Visar inlägg med tagg:

Vi vill att eleverna ska utveckla sin läsning. Att de ska ha läsmod och våga pröva nya genrer eller författare, och att de ska våga ta sig an svårare böcker.

Hur står det till med läsmodet hos oss vuxna?

Ibland säger man att en lärare måste tycka om en bok som hen ska arbeta med tillsammans med eleverna. Eller att en bibliotekarie måste gilla en bok för att kunna bokprata om den.

Om det stämmer så måste vi vuxna verkligen jobba med vår egen smak,  försöka utveckla den, så att vi förmår läsa många olika sorters litteratur tillsammans med eleverna.

Eller så måste vi inte tycka om alla texter vi använder i skolan? Det kanske räcker att vi är nyfikna, tycker att det är intressant att höra olika åsikter om en bok och att få ta del av elevernas tolkningar?

Berättelser från yttre förorten av Shaun Tan är en väldigt underlig novellsamling, och just därför rolig att samtala om. Läsmodiga lärare rekommenderas härmed att testa någon novell med sina elever 😉

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

4

aug

Tankens mosaik

av Ellin Oliver Keene och Susan Zimmermann stod inte på min ursprungliga sommarläsningslista. Men efter att Katarina Lycken Rüter talat om den så entusiastiskt så bestämde jag mig för att hinna med den också.

Ellin Oliver Keene, i USA, har arbetat med utveckling av undervisning i läsförståelse i flera år. I boken finns många exempel från olika klassrum, vi får höra talas om duktiga lärare och om hur Ellen och lärarna genom gemensamma ansträngningar lyft pedagogiken ännu mer.

I boken går författarna igenom olika lässtrategier, olika sätt som forskare sett att erfarna läsare använder för att skapa mening ur texter de läser. Strategierna åskådliggörs i boken  för oss vuxna läsare genom att Ellin gör sina egna läsningar av olika texter och berättar hur hon tänker. I klassrumsarbetet som beskrivs introduceras lässtrategierna genom att läraren läser en text och förebildar genom att ”tänka högt”. Det är spännande att läsa texterna och få ta del av Ellins reflektioner när hon brottas med att förstå dem. Genom att författarna valt en del ganska svårbegripliga texter är det lätt att förstå hur jobbigt det kan vara för eleverna ibland.

Det är också roligt att läsa om organiseringen av klassrumsarbetet i de amerikanska klasser som Ellin besöker. Läraren förebildar genom att hålla minilektioner, eleverna studerar texter ensamma medan lärarna går runt och stöttar dem, eleverna jobbar i olika gruppkonstellationer för att tränga djupare in i texterna och hela tiden verkar lärarna reflektera över vilken arbetsmetod som är bäst just då för just de eleverna.

Det finns i boken även rätt konkreta hjälpmedel för lärare som vill arbeta med att följa och stötta elevernas läsutveckling. Det är till exempel genomgångar av olika sorts problem som elever kan ha med läsförståelsen och förslag till hur man kan jobba med dessa. Där finns också en modell för hur man kan utvärdera undervisningen i läsförståelse genom intervjuer med eleverna före och efter ett specifikt arbete.

Katarina har fler boktips om läsning på sin nya blogg.

Cilla Dalén Hjulsta grundskola

har jag hållit på med i ett par veckor. Jag har twittrat käcka citat, diskuterat lite med en kollega på bokcirklar och jag kommer absolut fortsätta att reflektera över den här texten.

Lousie M. Rosenblatt skrev sin bok i mitten på 1930-talet och den är endast delvis uppdaterad sedan dess. Vad jag förstår har boken haft stort inflytande på litteraturvetenskap och pedagogik. Rosenblatt har en stark övertygelse om att litteraturläsning i skolan inte bara har ett egenvärde utan också kan bidra till elevernas utveckling till inkännande och demokratiska människor. Det är litteraturens möjlighet att få läsarna att tränga in i andra människors liv och erfarenheter som hon fördjupar sig i.

I boken talar författaren om två olika sorters läsning: den efferenta  läsningen (ungefär läsning för information, utan känslomässigt engagemang) och den estetiska läsningen (där känslorna är starkt involverade). Men hon ser det inte som två helt skilda läsarter utan ett kontinuum där all läsning innehåller något av båda sorterna. Rosenblatt diskuterar hur läraren kan arbeta för att aktivera eleverna känslomässigt vid litteraturläsning, eftersom man enligt henne måste börja där för att sedan gå vidare till diskussioner om tolkningar och närmare studier av den litterära texten.

Rosenblatt skriver även en hel del om litteraturläsningens betydelse i andra ämnen än modersmålet. ”Litteraturen erbjuder ett genomlevande och inte bara vetande om” skriver hon, och det vet vi ju hur skönlitteratur kan fördjupa förståelsen för andra människor och miljöer.

I boken står en hel del åsikter som kan påverka valet av litteratur – sådan vi läser gemensamt i klasserna och sådan vi i skolbiblioteket rekommenderar eleverna. Jag tolkar det som att Rosenblatt tycker:

  • Texterna får inte vara så svåra att eleverna inte kan engagera sig känslomässigt.
  • Man måste inte hinna med att läsa diverse ”omistliga” klassiker. Det viktigaste är att eleverna lär sig uppskatta läsning – då kommer de att fortsätta läsa efter skolan.
  • Bra böcker bekräftar inte fördomar om andra människor, och bra böcker ger läsarna erfarenheter av att det finns många olika sätt att handskas med livet.

Jag rekommenderar boken och skulle tycka det var hemskt roligt om fler berättar om sina tankar på bokcirklar.se.

Cilla Dalén Hjulsta grundskola

Om bloggen

Porträtt på Cecilia Dalén som står mot en plank.

Bibliotekarien Cilla Dalén bloggar från sitt skolbibliotek på Enbacksskolan i Tensta. På skolan går drygt 400 elever från förskoleklass till årskurs nio.

På bloggen finns både beskrivningar av vardagen som bibliotekarie och funderingar över hur alla vi alla vi i skolan kan arbeta med läsning och med informationssökning och källkritik. Fram till augusti 2019 jobbade Cilla på Hjulsta grundskola.

Tidigare har även Monika Staub Halling och Lotta Metcalfe bloggat här.

Kontakt: Cecilia Dalén