Det här är femte och sista blogginlägget i min lilla serie om varför skolbibliotek behövs när man vill skapa en läskultur på skolan.

Utvecklingen av biblioteksverksamheten under de snart tre år jag arbetat på skolan är förstås inte en isolerad företeelse. Det är en del av skolans arbete för att stärka elevernas språk- och läsutveckling. Detta arbete med fokus på språk pågår hos all personal på skolan, med utbildningar och kollegialt lärande. Där finns min kompetens som en del, tillsammans med alla andras. På Enbacksskolan har alla höga förväntningar på sig och arbetar väldigt disciplinerat med det man åtagit sig (det låter kanske som floskler, men det är en realitet). 

Skolbiblioteket är en resurs för all personal. Modersmålslärare, klasslärare, svensklärare, specialpedagoger… de har fina böcker att använda och kan be mig om råd och service. På Enbacksskolan finns en välorganiserad samarbetskultur, i 1-6 samverkar tre klasslärare runt ca 40 elever. På min förra skola, där organisationen var mer svajig, fungerade jag ibland också som en samarbetspartner för den eller de lärare som ville testa nya metoder inom läsningen. Jag var någon att bolla med och kunde finnas som resurs när något nytt skulle prövas. Det behövs i mindre grad på min nuvarande arbetsplats.

Jag garanterar en lägstanivå i lässtimulans för alla klasser. Genom arbetsplanen och att jag bjuder in (och när det behövs även tjatar) nås alla elever av bokprat och organiserade lånetider. När allt sker på lärarnas initiativ är det min erfarenhet att det blir väldigt olika för olika klasser. Lärare har ett brett ansvar, de fokuserar sin egen undervisning. Det är helt rimligt, och att det då finns en bibliotekarie som också har lässtimulansen och läsandet på fritiden för ögonen – det är en garanti för någon sorts likvärdighet. 

På samma sätt finns jag som riktad resurs för att involvera läsning lite mer på fritidshemmen. Självklart skulle fritidshemspersonalen kunna göra detta på egen hand, men min medverkan sätter lite extra skjuts på utvecklingen.

Ett skolbibliotek som har för låg bemanning kan inte fungera på samma sätt. Med en heltids bibliotekarietjänst på ca 400 elever, och ett medieanslag på ca 80 000 kronor, kan jag bygga ett skolbibliotek med miljö och litteratur som stimulerar till läsning. Ju mer det används av elever och lärare desto mer jobb blir det. Böcker slits, det blir rörigt i hyllorna, läsande elever önskar inköp av specifika böcker, aktiva elever vill vara med och påverka… Det är en god uppåtgående lässpiral som dras igång och det är väldigt roligt att följa. Och jag måste ha tid för att hänga med! 

Med detta avslutar jag bloggserien om att en bra skolbiblioteksverksamhet är en viktig resurs för utvecklandet av en läskultur på skolan. De tidigare inläggen kan läsas här:

Om f-3

Om 4-6

Om 7-9

Om fritidshemmen