Foto: Monika Staub Halling

Förutom det dagliga arbetet ”på golvet” har jag den stora förmånen att delta i det nationella skolbiblioteksarbetet. Det ger mig perspektiv på det vi gör på skolan, en inblick i vad som är på gång, och en riktning för vart vi är på väg. Och så inbillar jag mig att de konkreta, dagsfärska erfarenheterna från skolvardagen tillför något i dessa nationella nätverk, som till stora delar består av människor i andra positioner.

I eftermiddag har vi möte i juryn för utmärkelsen Årets skolbibliotek. Priset delas ut av Nationella skolbiblioteksgruppen (NSG), ett nätverk med representanter från ett 20-tal organisationer som alla vill främja skolbiblioteken: de stora lärarfacken, Författarförbundet, UR, Kulturrådet, Barnboksinstitutet, Svensk biblioteksförening, Skolbiblioteksföreningarna och många fler. Själv representerar jag fackförbundet DIK (förkortningen står för Dokumentation, Information, Kultur), där många bibliotekarier finns anslutna.

De senaste åren har Nationella Skolbiblioteksgruppen arbetat intensivt med remissomgång och förslag till den nya skollagen. Nu när det i nya skollagen har skrivits in ett krav på tillgång till skolbibliotek för samtliga elever, har arbetet fortsatt med att uppvakta bl.a. Skolinspektionen, Skolverket, rektorsprogrammet och snart SKL för att diskutera vad det nya lagkravet innebär för skolor runtom i landet. Viktiga frågor gäller definitionen av orden skolbibliotek och tillgång – och så måste Skolinspektionen ha användbara granskningskriterier när deras inspektörer ska börja titta på skolornas bibliotekslösningar.

Samtidigt behövs det fortbildning för skolbibliotekspersonal, och helst även för all annan pedagogisk personal, som i och med de nya läroplanerna möter tydligt uttalade krav på att arbeta med källkritik och informationssökning i helt nya ämnen än svenska och SO. Kolla källan arbetar just nu med att lyfta fram detta, se Källkritiken är taktpinnen.

Nationella skolbiblioteksgruppen ordnar regelbundet seminarier, t.ex. på Bok- och biblioteksmässan i Göteborg, och nätverket har även tagit fram en forskningsöversikt över skolbiblioteksrelaterad forskning.

En annan del av arbetet handlar om att uppmärksamma skolor som gör medvetna skolbibliotekssatsningar.

En liten arbetsgrupp inom NSG är jury för Årets skolbibliotek, som delas ut varje höst. Priset går till en hel skola: skolledning, lärarkollegium och skolbibliotekarie tillsammans.

På skolbiblioteken finns det annars många eldsjälar, som gör ovärderliga (och ibland närmast övermänskliga) insatser, men vi anser att det enda sättet för en skolbiblioteksverksamhet att verkligen lyfta är att en skolledning har insett den pedagogiska vinsten i att arbeta med sitt bibliotek. Och att den insikten även är lärarnas, som då i samarbete med skolbibliotekarien förser sina elever med många varierande lärtillfällen, från källkritiska övningar över reflekterande lässamtal till webbpublicering av elevarbeten med allt vad det innebär av informationshantering, formuleringsförmåga och kännedom om upphovsrätt och Creative Commons.

Roligt nog har skolbiblioteksfrågan börjat uppmärksammas i skolledarkretsar, se artiklarna Inte utan mitt skolbibliotek och  Alla har nytta av ett bra bibliotek i senaste numret av Skolledaren. Även på Skolverkets konferenser för huvudmän har det märkts ett stort intresse från rektorer för hur de kan bygga upp en meningsfull biblioteksfunktion på den egna skolan.

Just eftersom det är så många skolor som ligger i startgroparna tror jag att juryn för Årets skolbibliotek kommer att få in spännande nomineringsförslag de närmsta åren. Det ser vi fram emot!

/Monika Staub Halling, Adolf Fredriks musikklasser