Visar inlägg med tagg:

4

jun

Sjutton ungdomar, Yosuf och jag

Postad av Cilla

åkte till Internationella biblioteket efter skolan idag.

I vanliga fall har vi en del böcker på elevernas modersmål i vårt skolbibliotek, men nu över sommaren skickar jag tillbaka dem vi haft på deposition. Därför kändes det trevligt att kunna åka med våra nyaste elever in till Internationella biblioteket vid Odenplan, så de fick lära sig hitta dit och fick möjlighet att låna böcker. Böckerna kan de sedan lämna tillbaka på Tensta bibliotek.

Jättebra att ha med sig en av våra somaliska modersmålslärare, Yosuf. De flesta eleverna talar somaliska och det underlättar otroligt när någon kan tolka. Det blev en trevlig liten utflykt och många lånade böcker.

Cilla Dalén Hjulsta grundskola

1

jun

Nätverksträff om läsförståelse

Postad av Cilla

för bibliotekarier och lärare anordnades igår av Nationellt centrum för svenska som andraspråk. Jag var med och höll en liten presentation med inspirerande exempel hittade på webben. Om ni vill kika på den så hittar ni den här, och det intressanta är i så fall att klicka och följa länkarna i presentationen.

Jag har förstås tidigare läst en del om läsförståelse, boksamtal, lässtrategier och språkutvecklande arbetssätt men blev väldigt glad över den föreläsning som Maria Bjerregaard, från Nationellt centrum för svenska som andraspråk, inledde dagen med.

En del av det som Maria tog upp och som väckte nya tankar hos mig var:

  • Vi har olika syn på skola och lärande i olika kulturer. Det kan till exempel innebära att i vi i Sverige betonar vikten av att uttrycka sig med egna ord för att visa att man har fått en förståelse, medan man i något av elevernas hemländer premierar exakt återgivning av lärobokstexten.
  • Att olika aktiviteter vi gör när vi läser tillsammans i skolan har två syften: dels att förstå den aktuella texten men också att hjälpa eleverna att utveckla strategier som underlättar läsningen av andra texter i framtiden.
  • När man har en vilja att läsa och förstå en text så används fler strategier – förståelsen blir bättre.
  • Läsning på modersmålet tränar många delar av det som behövs för läsning på svenska. Man kan jobba med boksamtal, lässtrategier etcetera på modersmålet och det spiller över på läsningen av svensk text.
  • Förförståelse kan kompensera för litet ordförråd och bristande avkodningsförmåga.
  • Läsa på raderna, läsa mellan raderna och läsa bortom raderna (på metanivå). Detta gör vi när vi samtalar om texter, men det är viktigt att vara explicit eftersom en del elever annars kan tro att man inte får lägga till egna tolkningar till exempel.
  • När man läser tillsammans ska man under tiden utbyta tankar och reflektera, men man bör samtidigt se upp så inte texten fragmentiseras.

I höst kommer det ordnas en till nätverksträff och då med betoning på själva texten – vad är det i en text som kan vara svårt att förstå?

Här är det samlade twitterflödet från dagen.

Passar också här på att uppmana alla som är intresserade av skolbibliotekets roll för språkutvecklingen att gå med i Facebookgruppen Språklyftet skolbibliotek.

Cilla Dalén Hjulsta grundskola

29

maj

Sprida information om resurser

Postad av Cilla

av olika slag försöker jag göra.

Stockholms stad betalar för att våra elever ska få tillgång till Nationalencyklopedin online, SLI, Alex författarlexikon, Landguiden, Mediearkivet och en del till som vi inte använder så mycket på just vår skola. Bibliotekarierna på Medioteket sköter om Cirkulationsbiblioteket där vi kan låna klassuppsättningar, och de har en blogg med information om böckerna.

Jag tycker att det hör till mitt jobb att sprida information om dessa och andra resurser till elever och lärare.

Viktiga länkar för våra elever ligger på vår hemsida.

Det är ett ständigt pågående arbete att få eleverna och lärarna att använda de här resurserna. Men trägen vinner och många av våra elever tar nu självmant fram NE:s enkla texter.

Cilla Dalén Hjulsta grundskola

27

maj

Annat småpyssel i skolbiblioteket

Postad av Cilla

kan vara att ladda ner talböcker från Myndigheten för tillgängliga medier.

Alla människor med någon form av funktionsnedsättning som innebär ett läshinder får gratis tillgång till inlästa böcker. På skolor som har ett bibliotek med fungerande låneverksamhet och med bibliotekarier som har koll på upphovsrätten så kan man få tillstånd att själva ladda ner talböcker.

MTM funkar väldigt bra. Nästan all skönlitteratur vi har i skolbiblioteket finns inläst och klart, och även en del av den engelska litteraturen faktiskt.

Eleverna kan leta bland de vanliga böckerna i hyllorna, välja en som de vill läsa och så be mig fixa den som talbok. Jag brukar be eleverna komma tillbaka efter ett par timmar. Det tar en liten stund med själva nedladdningen och sedan ska man föra över boken på lämpligt medium och joxa lite med katalogposter och streckkoder för att allt ska gå schysst till gentemot upphovsrättsinnehavare.

De skönlitterära böckerna brukar jag ladda över på billiga MP3-spelare som eleverna får låna. En del av våra elever har tjusiga smartphones, men de brukar ändå vilja använda skolans MP3-spelare. I en klass där eleverna har varsin dator har jag i stället lagt böckerna på USB-stickor och så har de laddat över böckerna i sitt fulla daisy-format till datorerna.

De läromedel som används på skolan finns aldrig i MTM:s katalog. De måste skolan köpa in från Inläsningstjänst (som är ett kommersiellt företag). Vi brukar köpa CD-skivor med ljudböcker i daisy-format som eleverna får låna.

Vi har också möjlighet att ge eleverna inloggningar så att de själva kan ladda ner sina talböcker från MTM. Men jag har inte gjort det än, har inte haft någon elev som varit intresserad.

Cilla Dalén Hjulsta grundskola

26

maj

Inte så spännande del 2

Postad av Cilla

Alla läromedel som eleverna på vårt högstadium använder lånas i biblioteket. Detta är inlägg nummer 2 om vad jag gör och som inte är så spännande – men viktigt tror jag.

På min skola bestämmer lärarna, i samråd med skolledningen, vilka läromedel som ska köpas in. Christina på expeditionen gör beställningarna och när böckerna kommit hamnar de hos mig i biblioteket. Hjälpsamma elever brukar stämpla böcker, klistra på streckkoder och hjälpa mig att lägga in böckerna i bibliotekskatalogen. Och sedan lånar eleverna böckerna på sina lånekort. Lärarnas exemplar brukar jag plasta in med en stor skylt ”LÄRAREX” på – minskar risken för svinn.

Det här är ett förträffligt system. Bibliotekskatalogen är mycket bättre än enskilda lärare på att hålla ordning på böckerna. Vi sparar definitivt många tusenlappar om året på att göra så här.

Det tar en del av min tid, men å andra sidan så sparar det tid för lärarna. Det är tungt att hantera böckerna, men både elever och vuxna på min skola är mycket hjälpsamma och hugger i när jag säger till.

Det är inte roligt att hålla på med alla läromedelslån. Men innan vi hade det här systemet så blev jag vansinnigt frustrerad över alla böcker som var i omlopp bland eleverna på ett okontrollerat sätt.  Så jag är i alla fall nöjdare nu 🙂

Cilla Dalén Hjulsta grundskola

24

maj

När man gjort något nytt

Postad av Cilla

är det roligt att berätta om det – speciellt om det gick bra!

Men vad är det som vi gör i biblioteken men som inte är så spännande. Sådant där vardagsarbete som man inte kan eller vill välja bort? Och är det kanske egentligen det som är det viktigaste?

Jag tänker skriva några inlägg om vad jag gör, fastän det inte är ett dugg märkvärdigt eller nydanande. Eftersom det fortfarande finns skolor utan ordentliga bemannade skolbibliotek, så finns det förmodligen också rektorer som tycker att de här sakerna är alldeles onödiga, men jag tycker att de har ett värde.

Jag börjar med att berätta att jag ägnar en hel del tid åt att hålla vårt skolbibliotek öppet!

När det är öppet i biblioteket är det ofta elever där och arbetar. De använder möjligheten att plugga tillsammans med kompisar, de behöver använda datorerna och de vill ofta ha hjälp av mig. Ibland pluggar de till prov eller läxförhör men oftast jobbar de helt enkelt vidare med det de håller på med på lektionerna. Det här med läxhjälp är ju kontroversiellt men våra elever behöver möjligheten att studera någon annanstans än hemma!

På rasterna och eventuella håltimmar är det alltid några som väljer att sitta i biblioteket bara för att koppla av. De kanske läser lite i tidningar, bläddrar i böcker, pratar med mig och med kompisar eller halvsover en stund i en soffa. I biblioteket är det för det mesta rätt lugnt och det tycker en del är skönt.

Ibland skickar lärarna elever till biblioteket på lektioner för att de ska låna någon bok eller sitta och jobba ett tag. Eller för att jag ska hjälpa till med trasslande inloggningar i nätverket.

När jag inte har något annat inbokat och biblioteket är öppet men inga elever är där ägnar jag mig åt diverse praktiska göromål. Det måste vara sådant som går att avbryta om det kommer någon som behöver min hjälp. Det kan handla om att pyssla med böckerna, jobba med hemsidan, förbereda lektioner etcetera.

När biblioteket är stängt blir ofta eleverna rätt besvikna och ibland arga. Jag försöker övertyga dem om att de ska kolla in bibliotekets öppettider och planera sin tid i stället för att bli frustrerade när de står där framför en stängd dörr, men högstadieåldern är nog inte den tid då man är som bäst på det där med framförhållning.

Men jag har även inbokade lektioner, jag har raster emellanåt och jag har möten tillsammans med lärarna. Så även med en heltids bibliotekarie på knappt trehundra högstadieelever så är det tyvärr inte öppet jämt.

Cilla Dalén Hjulsta grundskola

30

apr

Sjuorna har redigerat i wikipedia

Postad av Cilla

och det blev lite finalen i vårt ALMA-arbete.

Två av klasserna har gjort detta idag, den tredje har sin lektion på fredag. Som vanligt så hann vi inte så mycket som jag trodde att vi skulle göra, men dagens lektioner såg ut ungefär så här:

Först diskuterade eleverna parvis vad de visste om wikipedia. När vi sammanfattade så visade det sig att många var skeptiska, de har fått lära sig att man inte kan lite på wikipedia eftersom vem som helst kan skriva. Samtidigt hade flera elever en uppfattning om att allt går att få svar på i wikipedia. Vi hann prata lite tillsammans om hur de entusiastiska wikipedianerna försöker kolla allt som skrivs, speciellt om det skrivs av någon som inte är inloggad. Och att det är viktigt nuförtiden att ange källor när man skriver i wikipedia.

Vi kikade sedan på första stycket i denna artikel och pratade gruppvis och gemensamt om vad det kan innebära att kunskap är makt. Det blev mest reflektioner över hur kunskap ger makt över det egna livet, och en del om pengar och vapen också. Men också litegrann prat om wikipedias funktion som gratis kunskapskälla.

Därefter fick eleverna läsa igenom de anteckningar som de skrivit om en utav de ALMA-pristagare vi jobbat med. Jag loggade in i mitt konto i wikipedia och så läste vi igenom wikipedia-texten och byggde ut den med den information som eleverna hade tillgång till. Det gick strålande bra med den ena klassen, vi angav noggrant källor och artikeln om Shaun Tan blev faktiskt lite fylligare än den varit tidigare. Vi har gjort den lilla avdelningen Biografi, samt rättat ett sakfel.

När nästa klass skulle redigera artikeln om Lygia Bojunga blev det körigt för mig! Wikipedia behagade inte plocka fram den hjälpfunktion som jag använder när jag ska skriva källhänvisningar. Det ska förstås gå att göra det ändå, men jag är inte tillräckligt rutinerad för att klara det mitt i klassrumsstöket. Vi chansade lite och skrev utan källhänvisningar på lektionen, och så noterade vi i kommentaren till vår redigering att de skulle komma senare. Jag kunde fixa det efter lektionen på en annan dator. Vårt bidrag till den här artikeln blev framför allt att bekräfta informationen med källor, det fanns inga alls tidigare.

Eleverna tyckte att det var rätt kul att kunna bidra med sina kunskaper.  Jag försökte också peppa dem med att vi kan skriva mer i wikipedia senare. När de har jobbat med något ämnesområde i skolan kan de kolla i wikipedia, och tycker de att artikeln i wikipedia behöver ändras eller byggas ut så kan vi göra det tillsammans.

Cilla Dalén Hjulsta grundskola

27

apr

Astrid Lindgren Memorial Award

Postad av Cilla

eller ALMA-priset, har varit tema för mitt samarbete Raoul som undervisar i årskurs 7 i ämnet SvA/Sv.

Syftet har varit att jobba med förmågorna ”Läsa och analysera skönlitteratur och andra texter” samt ”Söka information från olika källor och värdera dess”. Lite annat kom väl in på köpet.

Vi har läst och diskuterat texter av ALMA-pristagare, och så har vi arbetat mot målet att skriva faktatexter på klassernas bloggar. Som grädde på moset ska vi redigera och förbättra Wikipedias artiklar om författarna.

Vissa delar i arbetet har gått strålande, en del uruselt och det mesta rätt bra.

Den första lektionen när vi introducerade temat berättade jag inte vad ALMA var, utan bad eleverna försöka ta reda på det på internet. De jobbade två och två, jag spädde på med att det skulle ha något med författare att göra, och ganska snart var de inne på information om just ALMA-priset. Allteftersom eleverna fick fram uppgifter om ALMA fick de komma fram och skriva på min dator som var kopplad till Active Boarden. Alla tog alltså del av varandras information, kunde söka vidare och så småningom skrev vi tillsammans en faktatext om ALMA som vi publicerade på respektive klassblogg. Jag tycker det var ett lyckat sätt att arbeta med informationssökning. Det blev tydligt att man kunde göra nya sökningar allteftersom man fick fram information, och jag förklarade att syftet med att skriva i min dator var att man inte bara skulle kopiera text utan formulera sig själv. En rolig grej som hände var att vi fick en oväntad kommentar på en av bloggarna – jättekul!

Efter det försökte jag en lektion få eleverna i klasserna att uppmärksamma vad faktatexter om kända person innehåller. Vi tittade lite tillsammans på någon personbeskrivning i NE och Wikipedia och sedan skulle eleverna parvis välja en kändis, kolla i NE och Wikipedia och skriva upp vad som berättas om kändisarna. Lektionen genomfördes tre gånger, eftersom det är tre klasser, jag uttryckte mig tydligare och tydligare men detta lyckades ändå inte. Endast någon enstaka elev förstod att jag inte var ute efter fakta om den kändis de valt, utan om principerna med ”levnadstid”. ”känd för”, ”barndom” etcetera. Klart misslyckat alltså.

Nästa omgång med lektioner hade jag gjort i ordning ett papper med rutor där man skulle fylla i just sådana uppgifter om de tre ALMA-pristagare vi läst böcker av. Jag visade hur man hittar information på ALMA-prisets hemsida och i Alex författarlexikon. Eleverna jobbade sedan parvis med en författare i en av källorna. Vissa par hann även ta ett till papper och fylla i information från den andra källan. Detta var lyckade lektioner, eleverna jobbade energiskt och bra.

Lektionen efteråt introducerade jag Mediearkivet, där man kan hitta fulltextartiklar från tryckta tidningar. Eleverna fortsatte sedan parvis att leta information om samma författare ur denna databas. Detta är betydligt svårare, eftersom eleverna måste bedöma om de artiklar de får fram är relevanta och läsa noggrant för att plocka ut användbar information. Det är också joxigare att notera vilken källa man använt, eftersom det är själva tidningsartikeln med författare, titel och uppgifter om tidningen som är källan – inte Mediearkivet. Men jag tycker det gick ganska bra. Klasserna är små, vi var två vuxna som kunde hjälpa eleverna och de flesta fick fram en del nya intressanta uppgifter om sina författare.

Därefter följde en lektion då vi tillsammans i klasserna skrev en faktatext om en författare. Texten skulle sedan användas som förebild till elevernas egna texter.  Jag kopierade upp papper med information från de olika databaserna om en fjärde ALMA-pristagare och så delade jag ut de olika pappren till eleverna. Jag hade också gjort ett papper där jag redogjorde för hur strukturen för en sådan text kunde se ut Eleverna fick nu hjälpa mig och ge mig information om författaren och så skrev jag så alla såg. Ett par av klasserna hann även denna lektion börja skriva själva, den tredje klassen kom inte så långt.

Nu var det dags för eleverna att skriva egna faktatexter om författarna. I de två första klasserna lät vi eleverna jobba i grupper om fyra, vilket inte var så lyckat – flera elever blev helt passiva. I den tredje klassen fortsatte vi med pararbete vilket var betydligt bättre. Framme på Active Boarden syntes den text vi skrivit tillsammans, till sitt stöd hade eleverna också beskrivningen av strukturen på faktatexterna. Och så hade de tillgång till den information om författaren som de själva och kompisarna fått fram.

Det blev lite ont om tid, men eftersom flera elever börjat säga att de tröttnat på ALMA-pristagarna så fick texterna vara klara i och med denna lektion. Vi la upp texterna på klassernas bloggar. Här kan ni kolla: 7A, 7B och 7C.

Nästa vecka ska vi försöka använda alla våra kunskaper om ALMA-pristagarna till att redigera i Wikipedias texter. Jag klurar nu på hur lektionsupplägget ska bli.

Just det – på varsin engelskalektion har klasserna läst en bok av årets ALMA-pristagare ISOL. Det finns ännu inte någon bok som hon illusterat översatt till svenska.

Cilla Dalén Hjulsta grundskola

25

apr

Årets bokkunskapstävling

Postad av Cilla

mellan högstadieklasserna på min skola kan ni läsa här. Hela klassen hjälps åt att svara, inga hjälpmedel är tillåtna. Bästa klass får 1 500:- till klasskassan. (Ursäkta de taffligt inskannade citaten – ska försöka bättra mig till en annan gång).

1. Jörn Jensen har bland annat skrivit om Palle, Mark, Kasper och Sofie. Vilken sport ägnar sig Kasper åt?

2. Barnen i böckerna Jag är en pojke med tur av Monica Zak, Den osynliga flickan av Deborah Ellis och Flyga drake av Khaled Hosseini kommer alla från samma land. Vilket?

3. I boken Spela för livet av Michael Williams flyr två bröder från Zimbabwe till ett annat land. Vilket?

4. Dra ett streck mellan titel och bokens författare (alla rätt 2 poäng, minst 4 rätt 1 poäng)

Victor Hugo                   Doktor Glas

Shaun Tan                       Ringaren i Notre-Dame

Monica Zak                     Alex Dogboy

Selma Lagerlöf              Fyrverkerimakarens dotter

Lena Lilleste                  Löwensköldska ringen

Hjalmar Söderberg     Det röda trädet

Philip Pullman              Fixa pengar annars (Tommy&Flisen)

5. No och jag respektive Kiffe kiffe imorgon tilldrar sig båda i samma stad. Vilken?

6. Världens största barn- och ungdomslitteraturpris kallas ALMA, Astrid Lindgren Memorial Award, och delas ut i Sverige varje vår. I år går priset till den argentinska bilderbokskonstnären ISOL. Hur stor är prissumman?

7. Vem är den svenske fotbollsspelaren som berättade om sitt liv i en ny bok hösten 2011. Boken kom senare även i en lättläst version.

8. I Om ni bara visste av Christina Wahldén berättas om hur en kvinna trakasseras av två unga killar. I boken förekommer också Ali – vem är han?

9. Här följer några citat ur böcker. Ni ska skriva bokens titel och författarens namn.

 

 




 

~~~~~~~~~

~~~~~~~~

~~~~~~~~~

~~~~~~~~

Cilla Dalén Hjulsta grundskola

Om bloggen

Porträtt på Cecilia Dalén som står mot en plank.

Bibliotekarien Cilla Dalén bloggar från sitt skolbibliotek på Enbacksskolan i Tensta. På skolan går drygt 400 elever från förskoleklass till årskurs nio.

På bloggen finns både beskrivningar av vardagen som bibliotekarie och funderingar över hur alla vi alla vi i skolan kan arbeta med läsning och med informationssökning och källkritik. Fram till augusti 2019 jobbade Cilla på Hjulsta grundskola.

Tidigare har även Monika Staub Halling och Lotta Metcalfe bloggat här.

Kontakt: Cecilia Dalén

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Arkiv

Senaste inläggen

Arkiv