En mycket viktig framgångsfaktor för skolor brukar sägas vara att man har höga förväntningar på eleverna. Detta är inte så lätt, jag har haft svårt att förhålla mig till det i min roll som litteratur­förmedlare. Men nu funderar jag över informationskompetensen – alltså allt som står i nya läroplanen om att söka, tolka och hantera information, vara källkritisk med mera.

Vi som arbetar på Hjulsta skolor har många utmaningar. Nästan alla våra elever har ett annat modersmål, många har bott ganska kort tid i Sverige och vissa har föräldrar med mycket liten eller ingen skolbakgrund. Kvaliteten i det språkutvecklande arbetet är förstås helt centralt för att eleverna ska lyckas i skolan.

Elevernas förkunskaper i skolans ämnen ställer också stora krav på lärarna. De flesta av våra elever har inte växt upp med Bollibompa och faktaböcker på dagis, och en hel del inte heller gått hela sin skoltid i Sverige. Då har de inte den svenska allmänbildning som skulle underlättat för att tillgodogöra sig stoffet i olika skolämnen.

Det här har gjort att jag tänkt att informationskompetensen kanske inte är så viktig, det är så himla mycket vi måste hinna med i skolan… Men det är ju inte att ha höga förväntningar!

Våra elever ska förstås också lämna skolan med goda förutsättningar för fortsatta studier och med kunskaper om medier som gör att de förmår vara kritiska till all information som öses över oss. De ska känna sig delaktiga i det digitala informationssamhället och kanske vara med och debattera på tidningars webbplatser och i egna bloggar.

Så därför försöker jag nu få tid till att diskutera detta med lärarna på skolan – och jag ska återkomma här på bloggen till hur vi kanske kan jobba med det.

Cilla Dalén, Hjulsta skolor