13

sep

I kommentarmaterialet till LGR11

utvecklas en del resonemang om informationssökning och källkritik. Det står bra saker, tycker jag, framför allt i kommentarerna till samhällskunskapsundervisningen:

SO-ämnena årskurs 1-3

Den långsiktiga ambitionen med undervisningen i källhantering är att eleverna ska utveckla ett kritiskt tänkande, men i tidigare årskurser måste källkritiken med nöd­vändighet utgå från enkla frågor: Varifrån kommer informationen? Vem har sagt eller skrivit det? Vilket syfte kan en person ha med sin framställning?

Samhällskunskap

Information översköljer oss dagligen. För att eleverna inte ska bli passiva mottagare av det ständiga flödet av information, är ett syfte med undervisningen i samhällskunskap att eleverna ska utveckla kunskaper om hur man söker och värderar information från olika källor. Färdigheter i informationshantering är dessutom nödvändiga vid all ut­bildning och i arbetslivet.

Förmågan att söka information utvecklas genom att eleverna får möta olika typer av informationskällor och bli förtrogna med dem. Det finns även rent tekniska aspek­ter av informationssökning som är viktiga i skolarbetet. Det kan till exempel vara hur man använder ett uppslagsverk eller gör sökningar på internet.

Grunden i all informationssökning är att kunna formulera relevanta frågor om det man vill veta. Man måste också kunna söka svar i användbara källor, värdera informa­tionen man hittar och välja ut det som är relevant utifrån undersökningens syfte och frågeställningar. Den förmågan tar tid att utveckla och växer i takt med kunskaperna i ämnet. Ju kunnigare man är, desto lättare är det att formulera frågor kring ett ämne – och att värdera de svar man får fram från olika källor.

Men att värdera källor innebär inte bara att bedöma källornas relevans, utan även att granska deras trovärdighet. I ett grundläggande källkritiskt förhållningssätt ingår att kunna skilja fakta från värderingar och ställa enkla frågor om informationens av­sändare, budskap och syfte.

Eleverna ska genom alla årskurser få träna sin förmåga att analysera innehållet i olika medier. De ska också få möjligheter att utveckla sin förmåga att föra fram åsikter genom olika kanaler och på så vis påverka samhällsutvecklingen.

Cilla Dalén Hjulsta skolor

2 kommentarer

Cilla Dalén

Cilla Dalén

Visst - att förstå texterna är en nödvändig förutsättning för allt som har med informationssökning och källkritik att göra. Den här tjejen kommer säkert med något mer intressant om ett par år - hon vill forska vidare om textsamtal runt facktexter bland gymnasieelever. http://pedagogblogg.stockholm.se/prisbloggen/2011/09/14/grattis-yvonne-om-25-ar-ar-du-doktor/

Toura Hägnesten

Toura Hägnesten

Jag tänker genast att boksamtal utformade som "att lära sig tänka om texter" är grunden även här. Kommentarmaterialet i svenska säger "...att språket är ett redskap för att tänka, kommunicera och lära". Ömsesidigheten mellan dessa tre komponenter tror jag är kärnan i allt lärande oavsett ämne.

Om bloggen

Porträtt på Cecilia Dalén som står mot en plank.

Bibliotekarien Cilla Dalén bloggar från sitt skolbibliotek på Enbacksskolan i Tensta. På skolan går drygt 400 elever från förskoleklass till årskurs nio.

På bloggen finns både beskrivningar av vardagen som bibliotekarie och funderingar över hur alla vi alla vi i skolan kan arbeta med läsning och med informationssökning och källkritik. Fram till augusti 2019 jobbade Cilla på Hjulsta grundskola.

Tidigare har även Monika Staub Halling och Lotta Metcalfe bloggat här.

Kontakt: Cecilia Dalén