Visar inlägg med tagg:

16

apr

På måndagen 16/4 2018 klockan 8.20-9.00 ägde Bokkunskapstävlingen på Hjulsta grundskola rum. Här är instruktioner och tävling:

Alla elever i gruppen får hjälpas åt att svara på frågorna. Ni får inte använda några hjälpmedel – ni får bara leta svar i era huvuden. Läraren får inte hjälpa till. Mobiltelefoner och andra hjälpmedel plockas undan innan tävlingen påbörjas.

När ni är klara lägger läraren svaret i mitt fack i personalrummet.

Vinnare meddelas på Världsbokdagen 23/4. Bästa grupp vinner 2000:- till klasskassan att göra något roligt för tillsammans.

Lycka till!

1. Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne, ALMA, mottas i år av en amerikansk barn- och ungdomsboksförfattare. Vad heter hon?

………………………………………………………………………………………………

2. Ingelin Angerborn har skrivit många spännande böcker om övernaturliga läskigheter. Vad heter den bok som filmatiserats och som gått på bio nyligen?

………………………………………………………………………………………………

3. Vad heter förorten där ungdomarna håller till i Mats Berggrens böcker Onsdag kväll strax före sju och Din syster måste dö?

………………………………………………………………………………………………

4. Vilken genre hör följande böcker till? Drömbärarna, Över näktergalens golv och Spirit Animals.

………………………………………………………………………………………………

5. Vad heter huvudpersonen i Kim Olins böcker om Pulverland?

………………………………………………………………………………………………

6. Vad heter författaren till böckerna om Amina, flickan från Somalia som blir en duktig löpare?

……………………………………………………………………………………………..

7. Vad heter författaren till Prinsessan och mördaren, Djävulens märke, Förföljaren, Huset vid vägens slut och Årstamördaren?

………………………………………………………………………………………………

8. Den handlar om Malik, han som får spela i Svea United och kanske Allsvenskan. Vad heter den boken?

………………………………………………………………………………………………

9. Serien Who was…? är populär, flera av er har nog läst några av de engelska biografierna. Para ihop rätt baksidestext med rätt boktitel. Dra ett streck emellan.

A girl who liked fishing                                                 Who was Muhammad Ali?

A teenager who cleaned the houses to

make money

The woman who took a stand by

sitting on a bus

A boy whose African name means                                Who was Marie Curie?

”tree shaker”

A man who spent twenty-seven years in

prison for challenging apatheid

The first black president of South Africa

A young boy named Cassius Clay                                 Who was Nelson Mandela?

A teenager who learned to float like a

butterfly and sting like a bee

The ”greatest” heavyweight boxing

champion of all time

A brilliant young girl who loved                                   Who was Rosa Parks?

math and physics

The discover of radium

The first woman to win a Nobel Prize

10. Baksidestext, men till vilken bok?

Ej namngiven 1

………………………………………………………………………………………………

Här följer citat ur tre böcker. Skriv författare och titel under. Ni får 1 poäng för vardera.

Ej namngiven 2

Ej namngiven 3
Ej namngiven 4

Utslagsfråga: Räkna upp så många titlar ni kan ur den första serien om Darren Shan. Det ska vara de svenska titlarna och ni får avdrag för felaktiga titlar. Det finns sammanlagt 12 t

Så, idag genomförde vi vår lilla konferens om samarbete högstadielärare-skolbibliotek runt digital kompetens som jag skrev om igår.

Det gick bra. Lärarna diskuterade i grupper efter min inledning och vi har nu bestämt ett område i Sv/SvA och engelska i årskurs 8, ett område i SO i årskurs 7 och ett område i NO i årskurs 9 som vi ska samarbeta om under nästa läsår. NO-gänget ville börja redan denna termin. Jag har fått veta när lärarna ska planera området och de vet att jag måste få vara med redan i planeringen.

Det var svårare med förberedelseklasserna. Hur kan man jobba med informationssökning och källkritik med dem? Både lärarna och jag är lite osäkra, men vi får pröva oss fram.

Nu gäller det för mig att hålla i detta, se till så att jag får vara med i planeringen och så får vi tillsammans utveckla något bra. Det kommer vi säkert att göra.

Engelska biografierna

I höstas köpte jag en himla massa lättlästa biografier på engelska från den här serien, säkert 60-70 stycken, och nu är nästan alla utlånade.

Jag har läst dem och haft verkligt roligt! Jag har lärt mig om personerna, deras samtid, deras plats och ibland diskuterar även författarna sina källor. Jag tror att böckerna passar för hyfsade läsare på mellanstadiet och våra högstadieelever läser dem med glädje.

Jag fick en kommentar på mitt förra inlägg om böcker på engelska från Helena på MTM. De är angelägna om att vi bibliotekarier ska veta att vi kan tipsa dem när vi vill ha böcker inlästa till Legimus. Det gjorde jag faktiskt med dessa böcker i höstas, och nu finns sju av dem tillgängliga för våra elever med läshinder.

För de skolor som har Inläsningstjänst (ett kommersiellt företag som framför allt tillhandahåller inlästa läromedel) kan det vara bra att veta att de också har hela Nypons och Viljas bestånd av lättlästa engelska böcker – inlästa och i fulltext.

Engelskaböcker

Våra lärare låter eleverna läsa egenvalda böcker på engelska i mycket högre grad nu än för ett par år sedan. Det har gjort att jag behövt köpa in mycket ny litteratur på engelska och nu efter årsskiftet fick jag 10 000 kronor extra just för detta. Att köpa och göra i ordning dem har tagit ungefär 10 timmar. Så 1000 kronor i timmen är vad jag klarar av att köpa in ny litteratur för, i alla fall om den är på engelska.

Det tog mig två timmar att göra själva beställningen. Jag hade några uppskrivna titlar som jag visste att jag ville köpa, jag hämtade tips på bilderböcker och några faktaböcker från Adrienne Gears webbplats, jag beställde några böcker som eleverna har läst på svenska och så hade jag lite önskemål från lärare. Tillsammans blev det 51 titlar och ett kit med 40 böcker och tre boxar med folksagor. Några av titlarna köpte jag tre eller fem ex av. Jag beställde alla böckerna inplastade, det kostar för oss i Stockholm tio kronor per bok.

När böckerna kommit fick jag hjälp av en elevbibliotekarie att bocka av följesedeln så den tiden räknar jag inte. Inte heller tiden det tog för ett gäng tredjeklassare att stämpla alla böckerna och klistra på små vita lappar över de streckkoder vi inte skulle använda.

En eftermiddag satt jag i tre timmar och gick igenom ungefär 85 av titlarna. Jag letade efter titeln i bibliotekskatalogen, om boken fanns där la jag in den i katalogen och kollade sedan om den fanns i Legimus. De svenska böckerna finns i stort sett alltid i Legimus men sällan de engelska. Därför klistrar jag på små lappar på de böckerna så att våra elever som läser talböcker enkelt kan hitta engelska böcker. För de böcker som inte fanns i vår katalog antecknade jag ISBN, författare och titel och skickade in uppgifterna till Medioteket.

Några dagar senare ägnade jag ett par timmar till åt dessa böcker. Då hade alla hunnit få katalogposter och jag kunde lägga in resterande böcker i katalogen och kolla vilka som fanns i Legimus.

Sedan tog det ungefär ett par timmar till att göra samma procedur med de resterande 20 titlarna; lägga in i katalogen, beställa katalogposter och kolla Legimus samt klistra små lappar.

Sedan ska jag förstås försöka läsa en hel del av böckerna också. Men det får bli lite allteftersom.

27

apr

Talböcker på engelska

Nästan alla skönlitterära böcker på svenska i våra skolbibliotek finns i Legimus så våra elever som är i behov av talböcker kan lyssna på dem.

Men det är värre med böckerna på engelska. När jag gick igenom vårt bestånd av engelska titlar för att kolla vilka som fanns inlästa var det väldigt få. Därför har jag nu först kollat vad som finns inläst och sedan köpt in just de titlarna.

Det vi behövde mest var förhållandevis lättlästa engelska ungdomsböcker, så med hjälp av en bibliotekarie på MTM gjorde jag en sökning i deras katalog där jag skrev Barrington Stoke på Valfria sökord och så avgränsade jag i tid till de senaste åren.

Så – nu har vi en hel hög med bra ungdomsböcker på engelska som alla kan läsa!

Legimus 2

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

8

apr

Klass 7-9B

har jobbat på med att skriva i somaliska Wikipedia, och i måndags publicerade de sina texter.

Därmed var detta lilla projekt avslutat, men efteråt träffades Sara Mörtsell från Wikimedia Sverige och Tal Levinsky från Tensta bibliotek och i samtal med lärarna diskuterade de hur de skulle kunna samverka med ungdomar i vårt område för att stötta och uppmuntra dem att jobba vidare i somaliska Wikipedia.

Ett par dagar senare tog klassen dessutom och mejlade till PRAESA, de hade nämligen upptäckt att det inte finns någon text i engelska Wikipedia om PRAESA. Mejlet sändes till en av de representanter från PRAESA som besökte vår skola förra året. Och om han svarar att de inte vet hur man gör när man skriver i Wikipedia… så kan säkert vi hjälpa till!

Formuleringen i LGR11 om entreprenörskap brukar jag inte fundera så mycket över. Men jag har en känsla av att detta arbete som klassen gjort passar mycket bra in där.

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

Bild: Av Ealex39 [CC BY-SA 4.0 (http://creativecommons.org/licenses/by-sa/4.0)], via Wikimedia Commons

31

mar

Planering och små lappar

Påsklov i skolbiblioteket innebär i år för mig lugn och ro till planering, äntligen tid att lägga in bokreaböckerna i bibliotekskatalogen och så att klistra små lappar på böcker.

legimus

Eftersom vårt skolbibliotek har nedladdningstillstånd från Myndigheten för tillgängliga medier (MTM) så får alla elever med någon form av läshinder tillgång till inlästa böcker. De kan själva använda appen eller webbsidan Legimus och hämta hem de böcker de vill läsa.

Nu håller jag på att märka upp de böcker på engelska som finns i Legimus. Det borde jag ha gjort för längesedan, men bättre sent än aldrig. De svenska böckerna bryr jag mig inte om, nästan alla finns i Legimus så det är lätt ändå för eleverna att hitta.

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

16

jan

För något år sedan testade jag att låta en elevgrupp undersöka olika boktitlar med hjälp av lässtrategin Att förutspå. Det visade sig funka bra för att få eleverna att välja och låna böcker.

Jag har återkommit till det sättet flera gånger, till exempel den senaste veckan.

I torsdags när treorna kom till biblioteket så pratade jag lite om genren deckare. Vi pratade om detektiv, misstanke, bevis, alibi och så vidare. Jag hade plockat fram en hel hög med LasseMaja-böcker (flera elever hade sett film och några läst någon av dessa) och så en hel hög med Kalle Skavank-böcker (där var det bara någon enstaka elev som läst en bok). Jag delade ut Kalle Skavank-böcker till eleverna så att de två och två fick undersöka en titel, och sedan satt vi i en in ring och eleverna fick berätta vad de trodde att boken skulle handla om.

När sjuorna skulle komma och låna nya böcker på engelska gjorde jag likadant. Jag hade plockat fram en hel hög med fina faktaböcker, och lät dem titta två och två på en titel för att sedan berätta för de andra. Det är lite pirrigare för eleverna att sådär relativt oförberett berätta på engelska inför hela gruppen. Läraren fick börja för att visa hur det kan gå till, och sedan blev det nog så att den i paret som tyckte det var minst jobbigt var den som talade.

Ja – detta funkar bra! Eleverna undersöker en bok noga och den aktiviteten undanröjer lite av den skeptiskhet som vissa elever känner när de tvingas välja böcker. Det är ett bra sätt att närma sig en serie med böcker (som Kalle Skavank) eller en genre (som faktaböcker).

När jag bokpratar genom att berätta om enskilda titlar så vill jag ha flera likadana exemplar eftersom många elever ofta blir sugna på samma bok, med denna metod funkar det utmärkt med många olika böcker. Dessutom kan jag använda böcker som jag själv inte hunnit läsa in mig på 🙂

Blandade titlar

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

16

sep

Man tror kanske att alla ungdomar

håller på mycket med engelska språket på fritiden?

I våra tre niondeklasser har vi diskuterat detta och vi fick lite olika svar. Vissa av eleverna talade om att de hänger med i pratet i engelska filmer och att de lyssnar på texterna till låtar som de gillar. Men inte alls alla. Nästan ingen säger att de talar engelska på fritiden, och någon enstaka använder engelska när de spelar dator- eller tv-spel.

En del av våra elever har inte läst engelska så länge. Många har ju inte gått i svensk skola från början, och har kanske inte fått engelskundervisning tidigare. Detta tillsammans med att eleverna inte tar så många egna initiativ på fritiden tror jag är de viktigaste orsakerna till att resultaten i engelska inte varit så goda på vår skola.

Inför de här lektionerna samlade jag ihop länkar som jag tipsade eleverna om. Jag fick god hjälp av vänner på Twitter, så mycket att jag fick lov att gallra lite bland de goda tipsen. Nu ligger länkarna på vår hemsida.

Cilla Dalén Hjulsta grundskola

17

aug

Cirkulationsbiblioteket

känner alla lärare som undervisar i svenska/svenska som andraspråk i Stockholm stads skolor till. Förhoppningsvis alla engelskalärare också, eftersom man kan låna klassuppsättningar av skönlitterära böcker därifrån på båda språken. De flesta känner också till att bibliotekarierna på Cirken är vänliga och ger goda råd per telefon. Men alla känner inte till Cirkbloggen med massor med boktips, så den visade jag i tisdags under min genomgång av resurser på webben.

Vi tittade också på Spindeln, en metasöktjänst för skolan. När man söker information i Spindeln, så söker den i sin tur i Länkskafferiet, UR och ett internationellt arkiv. När jag skrev om Samsök i SLI så sa jag att det kan vara svårt med metasöktjänster eftersom de olika databaserna som metasöktjänsten använder kanske inte fungerar likadant. Detta bör inte gälla Spindeln, sökningarna ska funka likadant i de olika databaserna eftersom man använder samma metadata. Sökningarna i Spindeln liknar de då man söker filmer i nya SLI. Det kommer upp små blå boxar som visar de avgränsningar man har gjort – enkelt och lätt överblickbart tycker jag. Jag rekommenderade mina kollegor att pröva, kanske är det också lite individuellt vilka söktjänster man föredrar?

vår hemsida la jag också några länkar till nyhetsbrev som jag tycker är intressanta, en del framför allt för oss i Stockholms stad.

När jag hade min information för personalen visade jag snabbt även de andra länkarna på hemsidan, och pratade bland annat om vilket fint stöd man får från Webbstjärnan om man vill testa att låta eleverna publicera sig på webben. Jag berättade även en del om hur Wikipedia fungerar, och gav ett förslag:

När klassen har studerat ett ämnesområde kan eleverna få i uppdrag att kolla några artiklar med anknytning till ämnesområdet i Wikipedia. Är artiklarna bra skrivna, finns alla elevernas kunskaper med i artiklarna och finns det bra källangivelse till det som står där? Om inte – ring Cilla och så kan vi tillsammans någon lektion använda elevernas kunskaper till att förbättra artiklarna. Jag berättade även om möjligheten att jobba i Simple Wikipedia på engelskalektionerna. Där skulle vi kunna skriva mycket mer om sådant som har med Sverige att göra till exempel.

Nu får det vara nog skrivet om min lilla föreläsning. På tisdag kommer äntligen eleverna och då blir det full rulle med att göra lånekort och låna ut läromedel!

Cilla Dalén Hjulsta grundskola

Om bloggen

Porträtt på Cecilia Dalén som står mot en plank.

Bibliotekarien Cilla Dalén bloggar från sitt skolbibliotek på Enbacksskolan i Tensta. På skolan går drygt 400 elever från förskoleklass till årskurs nio.

På bloggen finns både beskrivningar av vardagen som bibliotekarie och funderingar över hur alla vi alla vi i skolan kan arbeta med läsning och med informationssökning och källkritik. Fram till augusti 2019 jobbade Cilla på Hjulsta grundskola.

Tidigare har även Monika Staub Halling och Lotta Metcalfe bloggat här.

Kontakt: Cecilia Dalén