och alla de konstnärer som ställt upp med illustrationer till 17 skäl för barnboken!
Här finns de fina affischerna att skriva ut.
Här finns texten översatt till olika språk.
Idag bestämde vi på vår skola att vi ska suga lite på karamellen. Vi tar ett skäl i veckan, alla klasser får en affisch och de anslås även i matsal eller liknande. På så sätt aktualiseras detta en gång i veckan fram till sportlovet eller så.
22
sep
Våren 2016 blev jag så irriterad över att det inte gick att köpa någon trevlig och hyfsat lättläst biografi över Astrid Lindgren – vi behövde den eftersom Astrid Lindgren är viktig i vårt ALMA-arbete (och annars också förstås).
Så föreslog Annelie Drewsen att vi skulle skriva en sådan tillsammans, och eftersom jag har stort förtroende för Annelie så sa jag JA! Skriva en bok stod annars inte alls på min agenda.
Och nu finns den! En lättläst biografi från Vilja förlag, skriven med våra nyanlända elever på högstadiet som främsta målgrupp, men jag tror att den passar både yngre och äldre som vill lära sig mer om vår allra viktigaste författare. Hittills har jag hunnit få nöjda kommentarer både av vuxna och av elever i årskurs 3.
Jag hoppas verkligen att den blir läst av många människor! Astrid Lindgren är viktig inte bara som författare utan även som en osedvanligt klok och rakryggad humanist. Boken finns som tryckt bok, e-bok och ljudbok. Dessutom finns den inläst och med fulltext i Inläsningstjänst, som alla vi i Stockholm nu har tillgång till – hurra!
12
sep
nu när jag har hunnit göra i ordning skyltar och sånt i vårt nyligen ihopslagna bibliotek.
Kanske verkar nördigt med bilderna, men det ÄR viktigt att böckerna står på ett sätt som är begripligt för elever och vuxna. Idag har jag också varit på Medioteket och fått hjälp av bästa Ljuba att slå ihop de båda delarna av bibliotekskatalogen till en. De närmaste veckorna ska jag sedan schyssta till så att det verkligen går att ta sig från bibliotekskatalogen till rätt hylla…
25
aug
Vår skola f-9 har cirka 380 elever med f-6 i en del och 7-9 i en annan byggnad. Skolgårdarna ligger precis i anslutning till varandra med endast en gångväg emellan.
Vi har haft två skolbibliotek; för några år sedan var vi även två bibliotekarier men med krympande elevantal och därmed mindre pengar så tog skolledningen bort en av tjänsterna får några år sedan. Jag har de sista åren fördelat min tid mellan de båda bibliotekslokalerna. Men nu har vi flyttat ihop böckerna till ett bibliotek, skälet var att den ena lokalen behövdes till annat i samband med kommande renoveringar.
Nå – vad händer när man ska slå ihop två bibliotek?
Ja, först måste man gallra en massa böcker. Allt får inte plats. Tusentals böcker åkte i soporna, några skänktes bort. Enstaka lärare dök upp och förfasade sig, som alltid när det gallras böcker, men slutresultatet är ju att vi har ETT större och finare bestånd än tidigare.
Sedan måste man fundera över möblering. Det sker många olika saker i biblioteket. Det behövs studieplatser på lunchraster men också sköna ställen att sitta och slappa på. Det behövs samlingsplatser för lektioner med högstadieelever och en annan sorts samlingsplats när man ska läsa bilderböcker för en klass med förskolebarn. Dessutom var det inte riktigt läge att köpa en massa nytt eftersom även denna lokal ska renoveras så småningom.
Men jag tror det kommer funka bra. De flesta hyllorna är på hjul så de går lätt att dra åt sidan vid behov om man vill ställa stolar på olika sätt. Jag har köpt en vagn med småkuddar så de yngre eleverna kan sitta tätt och nära.
Jag har också fått tänka över sortering av böckerna och hylluppställningen. Med så stor spridning i ålder behöver man kunna hänvisa eleverna till de hyllor där böcker som passar just dem finns. Nu är Hcf, Hcg och Hc u separerade på olika ställen och lättlästa böcker är utbrutna ur varje kategori och uppmärkta. Jag var lite tveksam till hur detta skulle funka för de nyanlända högstadieeleverna eftersom de allra enklaste böckerna nu finns på flera olika ställen. Men de verkar nöjda, utbudet av lättlästa böcker har ju blivit väldigt mycket större. Flera nyanlända elever har redan suttit på lunchrasterna i soffan bland Hcf-böckerna och ljudat och läst.
Nu gäller det att få eleverna och personalen att känna sig hemma. Hittills har jag bara sett nöjda miner.
Cilla
25
aug
Mina bästa elevbibliotekarier är verkligen ett glädjeämne.
De jobbar frivilligt på sina lunchraster schemalagt 20-30 minuter i veckan men är ofta på plats betydligt mer. De hjälper andra elever med att låna och lämna, de ställer in böcker i hyllorna, stämplar, klistrar streckkoder och plastar in nya böcker mm mm. En elev skötte våra sociala medier förra året, han såg till att det blev uppdateringar i Instagram och på Facebook.
Och så är det så himla trevliga elever!
Häromdagen kom en massa lådor med deposition från Mångspråksbiblioteket. Mina elevbibliotekarier fixade böckerna i ett kick och såg till att de hamnade på rätt platser i hyllorna.
Hurra för dem!
Cilla
8
jun
Så här gjorde vi i år med klasserna f-5. De äldre eleverna har fått låna hur mycket böcker de vill.
Alla klasser har kommit till biblioteket och eleverna har fått låna tre böcker var över sommaren. I flera klasser har också lärarna sagt att de SKA låna tre böcker, det var alldeles utmärkt. De yngre barnen har fått låna en bok de valt helt själva och två böcker som läraren ska godkänna=de ska vara på rätt läsnivå.
Jag tror att det här är väldigt bra på många sätt. Dels är det tillsammans med brevet ovan en kraftfull markering för eleverna och för föräldrarna att det är viktigt att läsa under sommarlovet. Lärarna har läst upp brevet och pratat med eleverna om innehållet. Två av våra språkkunniga medarbetare har också översatt det till somaliska och arabiska vilket är bra för en del föräldrar.
Och så vet vi nu att alla elever har åtminstone tre böcker var att läsa i. Det är betydligt större chans att de läser om de har tillgång till böcker än om de inte har.
Svinnet bland dessa böcker är inte större än för övriga lån, är min erfarenhet.
Cilla Dalén, Hjulsta grundskola
har det blivit denna vår liksom de senaste vårarna. På skolan har vi ett stort tema om Astrid Lindgren Memorial Award och för detta använder vi en egen webbplats www.världensalma.se. Där finns mycket att läsa om vårt arbete så kika gärna in på den webbplatsen. Vi i Tensta har publicerat två reportage från oss, om vår avslutningsfest och om när Wolf Erlbruch besökte vår skola. Även ALMA-prisets egen blogg gjorde ett fint fotoreportage från Wolf Erlbruchs besök. På Biblioteksbladets webb finns också en liten text, med bibliotekariefokus förstås 🙂
Jag har själv skrivit
i Svenskläraren om varför jag tycker att det är så givande att göra detta tema om ALMA-priset och en text till ALMA-prisets blogg med liknande innehåll, men översatt till engelska.
Nu är det terminsavslut med en massa återlämning av läromedel med mera och utlån av sommar lån. Så händerna är fulla. I huvudet grubblar jag fortfarande över elevernas fritidsläsning. Jag har samtalat med kloka kollegor i skolan, bibliotekarier och lärare på annat håll och även haft förmånen att få träffa representanter för Läsdelegationens kansli vid några olika tillfällen. Ett speciellt sammanhang var nätverket Läsbruk som bjöd på två dagar på Sigtunastiftelsen med lärare, forskare, förlagsfolk, bibliotekarier, författare… som alla delade med sig av en massa intressanta erfarenheter.
Cilla Dalén, Hjulsta grundskola
Foto: Stefan Tell
… skynda er att rekrytera bra bibliotekarier till era skolbibliotek!
Och se till att på bästa sätt stötta nyanställda (och för all del oss gamla med) så att de får förutsättningar att göra ett bra jobb.
Jag tror definitivt att rektorer i Stockholmsregionen kommer att få svårt att rekrytera bibliotekarier inom den närmaste tiden. Stockholms stad har en ny Skolbiblioteksplan på gång och i de ändringar som genomförs i läroplanerna framöver betonas skolbibliotekens roll bland annat i samband med skolans digitalisering.
I Stockholm finns ingen utbildning till bibliotekarie, den närmaste ligger i Uppsala. Distansutbildningar finns men det är alltså inte så att studenter reser hit för att plugga och blir kvar när de söker jobb.
Alla som utbildar sig till bibliotekarier är nog inte heller intresserade av att arbeta i skolbibliotek. På skolorna är vi oftast ensamma i vår yrkesroll och en viss grad av kaxighet krävs för att hitta bra sätt att samverka med övrig personal. Samtidigt måste man vara beredd att anpassa sig till skolans verksamhet och att lära sig mycket av lärare och annan personal på skolan.
Så jag tror att ni bör snabba på, kära rektorer, för att kunna rekrytera de bibliotekarier som har bäst förutsättningar att lyckas i era skolbibliotek. Och så måste ni ta hand om dem ni anställer.
Cilla Dalén, Hjulsta grundskola
28
mar
En alldeles pinfärsk bok från Natur & Kultur är Att utveckla självständiga läsare – dynamiskt mindset och undervisningsstrategier av Gravity Goldberg. Jag blev nyfiken på boken dels för att det i titeln står ”självständiga läsare” och dels för att jag vet alldeles för lite om det där med mindset. De senaste åren har jag arbetat en del tillsammans med lärarna runt elevernas läsförståelse, men ungefär sedan jag skrev det här blogginlägget för snart två år sedan har jag också grubblat lite extra över det där med lässtimulansen. Min förhoppning inför läsningen var att få några fler perspektiv på hur vi kan främja elevernas drivkraft att läsa på fritiden.
Och ja, det fick jag väl delvis. Men som vanligt riktar sig boken till lärare och jag blir mest sugen på att BLI lärare – så att jag får tillräckligt mycket tid med en elevgrupp. Nu får jag väl försöka anamma själva grundinställningen i boken och så ta några mindre delar som jag kanske kan använda mig av.
Goldberg använder sig av Carol Dwecks tankar om att människor kan ha ett statiskt eller dynamiskt mindset. Ett statiskt mindset innebär att en människa betraktar sina kunskaper och förmågor som givna, den ger lätt upp och tar inga större utmaningar. Med ett dynamiskt mindset tror människan att den kan lära sig nytt, att förmågor kan utvecklas genom ansträngning och att misslyckanden inte är någon katastrof.
I boken beskriver Goldberg hur man kan arbeta med att stödja elevernas utveckling till goda läsare; läsare som tror på sin egen förmåga och använder strategier för att klara av de svårigheter som den kan råka ut för. Själva strategierna berörs knappt, de förväntas den som tar del av Goldbergs bok redan känna till. När jag läser tänker jag på lässtrategierna från Reciprok läsundervisning, på ordförståelsestrategier jag läst om hos Enström men inser att hon även formulerar många fler strategier allteftersom hon ser att eleverna behöver dem.
Att utveckla självständiga läsare innehåller beskrivningar av hur lärare kan vara utforskare, spegel, förebild och mentor – fyra olika roller som tillsammans ger grund för en tydlig undervisning byggd på elevernas verkliga behov och med deras egen drivkraft som centralpunkt. Det finns gott om konkreta exempel i boken; Goldberg skriver mycket om själva samtalen med eleverna men också om allt från miljön i klassrummet via affischer på väggarna och ner till små lappar i böcker.
Precis som i många andra böcker som beskriver amerikansk undervisning får jag ett intryck av klassrum där elever jobbar ganska självständigt. Det ger läraren möjlighet att ha korta ”minilektioner” med utvalda grupper av elever som läraren uppfattat har specifika behov. De här minilektionerna bygger på ett noggrant iakttagande av elevernas läsning och på en djup kunskap om både litteratur och olika beståndsdelar i läsförståelse. Jag blir mycket imponerad av det där – har vi det så i Sverige?
Jag rekommenderar definitivt boken till alla lärare, speciellt de som undervisar i Svenska/Svenska som andraspråk. Men även som bibliotekarie ger den en hel del att fundera över angående hur jag talar med eleverna om deras läsning. Hur bekräftar jag dem som läsare och hur talar jag med dem så att deras egen drivkraft ökar?
Cilla Dalén, Hjulsta grundskola
Jag har ett förslag som jag tror mycket på. Så här har jag formulerat det:
Alla elever som går ut årskurs ett ska få en speciell bok till sommarlovet.
Motivering:
Tror att boken ska se tilltalande ut, men kanske inte kännas så tjusig att man hellre ställer den i hyllan än tar med den på campingsemestern. Tänker också att den verkligen ska vara tänkt för att eleverna ska kunna läsa i den på egen hand. De är förstås på olika nivåer så det måste vara lite spridning i svårighetsgrad, men om de har knäckt läskoden så ska all text vara överkomlig för dem att läsa under sommarlovet. Stort typsnitt, enkla ord och bilder som stödjer läsförståelsen är viktigt.
Idéer för innehåll:
Jag tror att till exempel En Bok För Alla skulle kunna sammanställa en sådan här bok. Kanske är det bara en fördel om skolorna får betala en mindre summa, kanske 20:- per bok. Det gör att de kommer beställa rätt antal böcker och tänka efter en del runt hur man ska dela ut den på bästa sätt. Jag tycker också det är viktigt att en sådan här bok inte säljs i andra sammanhang utan är exklusiv för skolorna att dela ut.
Man kan förstås återvinna det mesta från år till år, kanske byta ut någon text emellanåt.
Det vore roligt att vara med och ta fram en sådan här bok. Men – bara den blir gjord så blir jag glad.
Cilla Dalén, Hjulsta grundskola
(Bild:http://maxpixel.freegreatpicture.com/Children-Child-Book-Sculpture-Reading-Figure-2067216)
Bibliotekarien Cilla Dalén bloggar från sitt skolbibliotek på Enbacksskolan i Tensta. På skolan går drygt 400 elever från förskoleklass till årskurs nio.
På bloggen finns både beskrivningar av vardagen som bibliotekarie och funderingar över hur alla vi alla vi i skolan kan arbeta med läsning och med informationssökning och källkritik. Fram till augusti 2019 jobbade Cilla på Hjulsta grundskola.
Tidigare har även Monika Staub Halling och Lotta Metcalfe bloggat här.
Kontakt: Cecilia Dalén
Antingen stödjer din webbläsare inte javascript, eller är javascript inaktiverat. Denna webbplats fungerar bäst om du aktiverar javascript.
Senaste kommentarer