fick nu hjälpa mig och ge mig information om författaren och så skrev jag så alla såg. Ett par av klasserna hann även denna lektion börja skriva själva, den tredje klassen kom inte så långt.

Nu var det dags för eleverna att skriva egna faktatexter om författarna. I de två första klasserna lät vi eleverna jobba i grupper om fyra, vilket inte var så lyckat – flera elever blev helt passiva. I den tredje klassen fortsatte vi med pararbete vilket var betydligt bättre. Framme på Active Boarden syntes den text vi skrivit tillsammans, till sitt stöd hade eleverna också beskrivningen av strukturen på faktatexterna. Och så hade de tillgång till den information om författaren som de själva och kompisarna fått fram.

Det blev lite ont om tid, men eftersom flera elever börjat säga att de tröttnat på ALMA-pristagarna så fick texterna vara klara i och med denna lektion. Vi la upp texterna på klassernas bloggar. Här kan ni kolla: 7A, 7B och 7C.

Nästa vecka ska vi försöka använda alla våra kunskaper om ALMA-pristagarna till att redigera i Wikipedias texter. Jag klurar nu på hur lektionsupplägget ska bli.

Just det – på varsin engelskalektion har klasserna läst en bok av årets ALMA-pristagare ISOL. Det finns ännu inte någon bok som hon illusterat översatt till svenska.

Cilla Dalén Hjulsta grundskola