Visar inlägg med tagg:

19

sep

Bokattacker

Postad av Cilla

Bokprat ägnar jag mig mycket åt. Det känns värdefullt att i lugn och ro tipsa om en binge böcker, följt av att läraren och eleverna tillsammans botaniserar i skolbibliotekets samling.

Bokattacker är det en del skolbibliotekarier som gör, emellanåt i stället för bokprat tror jag. En bokattack är när man som bibliotekarie använder en kort stund av vilken lektion som helst för att tipsa om en bok. Sedan kanske man exponerar boken i biblioteket och hoppas att elever som blivit intresserade söker upp boken.

Jag har hittills inte alls känt att bokattacker skulle tillföra min verksamhet särskilt mycket. Men man är väl inte sämre bibliotekarie än att man kan ändra sig?

På skolan är elevernas läsförståelse av faktatexter ett prioriterat område. En undersökning som mina praktikanter gjorde i våras visade att våra högstadieelever inte alls upptäckt vad vi har att erbjuda i form av facklitteratur.

Så – efter överenskommelse med Pelle som undervisar i NO kommer jag under hösten lite då och då ägna några minuter på en NO-lektion att berätta om vad som finns i skolbiblioteket. Vi satsar på sjuor och åttor, och jag ska i möjligaste mån försöka anknyta till vad de läser om i NO:n. I veckan som gått presenterade jag den fantastiska Underverkligheten av Rasmus Åkerblom och tidskriften Illustrerad vetenskap.

Cilla Dalén

12

jun

Terminsslut

Postad av Cilla

De sista veckorna på terminen har jag framför allt ägnat åt att försöka få alla elever att låna sommarlån. Lite drygt 1 000 böcker lånades ut under denna period. De yngre lånar oftast så många de får eller orkar bära, medan de äldre är lite mer skeptiska.

Utställning

Under sommarlånsperioden har jag haft utställningar anpassade till vilka klasser som ska komma. Eleverna gillar att kolla på böcker då, och det är lättare för lärarna att hjälpa dem.

Jag och några elever i åttan fixade också e-bokstips för högstadiet.

Ebokstips

Vi tipsade om många olika sätt att läsa i mobilen. 

Under de sista veckorna har femmorna och jag också genomfört ett Wikimini-projekt. Jag har undervisat om Internet, Google, Wikipedia och NE. Läraren Lars har undervisat om krafter i fysiken och så hjälpt eleverna att skriva fina artiklar till Wikimini. I måndags publicerade de sina texter – ett gott arbete.

Wikimini

19 artiklar har våra femmor bidragit med på sv.wikimini.org

Nästa vecka ska jag sammanställa utvärderingar och lämna ett förslag till arbetsplan för nästa år. Preliminärt blir det inga större ändringar i den, utvärderingarna visar att vi är på god väg med det mesta, och att utvecklingen bör handla om att göra ungefär samma saker men ännu bättre.

Under sommaren kommer Stockholms stad att flytta bloggarna till en ny plattform. Men under en period pekas eventuella länkar om, så jag hoppas att ni hittar hit även i fortsättningen.

Trevlig sommar!

Cilla Dalén

8

mar

Nöjd så här långt

Postad av Cilla

Så, idag genomförde vi vår lilla konferens om samarbete högstadielärare-skolbibliotek runt digital kompetens som jag skrev om igår.

Det gick bra. Lärarna diskuterade i grupper efter min inledning och vi har nu bestämt ett område i Sv/SvA och engelska i årskurs 8, ett område i SO i årskurs 7 och ett område i NO i årskurs 9 som vi ska samarbeta om under nästa läsår. NO-gänget ville börja redan denna termin. Jag har fått veta när lärarna ska planera området och de vet att jag måste få vara med redan i planeringen.

Det var svårare med förberedelseklasserna. Hur kan man jobba med informationssökning och källkritik med dem? Både lärarna och jag är lite osäkra, men vi får pröva oss fram.

Nu gäller det för mig att hålla i detta, se till så att jag får vara med i planeringen och så får vi tillsammans utveckla något bra. Det kommer vi säkert att göra.

15

okt

Wikimini – samarbete bibliotekarie och lärare

Postad av Cilla

Våra nitton elever i årskurs fyra publicerade igår fina artiklar om vetenskapsmän i Wikimini. Det var avslutningen på ett stort arbete de gjort tillsammans med Kristina Eriksson, lärare i Sv/SvA och NO, och mig.

Wikimini

Vi började med några lite allmänna lektioner om informationssökning på webben, Google med mera. De följde ungefär samma upplägg som jag använde med femmorna förra året. Anledningen till att vi la detta moment först var att lektionerna skulle filmas av Skolverket, det blir så småningom en kort film som ska ingå i detta sammanhang.

Under höstterminens första period har Kristina och klassen arbetat väldigt gediget med beskrivande text enligt genrepedagogisk metod. Det här är en viktig del av den undervisning Kristina har i Sv/SvA och denna undervisning blev en förutsättning för att eleverna skulle kunna skriva bra faktatexter.

I slutet av september bedömde Kristina att det var dags för att börja arbeta med vetenskapsmän och uppfinnare. Hon skrev förslag till olika personer som eleverna skulle kunna fördjupa sig i två och två. Innan hon fastställde listan med vetenskapsmän kollade jag att det fanns bra lättläst information att få tag i om dessa. Kristina delade upp eleverna i par och bestämde vilka som skulle skriva om respektive vetenskapsman.

Nu var det dags för mig att leda ett lektionspass igen. Jag valde att använda en av våra utvalda vetenskapsmän, Rosalind Franklin, när jag visade hur man kan söka information. Vi började med att googla och sedan titta på artikeln i Wikipedia om henne. Vi pratade om vem som har skrivit artikeln, kollade källförteckning och tittade i historiken för att se hur en artikel blir bättre genom att många hjälps åt.

Vi pratade om att Wikipedia ofta har ganska svårlästa texter, och att det är bra att Wikimini finns nu – så att alla fina arbeten som görs av barn i skolan kan läsas av andra.

I det här arbetet ville vi att eleverna skulle använda två eller tre källor, det är alldeles tillräckligt för elever i fjärde klass att försöka arbeta ihop information från ett par texter. Jag sa att vi inte ville att eleverna skulle använda Wikipedia i detta arbete, utan välja texter som är enklare att läsa.

Jag påminde eleverna om hur man kollar innehållsförteckning och sakregister i fackböcker och förklarade snabbt hur man kan slå i den barnuppslagsbok som fanns i klassrummet. Detta har vi arbetat med tillsammans när eleverna gick på lågstadiet. Om eleverna valde texter ur böckerna så kopierade vi upp dem.

Jag visade också hur man söker i NE på webben, väljer den enkla texten och sedan skriver ut den. Eftersom Rosalind Franklin var lite knepig att hitta information om visade jag sedan hur man kan förbättra en googlesökning genom att fundera över vilka ord som kan tänkas stå i en text man söker, och sedan skriva i flera sådana ord i sökrutan.

Därefter arbetade eleverna med att söka information om sina vetenskapsmän. Målet för lektionspasset var att alla grupper skulle ha två eller tre bra lättlästa texter utskrivna på papper och jag tror att alla lyckades med det.

Kristina lät sedan eleverna arbeta med texterna på olika sätt under de kommande veckorna. Hon förebildade genom att klassen tillsammans arbetade med Galileo Galilei, och sedan gjorde eleverna likadant med sina egna vetenskapsmän. De läste först texterna, gjorde sedan en mindmap och skrev slutligen en egen text, alltihop två och två.

Och igår var det alltså dags att publicera texterna. Eleverna skapade konton i Wikimini, Kristina förebildade på den interaktiva skrivtavlan så att alla kunde se, och sedan satte eleverna igång med full fart. Vi vuxna gick runt och hjälpte till där det behövdes. Det var enkelt för eleverna att publicera helt nya texter, men ganska svårt för de elever som i stället för att publicera en ny text skulle förbättra en text som redan fanns. Men de klarade det bra, tycker jag. Alla hade med källförteckning och de som hann med gjorde även länkar till andra texter i Wikimini.

Här kan ni läsa elevernas texter, kanske kommer några av dem snart även få fina illustrationer som eleverna har gjort:

Jag tror förresten att hela arbetet blev ganska likt någonting jag skrev för ett par år sedan.

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

6

maj

Nu vet vi nästan

Postad av Cilla

om astronauterna sov på nätterna när de åkte till månen eller inte…

Det var en knepig fråga som ett par av eleverna ställde när vi övade lässtrategin ”Att ställa frågor till texten”. Vi har verkligen fått köra kopplingar mellan det vi läst i olika texter och tänka själva. Om ni är nyfikna kan jag tala om att vi fått uppgifter om att de ”vilade”, vi har tittat på en sovsäck som gick att spänna fast i rymdfarkosten och vi har läst om hur Apollo 11 styrdes av en dator ibland och att jordens dragningskraft drog den tillbaka till jorden. Så – det verkar troligt att de sov, och kanske kunde till och med sova samtidigt för att rymdfarkosten skötte sig själv.

Idag var sista gången jag ägnade mig åt rymden tillsammans med tvåorna. Eleverna satt i par och tittade tillsammans i Universumboken av Marie Rådbo. De kunde utan problem leta upp ”månfärd” i registret och ta sig till rätt sida och sedan tittade vi tillsammans på bilderna. Anledningen till att jag ville pröva att tala om bilder var att jag nyligen läst Se texten! Multimodala texter i ämnesdidaktiskt arbete av Kristina Danielsson & Staffan Selander och förstått att det inte alls är självklart att bilder stöder läsandet. Man måste jobba även med bildförståelsen tillsammans.

Jag började med att tänka högt om en bild: jag sa att jag trodde att det var ett fotografi, var jag gissade att den var fotograferad och varför, vad jag såg på bilden och varför jag trodde att författaren valt att använda den bilden i sin bok. Sedan lät jag eleverna i par diskutera ett par minuter om en annan ganska enkel bild, och ta upp just det där med fotografi/tecknad, vad föreställer den och varför tror man att den är med i boken. Eleverna samtalade och vi lyfte det sedan i hela gruppen.

Efter det tog vi en betydligt mer komplicerad bild, den var en illustration till hur olika ”steg” (här fick vi vara ”detektiver” också – steg, är det någon som går…?) ramlade bort från raketen på vägen till månen. Det var flera olika delar i bilden, text här och där och dessutom en bild insprängd i bilden. Eleverna pratade även här först tillsammans två och två innan vi lyfte frågorna i hela klassen. Jag tror de flesta förstod vilken bildens funktion var och vad den visade.

Det här att först tydligt förebilda (modella, modellera), sedan låta eleverna jobba i par och till sist diskutera tillsammans är verkligen bra! Jag har nu använt den arbetsgången i så många sammanhang med olika grupper det senaste året och nästan varje gång sett hur eleverna varit mycket aktiva. De använder sitt språk och de brottas med innehållet tillsammans, mycket bra. I någon klass där eleverna inte har varit vana vid detta arbetssätt har några elever blivit helt lamslagna när de tvingats samtala flicka-pojke. Men, det ser jag som att de behöver öva – inte som att det är fel på metoden.

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

29

apr

Hitta svar i biblioteket

Postad av Cilla

Idag fortsatte tvåorna, läraren Eva och jag att lära oss mer om rymden. Klassen gör mycket mer än det vi hinner på de lektioner jag är med; jag har tagit mig an det där med att ställa frågor och söka information.

När eleverna jobbade med lässtrategin att ställa frågor till en kort faktatext så fick vi flera spännande frågor som vi inte hittade svar på i den texten. Idag var det dags att fortsätta jobba med dem.

Eva och en halvklass kom till biblioteket, jag hade gjort plats framför facklitteraturens avdelning Ua och där satte sig eleverna på golvet. Jag påminde dem om att de skrivit frågor förra veckan och så pratade vi lite om fack-/skönlitteratur och kollade på signumlapparna på bokryggarna. Jag visade att alla böcker om rymden står på avdelning Ua och så nämnde jag några andra avdelningar.

Avd Ua

Efter det delade jag ut ett papper där jag skrivit upp de frågor som vi velat ha svar på. Det var ett par frågor om månen och flera om de första astronauterna som reste till månen. Jag läste alla frågorna högt.

Jag hade förberett med fyra böcker i hyllan som jag tänkte skulle vara bra att använda. Jag tog fram en i taget, bläddrade och visade att det ibland är rätt mycket att läsa och titta på. Jag demonstrerade register och innehållsförteckning och med hjälp av dem valde jag någon sida ur varje bok att läsa högt. I en bok fanns varken register eller innehållsförteckning och då blev det knepigt. Jag läste en kort passage och så fick eleverna fundera och diskutera om vi fått svar på någon av våra frågor. Och sedan lite till.

Vi hade cirka drygt 30 minuter till vårt förfogande och hann inte söka reda på svar på alla frågor. Jag gick lugnt och metodiskt till väga och Eva såg till att alla elever hängde med. Eleverna var observanta, reflekterande och riktigt kluriga.

Som bibliotekarie har jag ju inte så mycket tid i klassen. Men eftersom jag har läraren med på lektionen så vet hon precis vad vi gjort och kan återknyta till detta på andra lektioner. Eleverna behöver förstås själva öva på att använda register och innehållsförteckning. Att utforska facklitteraturen i biblioteket kommer vi fortsätta med senare.

Nu har jag några knepiga frågor kvar att förbereda informationssökning om till nästa vecka. Undrar hur vi ska få veta om astronauterna sov på nätterna och hur rymdraketen i så fall styrdes?

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

26

apr

Att själv ställa frågor till texten

Postad av Cilla

när man läser är viktigt för förståelsen och engagemanget i texten, betonas enligt Barbro Westlund av flera olika läsforskare (s 48 i Att bedöma elevers läsförståelse). Och det är förstås en grund för ett källkritiskt tänkande – att läsa engagerat och observera luckor i texten, jämföra informationen med sådant man känner till från andra sammanhang och fråga sig om det man läser verkar rimligt.

På lågstadiet använder vi affischer och en del annat material från En Läsande Klass. Där kallas strategin att ställa frågor för Reportern:

Reportern

När jag skulle introducera strategin för tvåorna valde jag att läsa de tre första sidorna ur Stjärnsvenskas Månboken, en mycket lättläst text, det är endast några få rader per sida. I klassrummet finns ingen möjlighet att projicera upp texter så jag hade helt enkelt förstorat en kopia ur boken och eleverna satte sig nära tavlan, på golvet. När jag läst texten tänkte jag högt och ställde frågor om texten. Jag formulerade både enkla frågor ”på raderna”, frågor som krävde att man kopplade ihop information från ett par olika meningar, ”mellan raderna”, och så ett par frågor ”bortom raderna” där svaren inte fanns i texten.

Eleverna var väldigt pigga och svarade glatt på frågorna. Vi pratade om var man kunde finna svaren, och när vi kom till frågorna som inte riktigt hade något svar så var det många elever som gärna kom med hypoteser. Det blev en kort och engagerad lektion.

Nästa gång jag var i klassrummet för att jobba med temat ”rymden” så hade jag kopierat upp ett par sidor till ur rymdboken så att eleverna skulle kunna ha en kopia per två elever. Läraren Eva organiserade snabbt så att eleverna satt i par och så repeterade vi lite om vad det där att ställa frågor till texten handlade om. Sedan läste jag den korta texten högt och så uppmanade jag eleverna att läsa den igen tillsammans två och två och anteckna frågor på pappren.

Några par hade lite svårt att komma igång, men Eva och jag gick runt och puffade på lite. De här eleverna har lätt för att samarbeta med varandra och efter en stund hade alla par skrivit flera frågor på sina papper.

Vi lyfte frågorna i helklass, en del frågor var på och mellan raderna och eleverna svarade på varandras frågor. En del frågor var tydligt bortom raderna

Frågor om rymden

och eleverna ville gärna svara på de frågorna också. De använde sina erfarenheter och gjorde flera ganska kvalificerade gissningar. Jag passade på att öva uttrycken ”- Jag tror att…”, ”- Kanske är det…” så att eleverna skiljer på att veta och tro.

En fråga som många elever ställde var ”Vilket år landade astronauterna på månen” och den var klurig på flera sätt. I texten stod ”mer än trettio år”, men vi observerade inte ”mer än” förrän efter ett tag. En elev sa påpassligt att vi inte visste hur gammal boken var, så det fick vi kolla. Den hade copyright 2002. En lång stund höll vi på och försökte räkna ut 2002-30, men det blev ju inte riktigt rätt eftersom det var ”mer än trettio år” sedan. Den och några frågor till kunde vi alltså inte få några säkra svar på.

Efter lektionen samlade jag in elevernas papper med frågor så att jag kan förbereda nästa lektion där vi ska försöka hitta en del svar. Jag tänker att vi ska använda böckerna i biblioteket, och då gäller det nog att jag har förberett mig noga.

Cilla Dalén Hjulsta grundskola

26

apr

Några grundläggande förutsättningar

Postad av Cilla

inför det lilla arbete jag gör inom kursen Medie- och informationskunnighet i skolan och som jag delvis ska redovisa genom att publicera några texter här på bloggen:

  • Läsförmåga är helt avgörande för att kunna söka, källkritiskt granska och bearbeta information. Jag har berört det lite grand här, och när ni läser det: ha i minnet att lässtrategierna i RT bygger på forskning av hur erfarna läsare gör (Westlund: Att bedöma elevers läsförståelse s 47ff). För att alla elever ska utveckla god läsförmåga krävs undervisning i läsförståelse, inte endast mycket tid för läsning.
  • Informationssökning och källkritik är också ett område som kräver undervisning, det är en klassisk uppgift för bibliotekarier enligt Louise Limberg (i Medie- och informationskunnighet – en forskningsantologi s 28) men står utskrivet inom de flesta ämnen i LGR11 – så det är lärares ansvar enligt styrdokumenten.
  • Ett av problemen när elever ägnar sig åt informationssökningsuppgifter i skolan är att de ofta endast har en rubrik på sitt ämne – inte några frågeställningar för vad de vill veta. Skolarbetet begränsas då lätt till att samla ihop enkla faktauppgifter och inget djupare lärande sker (Limberg, samma skrift, s 29 f).
  • Undervisning måste få ta tid. Vi vuxna behöver synliggöra de olika sätten att tänka som vi vill att eleverna ska tillägna sig. Vi behöver förebilda (modella, modellera) det eleverna förväntas göra, vi behöver låta dem arbeta tillsammans så de kan ta stöd av varandra och får många tillfällen att samtala och vi behöver ge dem tillräckliga stödstrukturer så att de klarar av sina uppgifter.

Så – mitt arbete går ut på att i samarbete med Eva som undervisar i årskurs två introducera lässtrategin ”att ställa frågor på texten” i samband med att klassen arbetar på temat rymden. Jag hoppas att användningen av den strategin gör att de läser texterna engagerat och upptäcker saker de är nyfikna på att veta mer om. Och så ska vi jobba med några sätt att söka information för att få svar på frågorna.

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

16

feb

Felix berättar

Postad av Cilla

här om hur svenska- och NO-lärare samarbetar med att låta eleverna bearbeta NO-texter så att de blir begripliga för alla. Mycket intressant, tycker jag. Jag antar att eleverna lär sig massor medan de håller på med texterna – både inom NO och svenska.

Om man sedan tillgängliggör texterna i skolbiblioteket så kommer de till nytta för andra också. Jag tror att sådana texter skulle bli väldigt populära på min skola. När det börjar närma sig prov så pluggar en del elever helst genom att läsa kompisars svar på instuderingsfrågor eller andras anteckningar från föreläsningar – det är alldeles övermäktigt för dem att brottas med läromedelstexterna. Och texterna skulle bli ett bra material för förberedelseklassernas NO-undervisning.

Dessutom kanske det blir ännu roligare att skriva när man vet att texterna kommer till användning?

Cilla Hjulstaskolan

Om bloggen

Porträtt på Cecilia Dalén som står mot en plank.

Bibliotekarien Cilla Dalén bloggar från sitt skolbibliotek på Enbacksskolan i Tensta. På skolan går drygt 400 elever från förskoleklass till årskurs nio.

På bloggen finns både beskrivningar av vardagen som bibliotekarie och funderingar över hur alla vi alla vi i skolan kan arbeta med läsning och med informationssökning och källkritik. Fram till augusti 2019 jobbade Cilla på Hjulsta grundskola.

Tidigare har även Monika Staub Halling och Lotta Metcalfe bloggat här.

Kontakt: Cecilia Dalén

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Arkiv

Senaste inläggen

Arkiv