Visar inlägg med tagg:

24

apr

Igår när en av våra särskilda undervisningsgrupper på högstadiet skulle komma till biblioteket på bokprat testade jag att lägga upp det lite annorlunda än vanligt. I den här gruppen är det flera elever som kan vara lite motvilliga och som har svårt att hitta en bok som de vill läsa.

Tjej vid hylla

Innan eleverna kom la jag fram ett helt bord fullt med ungdomsböcker från Nypon förlag. Och så valde jag två helt andra böcker att använda själv.

Eleverna fick som vanligt sätta sig i en halvcirkel och så återknöt jag till lässtrategin ”Att förutspå” som jag varit med att introducera för ett år sedan i klassen. Och jag sa att den är jättebra när man ska välja en bok. Jag förebildade genom att tänka högt runt de båda böcker jag tagit med mig: jag kollade om jag kände igen författarnamnet, tittade på framsidan, läste på baksidan och bläddrade lite i böckerna. Och så gjorde jag en kort reflektion över om jag trodde att boken skulle passa mig just nu.

Sedan instruerade jag eleverna att välja varsin bok från bordet att undersöka. Jag sa att de inte skulle välja en bok att låna utan bara att kolla på, läraren och elevassistenterna valde också böcker. Efter ett par minuters tänkande började jag med att låta de vuxna tänka högt om sina böcker. Jag hjälpte dem lite på traven (även om de kanske inte egentligen behövt det) och sedan var några elever riktigt otåliga att det skulle bli deras tur.

Alla elever berättade om sina böcker, utifrån sina förmågor. En elev var lite motvillig men det gjorde vi inte så stor sak av. Vid lektionens slut lånade eleverna glatt böcker, både utav de två jag visat upp och utav de som de själva och kompisarna presenterat.

Det var en mycket lyckad lektion – den tar jag med mig till andra klasser!

Cilla Dalén Hjulsta grundskola

Edward Jensinger bloggade igår om vad han anser vara en lägsta nivå på lärares yrkeskompetens. Han menar att det är bra med stjärnor som driver, hittar på nyheter och är föregångare men att det är mycket viktigt att alla håller en hyfsad lägstanivå.

Det fick mig att ställa frågan vad som är en lägstanivå för oss som jobbar i skolbiblioteken? Vilka krav bör en rektor kunna ställa på oss? Frågorna ställde jag på twitter och jag fick en del svar.

Många talade förstås om litteraturkunskaper, förmågan att inspirera till läsning, hjälpa eleverna vid bokval och att leda boksamtal.

Edward skrev att allt fler rektorer förstår vikten av skolbibliotekarier i och med att skolan digitaliseras. Utan att bibliotekarier jobbar med elevernas informationskompetens är ”digitalisering en riskfaktor”. Även andra talade om undervisning i informationssökning och källkritik.

Flera påpekade också att bibliotekariekompetensen behövs för att organisera och tillhandahålla olika digitala resurser. Att organisera miljöer där lärresurser skapade lokalt är åtkomliga tillsammans med databaser och information av annat slag som skolan vill att eleverna ska använda.

Även frågan om skolbibliotekariernas betydelse för elever med särskilda behov kom upp i samtalet på twitter. Ett välutvecklat samarbete mellan specialpedagoger och skolbibliotekarier nämndes som en framgångsfaktor.

Edward Jensinger, som mycket framgångsrikt stöttat utvecklingen av biblioteket på Pauliskolan i Malmö, säger att han också förväntar sig pedagogisk kompetens och social kompetens av sina bibliotekarier.

Anledningen till att jag ställde frågan, om vad som är en lägstanivå på en skolbibliotekarie, var bland annat att jag många gånger upplevt att rektorer och lärare haft väldigt låga förväntningar på bibliotekarierna. Och jag tror att dessa låga förväntningar är en del av förklaringen till att rektorer väljer att inte prioritera skolbiblioteksverksamheten. Man förstår inte vilka krav man ska ställa vid en rekrytering, inte hur man ska främja en utveckling av verksamheten och man har förmodligen en väldigt begränsad bild av vad som kan hända i ett skolbibliotek överhuvudtaget.

Vill du läsa mer?

Edward Jensingers gamla blogg kan man läsa mer om hans syn på skolbiblioteken. Klicka på de olika inläggen i vänsterkanten.

Pedagog Malmö har också många fina blogginlägg om skolbiblioteksverksamheten.

Rebecca Borg och Eric Haraldsson i Växjö har denna webbplats som ger en mycket god bild av vad biblioteksverksamhet i grundskolan kan vara.

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

27

maj

kan vara att ladda ner talböcker från Myndigheten för tillgängliga medier.

Alla människor med någon form av funktionsnedsättning som innebär ett läshinder får gratis tillgång till inlästa böcker. På skolor som har ett bibliotek med fungerande låneverksamhet och med bibliotekarier som har koll på upphovsrätten så kan man få tillstånd att själva ladda ner talböcker.

MTM funkar väldigt bra. Nästan all skönlitteratur vi har i skolbiblioteket finns inläst och klart, och även en del av den engelska litteraturen faktiskt.

Eleverna kan leta bland de vanliga böckerna i hyllorna, välja en som de vill läsa och så be mig fixa den som talbok. Jag brukar be eleverna komma tillbaka efter ett par timmar. Det tar en liten stund med själva nedladdningen och sedan ska man föra över boken på lämpligt medium och joxa lite med katalogposter och streckkoder för att allt ska gå schysst till gentemot upphovsrättsinnehavare.

De skönlitterära böckerna brukar jag ladda över på billiga MP3-spelare som eleverna får låna. En del av våra elever har tjusiga smartphones, men de brukar ändå vilja använda skolans MP3-spelare. I en klass där eleverna har varsin dator har jag i stället lagt böckerna på USB-stickor och så har de laddat över böckerna i sitt fulla daisy-format till datorerna.

De läromedel som används på skolan finns aldrig i MTM:s katalog. De måste skolan köpa in från Inläsningstjänst (som är ett kommersiellt företag). Vi brukar köpa CD-skivor med ljudböcker i daisy-format som eleverna får låna.

Vi har också möjlighet att ge eleverna inloggningar så att de själva kan ladda ner sina talböcker från MTM. Men jag har inte gjort det än, har inte haft någon elev som varit intresserad.

Cilla Dalén Hjulsta grundskola

17

jun

om alternativa verktyg igår. Jag var där tillsammans med några arbetskamrater, som liksom jag finns som resurser för lärare och elever. Vi fick lära oss mycket på 1 ½ timme – både om hur några datorprogram och apparater fungerar och också litegrand om hur man kan jobba med dem pedagogiskt.

Vi tittade bland annat på ordbehandlingsprogram som verkar mycket bättre än Word, och talsyntes. Programmen är nog bra för alla våra elever, inte bara för dem med läs- och skrivsvårigheter. Våra ungdomar behöver allihop jobba med det svenska språket lite extra, och för elever som kanske inte lärt sig läsa på något annat språk heller så måste programmen vara en stor hjälp.

Jag tänker att jag till hösten ska visa några av programmen för klasserna, och då får medföljande lärare också informationen.

Cilla Dalén Hjulstaskolan

21

mar

Lyssna på böcker

samtidigt som man läser ökar förståelsen! En ljudbok  ger ju genom uttal och tonfall en tolkning av texten som stödjer läsningen för elever som inte kan så bra svenska. Det smidigaste i skolbiblioteket är skivor med MP3-filer. Eleven kan låna en skiva och sedan välja att lyssna på den i datorn eller spela över filerna i sin mobil eller MP3-spelare. Tyvärr finns ännu så länge inte så många ungdomsböcker i det formatet – men det kommer fler.

Tal- och punktskriftsbiblioteket tillhandahåller talböcker för elever med någon form av lässvårigheter. Skolbibliotek kan få tillstånd att ladda ner böcker direkt därifrån – ett mycket smidigt och snabbt sätt att få fram inlästa böcker till dyslektiker, särskoleelever med flera. Det är gratis och nu prövar man också med att låta eleverna själva få möjlighet att ladda ner böckerna. Men man får tyvärr inte använda dessa böcker till elever vars enda svårighet är ovana vid svenska språket.

Såväl elever med svag svenska som elever med läs- och skrivsvårigheter ska förstås träna på att läsa tryckt text. Men när de lyssnar klarar de av svårare böcker än när de endast läser, det blir ofta roligare och fler läserfarenheter ökar ordförråd och beredskap för olika sorters texter. För elever med läs- och skrivsvårigheter är det också viktigt att de får facktexterna i inläst form. När ämnesinnehållet är komplicerat ska de inte samtidigt behöva brottas med ordavkodningen.

Cilla Hjulstaskolan

Om bloggen

Porträtt på Cecilia Dalén som står mot en plank.

Bibliotekarien Cilla Dalén bloggar från sitt skolbibliotek på Enbacksskolan i Tensta. På skolan går drygt 400 elever från förskoleklass till årskurs nio.

På bloggen finns både beskrivningar av vardagen som bibliotekarie och funderingar över hur alla vi alla vi i skolan kan arbeta med läsning och med informationssökning och källkritik. Fram till augusti 2019 jobbade Cilla på Hjulsta grundskola.

Tidigare har även Monika Staub Halling och Lotta Metcalfe bloggat här.

Kontakt: Cecilia Dalén