I tisdags hade jag en halv studiedag till om läsförståelse, tillsammans med lärarna i f-4.

Vi började med att repetera vad reciprok läsundervisning är genom att titta på introduktionsfilmen om detta från UR. Alla filmerna om de olika strategierna hade vi kollat på första studiedagen.

Sedan fördjupade vi oss i sammanfattande under några timmar. Vilket stöd kan man ge eleverna i form av olika strukturer för att göra en sammanfattning? Jag visade filmen om Berättelseansiktet från Läslyftet, och en av lärarna plockade fram ett arbetsblad från En läsande klass. Båda dessa visar metoder för att få struktur på sammanfattningar av skönlitterära texter.

För att bearbeta ett stoff från en fackbok så finns det många olika sätt att göra grafiska sammanställningar, till exempel tabeller eller tidslinjer. I boken Språkinriktad undervisning av Maaike Hajer och Theun Meestringa finns på sidorna 108-111 flera exempel på mer avancerade scheman att använda när man ska sammanfatta olika processer och liknande.

Det här att byta format på information, till exempel från text till något annat, är bra på flera sätt. Jag har för mig att Pauline Gibbons förordar det i Stärk språket stärk lärandet, som ett sätt att tvinga eleverna att processa informationen till kunskap.Det är också ett moment i CORI, en modell för att använda läsförståelsestrategier kombinerat med grupparbeten. Och vi vet från Biblioteks- och informationsvetenskapen hur viktigt det är med stödstrukturer för att elever verkligen ska bearbeta information de möter vid olika projektarbeten, inte bara kopiera texter genom att till exempel klippa och klistra från nätet.

I den fortbildning som Nationellt centrum för svenska som andraspråk gett lärarna i de högre klasserna på min skola, betonas hela tiden hur viktigt det är att eleverna får vara språkligt aktiva. Att skapa interaktion mellan eleverna gör att de utvecklar sitt språk och får möjlighet att tänka tillsammans om ämnesinnehåll. I filmen om Berättelseansiktet förklaras metoden think-pair-share, som går ut på att ge eleverna en kort stund att tänka själva, sedan en stund för att utbyta tankar med en klasskamrat och så lyfta frågan i hela klassen. I filmen kallas den bordsgranne man pratar med för tankekompis – fint tycker jag.

På studiedagen tittade vi också på Venn-diagram, en metod att sammanfatta och jämföra två texter. Ett sätt att använda det är att jämföra NE:s enkla text med wikimini – och förhoppningsvis sedan bidra till att skriva i wikimini. Vi kollade på texten i wikimini om Afrika och insåg att våra elever definitivt skulle kunna bidra till att göra den bättre.

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola