Visar inlägg med tagg:

har varit något jag grubblat över under året. Jag har tillsammans med läraren i årskurs sju testat lite nytt och strax ska jag uppdatera er om hur det gått. Men först för er som vill se vad jag gjort under året:

Första peppen

Introduktion av Chamberska boksamtal mm

Rapport i november

och nu är det alltså mitten av mars.

Vi har fortsatt sedan starten med att samtala om böcker som eleverna förväntats läst hemma. De har alltid fått minst två böcker att välja på varav den ena varit en lättläst bok från till exempel Argasso eller LL-förlaget. De flesta elever har valt de lättlästa böckerna och många har verkligen läst böckerna. Det var ju huvudsyftet – att få eleverna att läsa på fritiden. Flera elever har sagt att de inte gillar att läsa men att DEN HÄR boken var bra och NU vill jag läsa fortsättningen… Då har jag varit riktigt nöjd! Titlar som uppskattat är bland annat Snöstormen, Kickboxaren, Draksvärdet och Sprickan av Bali Rai.

Att hitta en samtalsstruktur som eleverna klarar av att sköta själva i smågrupper gick jag däremot totalt bet på. För att det ska bli vettiga samtal har det i stort sett alltid behövts att en vuxen leder samtalet. Det är också en motsättning mellan att böckerna ska vara så pass enkla att eleverna klarar av att läsa dem själva och att de även ska vara intressanta att diskutera. Det är klurigt att hitta sådana böcker!

Vid ett par tillfällen har jag inte gett eleverna två-tre böcker att välja på utan de har i stället fått välja helt fritt. Jag har haft ett vanligt bokprat, och de flesta valde någon av de böckerna. Några veckor senare fick eleverna berätta om de böcker de läst i grupper, genom att dra kort ur en kortlek och svara på frågor. Det gillade eleverna, framför allt första gången.

Jag har frågat eleverna i grupper vilket de föredrar: att jag gett dem två böcker att välja på eller att de fått välja helt själva? Jag har fått lite olika svar på den frågan, men faktum är att det var färre elever som läste böckerna när de fick välja själva.

Nu kommer jag nog hinna med två omgångar till med böcker+samtal under vårterminen. När läsåret är slut kommer vi då ha gett eleverna i uppgift att läsa åtta böcker hemma. Alla kommer inte att ha läst så många böcker, men jag är helt övertygad om att det har varit avsevärt mer läsning än i tidigare sjuor. Förutom detta så läser läraren hela böcker tillsammans med eleverna på lektionstid, och det är mycket viktigt. De böckerna har ju verkligen ALLA elever läst och diskuterat och förstått! Jag tror de kommer att ha läst tre-fyra böcker på det sättet också.

tonåringnyckel

De här båda ska vi läsa nästa gång.

Jag är nöjd med att ha drivit detta försök under ett läsår, jag vill absolut fortsätta på något sätt men jag tror definitivt att mycket kan förbättras.

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

16

feb

@skolbibliotekarierna

Skolbibliotekarierna reklam

Nu finns ett stafettkonto på Instagram, Twitter och Facebook för alla oss som arbetar i skolbibliotek runt om i Sverige.

En vecka i taget berättar olika skolbibliotekarier om vad som händer på deras bibliotek.

Följ oss och få en bred insikt i olika verksamheter!

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

29

jan

Ibland hör jag att skolbibliotekarier har svårt att få till det samarbete de önskar med lärarna. Och ja, visst har jag också känt av det emellanåt.

Det har förstås flera förklaringar.

Samarbete

Men jag har funderat över något de senaste månaderna, som jag tror kan vara en viktig del av förklaringen. Jag ska försöka förklara hur jag tänker.

Jag tror att lärare och bibliotekarier kan ha för lite kunskaper om vad och om hur den andra vill undervisa. Alltså både bristande kunskaper om det som eleverna behöver lära sig, och bristande kunskaper om hur man kan lägga upp undervisningen så att eleverna får förutsättningar att lära sig det.

Om jag exemplifierar med att elever har ett ämnesområde de ska behandla genom att söka information och sammanställa en text om det de funnit. Inför det arbetet kan våra respektive fokus beskrivas så här:

Läraren har under sin utbildning lärt sig sitt ämne och hur man kan undervisa i det ämnets olika delar. Vilka missuppfattningar brukar elever ha? Hur kan elevernas tänkande runt ämnesinnehållet utvecklas?

Om det inte har ingått i lärarens utbildning så har hen förhoppningsvis under de senaste åren även lärt sig att elevernas språkliga förmågor hör ihop med ämnet. De vet att eleverna måste lära sig använda ett relevant ämnesspråk och ett allmänt akademiskt språk som tillämpas i många skolämnen. Eleverna behöver få stöd både i att läsa och att producera texter inom ämnesområdet.

Vi bibliotekarier har under vår utbildning lärt oss att söka information på olika sätt; på webben men också i databaser och bland böckerna i biblioteket. Vi har också läst studier av vad som händer när elever kastas ut i informationssökningsuppgifter utan tillräckligt stöd. Vi vet till exempel att man måste undervisa om skillnaden på en fulltextsökning i Google och en ämnesordssökning i bibliotekskatalogen. Vi vet att till och med gymnasieelever kan behöva bli uppmärksammade på att det kan finnas index i slutet av faktaböcker och att man kan söka på sidan i internet för att hitta var sökordet man använt i söktjänsten finns. Vi vet att Wikipedia måste diskuteras och undersökas, inte endast förkastas.

För att ett gott och effektivt samarbete ska komma till stånd måste vi ha ett hum om den andres kompetens. Vi måste också vara tydliga med varandra så att vi kan planera bra tillsammans.

Vi bibliotekarier har många gånger varit med om att möta elever mitt i en informationssökningsprocess. En informationssökning som ofta blir väldigt dålig på grund av att eleverna inte fått det stöd de skulle behövt av oss.

Jag har också arbetat med lärare som låtit mig ta för stort ansvar för ett område. De har varit så positiva och tacksamma och jag har inte förstått vad det är som läraren kan mycket bättre än jag.

Jag öppnar ofta upp till ett samarbete genom att säga till läraren

– Jag skulle vilja göra det här med dina elever… för att jag vet att…

Och då hoppas jag läraren fyller i med vad hen vill göra så att det blir bästa möjliga samverkan där eleverna lär sig så mycket som möjligt.

Här är ett exempel på samarbete som funkade bra.

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

26

jan

Wikifika #1lib1ref

Idag träffades 8 skolbibliotekarier i Stockholm på Medioteket och bidrog till Wikimedias kampanj för att få bibliotekarier att lägga in källhänvisningar i Wikipedia.

Wikifika

Förutom att fika så letade vi upp ett antal artiklar om barn- och ungdomsboksförfattare i Wikipedia och schysstade till dem lite. Vi uppdaterade förteckningarna över författarnas verk genom att kolla i Libris och angav då förstås också den som källa. Några rättade också språkfel och skrev in mer information. Förutom Libris så användes Alex, en databas om författare, NE och Barnens bibliotek.

Så – lite nytta gjorde vi för Wikipedia, trevligt hade vi och så ökade våra samlade kunskaper om Wikipedia och hur man kan arbeta med det i skolan.

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

Om bloggen

Porträtt på Cecilia Dalén som står mot en plank.

Bibliotekarien Cilla Dalén bloggar från sitt skolbibliotek på Enbacksskolan i Tensta. På skolan går drygt 400 elever från förskoleklass till årskurs nio.

På bloggen finns både beskrivningar av vardagen som bibliotekarie och funderingar över hur alla vi alla vi i skolan kan arbeta med läsning och med informationssökning och källkritik. Fram till augusti 2019 jobbade Cilla på Hjulsta grundskola.

Tidigare har även Monika Staub Halling och Lotta Metcalfe bloggat här.

Kontakt: Cecilia Dalén