Cirkelmodellen är ett sätt att undervisa om texter som stödjer elevernas skrivutveckling, men även läsförståelse. Den är utmärkt för elever med annat modersmål, men bra för alla. Modellen finns beskriven på många ställen, men enkelt och tydligt är det på sidorna 11-12 i Anna Kayas och Monica Lindvalls text till Läslyftet. Cirkelmodellen hör hemma inom genrepedagogiken och har den vettiga grundtanken att det som vi vill att eleverna ska kunna göra måste vi också undervisa om. 

Självklart? Nja, det är väl det som diskuteras idag angående den bristande läsförståelsen – att vi inte undervisat ordentligt. Och hur är det med Medie- och InformationsKunnighet? Hur ofta kastas eleverna in i olika uppgifter där de ska söka, välja och bearbeta information eller vara källkritiska utan att vi gett dem möjlighet att lära sig det tillsammans?

Häromdagen funderade jag över hur lässtrategier kan ha betydelse för MIK. Nu tänkte jag testa och se om jag kan krydda cirkelmodellen med lite MIK-kunskaper. Anledningen är att jag tror att genrepedagogiken är viktig, men jag är rädd att vi glömmer bort det där med MIK om vi inte tänker oss för.

I cirkelmodellens första fas handlar det om att bygga upp elevernas förkunskaper inom det ämne man ska behandla. Här tror jag att klassen bland annat kommer att läsa olika texter ur böcker eller tidningar, kolla på saker på webben, kanske se någon film från Youtube och samtala om innehållet. Jag föreslår att läraren här förebildar (modellar) hur hen söker fram materialet, tänker högt om sökmetoder, relevansbedömningar och källkritiska aspekter. Tala också tydligt om alla texter (i vid bemärkelse) på ett sådant sätt att det tydligt framgår att alla har en avsändare som vill något med sin text och har valt att gestalta sitt budskap så som vi ser det. Här passar det också bra att visa eleverna hur man kan hålla ordning på det material man använt genom att göra en källförteckning (kan förstås vara väldigt enkel om det är yngre elever).

I andra fasen går man in på djupet i en modelltext, en text som är väl skriven för att fylla syftet med den aktuella genren. Jag föreslår att man även här är noga med att framhålla författaren som en aktiv person som valt att lyfta fram just detta innehåll på just detta sätt.

I den tredje fasen skriver elever och lärare tillsammans en text. Läraren leder ett samtal medan texten växer fram, om innehåll och form. Här föreslår jag att man använder källförteckningen från fas ett för att enkelt kunna återkomma till det man jobbade med då och kolla faktauppgifter. Den text som elever och lärare skriver tillsammans som modelltext tycker jag sedan ska publiceras på något lämpligt sätt. Kanske passar den i wikimini, om det är yngre elever, eller på en blogg? Eller i skolbiblioteket i pappersform? Ofta vill man ha bilder till texter och då är det guldläge att diskutera bilders funktion men också upphovsrätt och Creative Commons.

I fas fyra ska eleverna skriva egna texter, gärna i par så de får stöd av varandra. De får använda den gemensamma texten som förebild, och jag föreslår att även de andra delarna av det som klassen gjort gemensamt nu kan befästas genom att eleverna arbetar en gång till med informationssökning, relevansbedömning, källkritik, källförteckning, creative commons och publicering. Fast förstås med tillräckligt stöd genom styrning av läraren.

En kritik mot cirkelmodellen är att den tar tid. Och med de extra aspekterna jag lagt till blir det förstås ännu mer tidskrävande. Men – det eleverna ska lära sig måste vi som sagt undervisa om. Och det här var ett förslag till hur man kan tänka.

Apropå undervisa om informationssökning. Känner ni till den utmärkta termen samtalsgoogla? Om inte, läs vad Filippa Mannerheim skriver.

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola