Visar inlägg med tagg:

4

aug

Tankens mosaik

Postad av Cilla

av Ellin Oliver Keene och Susan Zimmermann stod inte på min ursprungliga sommarläsningslista. Men efter att Katarina Lycken Rüter talat om den så entusiastiskt så bestämde jag mig för att hinna med den också.

Ellin Oliver Keene, i USA, har arbetat med utveckling av undervisning i läsförståelse i flera år. I boken finns många exempel från olika klassrum, vi får höra talas om duktiga lärare och om hur Ellen och lärarna genom gemensamma ansträngningar lyft pedagogiken ännu mer.

I boken går författarna igenom olika lässtrategier, olika sätt som forskare sett att erfarna läsare använder för att skapa mening ur texter de läser. Strategierna åskådliggörs i boken  för oss vuxna läsare genom att Ellin gör sina egna läsningar av olika texter och berättar hur hon tänker. I klassrumsarbetet som beskrivs introduceras lässtrategierna genom att läraren läser en text och förebildar genom att ”tänka högt”. Det är spännande att läsa texterna och få ta del av Ellins reflektioner när hon brottas med att förstå dem. Genom att författarna valt en del ganska svårbegripliga texter är det lätt att förstå hur jobbigt det kan vara för eleverna ibland.

Det är också roligt att läsa om organiseringen av klassrumsarbetet i de amerikanska klasser som Ellin besöker. Läraren förebildar genom att hålla minilektioner, eleverna studerar texter ensamma medan lärarna går runt och stöttar dem, eleverna jobbar i olika gruppkonstellationer för att tränga djupare in i texterna och hela tiden verkar lärarna reflektera över vilken arbetsmetod som är bäst just då för just de eleverna.

Det finns i boken även rätt konkreta hjälpmedel för lärare som vill arbeta med att följa och stötta elevernas läsutveckling. Det är till exempel genomgångar av olika sorts problem som elever kan ha med läsförståelsen och förslag till hur man kan jobba med dessa. Där finns också en modell för hur man kan utvärdera undervisningen i läsförståelse genom intervjuer med eleverna före och efter ett specifikt arbete.

Katarina har fler boktips om läsning på sin nya blogg.

Cilla Dalén Hjulsta grundskola

30

jul

Litteraturläsning som utforskning och upptäcktsresa

Postad av Cilla

har jag hållit på med i ett par veckor. Jag har twittrat käcka citat, diskuterat lite med en kollega på bokcirklar och jag kommer absolut fortsätta att reflektera över den här texten.

Lousie M. Rosenblatt skrev sin bok i mitten på 1930-talet och den är endast delvis uppdaterad sedan dess. Vad jag förstår har boken haft stort inflytande på litteraturvetenskap och pedagogik. Rosenblatt har en stark övertygelse om att litteraturläsning i skolan inte bara har ett egenvärde utan också kan bidra till elevernas utveckling till inkännande och demokratiska människor. Det är litteraturens möjlighet att få läsarna att tränga in i andra människors liv och erfarenheter som hon fördjupar sig i.

I boken talar författaren om två olika sorters läsning: den efferenta  läsningen (ungefär läsning för information, utan känslomässigt engagemang) och den estetiska läsningen (där känslorna är starkt involverade). Men hon ser det inte som två helt skilda läsarter utan ett kontinuum där all läsning innehåller något av båda sorterna. Rosenblatt diskuterar hur läraren kan arbeta för att aktivera eleverna känslomässigt vid litteraturläsning, eftersom man enligt henne måste börja där för att sedan gå vidare till diskussioner om tolkningar och närmare studier av den litterära texten.

Rosenblatt skriver även en hel del om litteraturläsningens betydelse i andra ämnen än modersmålet. ”Litteraturen erbjuder ett genomlevande och inte bara vetande om” skriver hon, och det vet vi ju hur skönlitteratur kan fördjupa förståelsen för andra människor och miljöer.

I boken står en hel del åsikter som kan påverka valet av litteratur – sådan vi läser gemensamt i klasserna och sådan vi i skolbiblioteket rekommenderar eleverna. Jag tolkar det som att Rosenblatt tycker:

  • Texterna får inte vara så svåra att eleverna inte kan engagera sig känslomässigt.
  • Man måste inte hinna med att läsa diverse ”omistliga” klassiker. Det viktigaste är att eleverna lär sig uppskatta läsning – då kommer de att fortsätta läsa efter skolan.
  • Bra böcker bekräftar inte fördomar om andra människor, och bra böcker ger läsarna erfarenheter av att det finns många olika sätt att handskas med livet.

Jag rekommenderar boken och skulle tycka det var hemskt roligt om fler berättar om sina tankar på bokcirklar.se.

Cilla Dalén Hjulsta grundskola

7

jun

Sommarläsning

Postad av Cilla

Under semestern brukar jag läsa en massa ungdomsböcker. Det gör jag säkert i år också, men har även för avsikt att läsa de här böckerna. Om någon mer vill läsa någon av dessa så kan vi ju diskutera på bokcirklar.se. Det är roligare att läsa tillsammans!

Att undervisa i läsförståelse av Barbro Westlund har jag läst förut. Men jag tror att jag behöver aktualisera den – nya möjligheter på jobbet gör att jag kommer läsa den på ett annat sätt.

Ordens värld av Ingegerd Enström tror jag ger mig bättre förutsättningar att hjälpa eleverna. När det är svårt att läsa svensk text så förklarar jag så gott jag kan för eleverna, men jag hoppas att boken lär mig att även lära ut strategier för hur eleverna ska kunna handskas med obekanta ord.

Muntlig och skriftlig kultur av Walter J Ong verkar spännande och intressant, men vet inte om den kommer att ha någon direkt inverkan på mitt jobb.

Litteraturläsning som utforskning och upptäcktsresa av Lousie M Rosenblatt har jag läst en del ur förut, men nu vill jag ta mig an den lite mer ambitiöst. Det är en sådan där bok som det ofta refereras till och jag hoppas att den blir givande att läsa.

Det mångspråkiga biblioteket en nödvändig utopi är en antologi som jag haft liggande ett tag men inte prioriterat. Tror det mest är folkbiblioteksfrågor den tar upp, men jag kan ju inte veta i hur hög grad den är relevant för mig om jag inte kollar lite noggrannare.

Eftersom jag bloggat om detta nu så får jag skämmas om jag inte orkar igenom böckerna. Bra!

Cilla Dalén Hjulsta grundskola

13

maj

Skönlitteratur = SO + Svenska +?

Postad av Cilla

Elever i årskurs 3 skriver recensioner
Elever i årskurs 3 skriver recensioner

 

Under vårterminen har jag haft äran att leda tre läsgrupper med elever i årskurs 3.

I januari mötte jag tjugofem läshungriga nioåringar, som glatt delade med sig av sina läsupplevelser och lästips till mig. Jag förstod snart att djur verkar vara något viktigt och intressant för de flesta i samtliga tre grupper.

Vi mjukstartade med den gripande boken Owen & Mzee: den sanna historien om en fantastisk vänskap mellan en föräldralös flodhästunge och den 130 år gammal jättesköldpaddan Mzee.
Trots några svåruttalade namn på geografiska platser, högläste eleverna ivrigt på. De fina bilduppslagen underlättade både läsningen och läsförståelsen.

När vi hade läst klart boken undrade de flesta elever om vi kan läsa fortsättningen nästa gång. Jag blev tvungen att leverera det sorgliga svaret att det inte finns någon fortsättning. Från eleverna hördes tunga suckande stön, sedan kom alla frågorna om Owen och sköldpaddan.

 –         Men du, vi vill veta hur han har det nu?

–          Lever hans kompis, sköldpaddan?
           Får han kärlek av någon annan om den är död?

–          Överlevde människorna den där jättevågen, vad den nu hette?

–          Vad hette landet där han bor? Jag har nog varit där.

 Eleverna hade så många frågor om flodhästungen och jättesköldpaddan, så vi blev tvungna att leta upp fakta om honom. Som tur var fanns det en karta i grupprummet, och vi kunde märka ut var Kenya ligger. 

I följande bok Apstjärnan av Frida Nilsson, där ett nioårigt barnhemsbarn blir adopterad av en gorilla, gav upphov till frågor om vad är adoption? och finns det barnhem idag?
Förutom att reda ut olika begrepp och lokalisera geografiska platser, har eleverna även skrivit upp alla svåra ord de fastnat på under läsningen. Inte helt lätt för en nioåring att veta vad som menas med ”ödets ironi” eller vad en pantalong är.

Nu skriver eleverna recensioner på de lästa böckerna . Recensionerna lägger vi in i bloggverktyget i lärresursen Learnify. Nu väntar vi bara på att deras lärare ska läsa och kommentera deras inlägg.

 

Lotta Metcalfe, Bibliotekarie på Mariaskolan

30

apr

Sjuorna har redigerat i wikipedia

Postad av Cilla

och det blev lite finalen i vårt ALMA-arbete.

Två av klasserna har gjort detta idag, den tredje har sin lektion på fredag. Som vanligt så hann vi inte så mycket som jag trodde att vi skulle göra, men dagens lektioner såg ut ungefär så här:

Först diskuterade eleverna parvis vad de visste om wikipedia. När vi sammanfattade så visade det sig att många var skeptiska, de har fått lära sig att man inte kan lite på wikipedia eftersom vem som helst kan skriva. Samtidigt hade flera elever en uppfattning om att allt går att få svar på i wikipedia. Vi hann prata lite tillsammans om hur de entusiastiska wikipedianerna försöker kolla allt som skrivs, speciellt om det skrivs av någon som inte är inloggad. Och att det är viktigt nuförtiden att ange källor när man skriver i wikipedia.

Vi kikade sedan på första stycket i denna artikel och pratade gruppvis och gemensamt om vad det kan innebära att kunskap är makt. Det blev mest reflektioner över hur kunskap ger makt över det egna livet, och en del om pengar och vapen också. Men också litegrann prat om wikipedias funktion som gratis kunskapskälla.

Därefter fick eleverna läsa igenom de anteckningar som de skrivit om en utav de ALMA-pristagare vi jobbat med. Jag loggade in i mitt konto i wikipedia och så läste vi igenom wikipedia-texten och byggde ut den med den information som eleverna hade tillgång till. Det gick strålande bra med den ena klassen, vi angav noggrant källor och artikeln om Shaun Tan blev faktiskt lite fylligare än den varit tidigare. Vi har gjort den lilla avdelningen Biografi, samt rättat ett sakfel.

När nästa klass skulle redigera artikeln om Lygia Bojunga blev det körigt för mig! Wikipedia behagade inte plocka fram den hjälpfunktion som jag använder när jag ska skriva källhänvisningar. Det ska förstås gå att göra det ändå, men jag är inte tillräckligt rutinerad för att klara det mitt i klassrumsstöket. Vi chansade lite och skrev utan källhänvisningar på lektionen, och så noterade vi i kommentaren till vår redigering att de skulle komma senare. Jag kunde fixa det efter lektionen på en annan dator. Vårt bidrag till den här artikeln blev framför allt att bekräfta informationen med källor, det fanns inga alls tidigare.

Eleverna tyckte att det var rätt kul att kunna bidra med sina kunskaper.  Jag försökte också peppa dem med att vi kan skriva mer i wikipedia senare. När de har jobbat med något ämnesområde i skolan kan de kolla i wikipedia, och tycker de att artikeln i wikipedia behöver ändras eller byggas ut så kan vi göra det tillsammans.

Cilla Dalén Hjulsta grundskola

27

apr

Astrid Lindgren Memorial Award

Postad av Cilla

eller ALMA-priset, har varit tema för mitt samarbete Raoul som undervisar i årskurs 7 i ämnet SvA/Sv.

Syftet har varit att jobba med förmågorna ”Läsa och analysera skönlitteratur och andra texter” samt ”Söka information från olika källor och värdera dess”. Lite annat kom väl in på köpet.

Vi har läst och diskuterat texter av ALMA-pristagare, och så har vi arbetat mot målet att skriva faktatexter på klassernas bloggar. Som grädde på moset ska vi redigera och förbättra Wikipedias artiklar om författarna.

Vissa delar i arbetet har gått strålande, en del uruselt och det mesta rätt bra.

Den första lektionen när vi introducerade temat berättade jag inte vad ALMA var, utan bad eleverna försöka ta reda på det på internet. De jobbade två och två, jag spädde på med att det skulle ha något med författare att göra, och ganska snart var de inne på information om just ALMA-priset. Allteftersom eleverna fick fram uppgifter om ALMA fick de komma fram och skriva på min dator som var kopplad till Active Boarden. Alla tog alltså del av varandras information, kunde söka vidare och så småningom skrev vi tillsammans en faktatext om ALMA som vi publicerade på respektive klassblogg. Jag tycker det var ett lyckat sätt att arbeta med informationssökning. Det blev tydligt att man kunde göra nya sökningar allteftersom man fick fram information, och jag förklarade att syftet med att skriva i min dator var att man inte bara skulle kopiera text utan formulera sig själv. En rolig grej som hände var att vi fick en oväntad kommentar på en av bloggarna – jättekul!

Efter det försökte jag en lektion få eleverna i klasserna att uppmärksamma vad faktatexter om kända person innehåller. Vi tittade lite tillsammans på någon personbeskrivning i NE och Wikipedia och sedan skulle eleverna parvis välja en kändis, kolla i NE och Wikipedia och skriva upp vad som berättas om kändisarna. Lektionen genomfördes tre gånger, eftersom det är tre klasser, jag uttryckte mig tydligare och tydligare men detta lyckades ändå inte. Endast någon enstaka elev förstod att jag inte var ute efter fakta om den kändis de valt, utan om principerna med ”levnadstid”. ”känd för”, ”barndom” etcetera. Klart misslyckat alltså.

Nästa omgång med lektioner hade jag gjort i ordning ett papper med rutor där man skulle fylla i just sådana uppgifter om de tre ALMA-pristagare vi läst böcker av. Jag visade hur man hittar information på ALMA-prisets hemsida och i Alex författarlexikon. Eleverna jobbade sedan parvis med en författare i en av källorna. Vissa par hann även ta ett till papper och fylla i information från den andra källan. Detta var lyckade lektioner, eleverna jobbade energiskt och bra.

Lektionen efteråt introducerade jag Mediearkivet, där man kan hitta fulltextartiklar från tryckta tidningar. Eleverna fortsatte sedan parvis att leta information om samma författare ur denna databas. Detta är betydligt svårare, eftersom eleverna måste bedöma om de artiklar de får fram är relevanta och läsa noggrant för att plocka ut användbar information. Det är också joxigare att notera vilken källa man använt, eftersom det är själva tidningsartikeln med författare, titel och uppgifter om tidningen som är källan – inte Mediearkivet. Men jag tycker det gick ganska bra. Klasserna är små, vi var två vuxna som kunde hjälpa eleverna och de flesta fick fram en del nya intressanta uppgifter om sina författare.

Därefter följde en lektion då vi tillsammans i klasserna skrev en faktatext om en författare. Texten skulle sedan användas som förebild till elevernas egna texter.  Jag kopierade upp papper med information från de olika databaserna om en fjärde ALMA-pristagare och så delade jag ut de olika pappren till eleverna. Jag hade också gjort ett papper där jag redogjorde för hur strukturen för en sådan text kunde se ut Eleverna fick nu hjälpa mig och ge mig information om författaren och så skrev jag så alla såg. Ett par av klasserna hann även denna lektion börja skriva själva, den tredje klassen kom inte så långt.

Nu var det dags för eleverna att skriva egna faktatexter om författarna. I de två första klasserna lät vi eleverna jobba i grupper om fyra, vilket inte var så lyckat – flera elever blev helt passiva. I den tredje klassen fortsatte vi med pararbete vilket var betydligt bättre. Framme på Active Boarden syntes den text vi skrivit tillsammans, till sitt stöd hade eleverna också beskrivningen av strukturen på faktatexterna. Och så hade de tillgång till den information om författaren som de själva och kompisarna fått fram.

Det blev lite ont om tid, men eftersom flera elever börjat säga att de tröttnat på ALMA-pristagarna så fick texterna vara klara i och med denna lektion. Vi la upp texterna på klassernas bloggar. Här kan ni kolla: 7A, 7B och 7C.

Nästa vecka ska vi försöka använda alla våra kunskaper om ALMA-pristagarna till att redigera i Wikipedias texter. Jag klurar nu på hur lektionsupplägget ska bli.

Just det – på varsin engelskalektion har klasserna läst en bok av årets ALMA-pristagare ISOL. Det finns ännu inte någon bok som hon illusterat översatt till svenska.

Cilla Dalén Hjulsta grundskola

25

apr

Årets bokkunskapstävling

Postad av Cilla

mellan högstadieklasserna på min skola kan ni läsa här. Hela klassen hjälps åt att svara, inga hjälpmedel är tillåtna. Bästa klass får 1 500:- till klasskassan. (Ursäkta de taffligt inskannade citaten – ska försöka bättra mig till en annan gång).

1. Jörn Jensen har bland annat skrivit om Palle, Mark, Kasper och Sofie. Vilken sport ägnar sig Kasper åt?

2. Barnen i böckerna Jag är en pojke med tur av Monica Zak, Den osynliga flickan av Deborah Ellis och Flyga drake av Khaled Hosseini kommer alla från samma land. Vilket?

3. I boken Spela för livet av Michael Williams flyr två bröder från Zimbabwe till ett annat land. Vilket?

4. Dra ett streck mellan titel och bokens författare (alla rätt 2 poäng, minst 4 rätt 1 poäng)

Victor Hugo                   Doktor Glas

Shaun Tan                       Ringaren i Notre-Dame

Monica Zak                     Alex Dogboy

Selma Lagerlöf              Fyrverkerimakarens dotter

Lena Lilleste                  Löwensköldska ringen

Hjalmar Söderberg     Det röda trädet

Philip Pullman              Fixa pengar annars (Tommy&Flisen)

5. No och jag respektive Kiffe kiffe imorgon tilldrar sig båda i samma stad. Vilken?

6. Världens största barn- och ungdomslitteraturpris kallas ALMA, Astrid Lindgren Memorial Award, och delas ut i Sverige varje vår. I år går priset till den argentinska bilderbokskonstnären ISOL. Hur stor är prissumman?

7. Vem är den svenske fotbollsspelaren som berättade om sitt liv i en ny bok hösten 2011. Boken kom senare även i en lättläst version.

8. I Om ni bara visste av Christina Wahldén berättas om hur en kvinna trakasseras av två unga killar. I boken förekommer också Ali – vem är han?

9. Här följer några citat ur böcker. Ni ska skriva bokens titel och författarens namn.

 

 




 

~~~~~~~~~

~~~~~~~~

~~~~~~~~~

~~~~~~~~

Cilla Dalén Hjulsta grundskola

22

mar

Mycket skönlitterär läsning

Postad av Cilla

har jag hållit på med i biblioteket senaste veckorna.

Vi har läst och diskuterat litteratur av några ALMA-pristagare med sjuor. Jag och läraren Raoul har delat de tre sjuorna i halvklasser och turats om att jobba med de olika grupperna. Det gör att jag arbetat med samma texter sex gånger. Mycket roligt att göra samma grej flera gånger – det blir ju för det mesta lite bättre för varje gång.

Den första texten jag läste med eleverna var en novell ur Shaun Tans fantastiska bok Berättelser från yttre förorten. Novellen heter Vaka och består av en sida text och en bild. Vi tittade på bilden och försökte beskriva den med ord, på ett sådant sätt att någon som inte sett bilden skulle kunna föreställa sig hur den ser ut. Då kom vi också in på lite gissningar om vad texten skulle kunna handla om. Sedan läste vi texten tillsammans. Jag tror att själva läsningen gick bäst när jag läste den ganska korta texten högt rakt igenom och efteråt gick igenom den en gång till för att diskutera svåra ord och uttryck. Vi talade om vad eleverna gillade med novellen, och det blev då en hel del diskussioner om skuld och hämnd. Flera av eleverna sa att de uppskattade att novellen var lite svårtolkad, att det blev roligt att prata om den då.

Den andra text jag läst sex gånger är Philip Pullmans bok Fyrverkerimakarens dotter. Det är en sagoinspirerad kapitelbok med ett spännande äventyr och vissa lite putslustiga delar. Vi hade tre lektioner på oss för boken, och det var lite för lite så delar av boken återberättade jag i stället för att läsa.

Det var intressant att notera två olika sorters koncentration i grupperna: När jag läste högt lyssnade eleverna intresserat, flera struntade i att titta i sin egen bok och de verkade uppskatta när jag dramatiserade lite. Jag tror att den tolkning jag gör med min läsning underlättar förståelsen av texten. När någon av eleverna läste högt så hände något annat. Då följde kompisarna noga med i själva boken. Elevernas högläsning är inte så tydlig och de behövde väl följa med i boken för att förstå. Men båda delarna funkade alltså rätt bra!

Philip Pullman har ett svårt språk, det är många avancerade ord i boken och inte så lättlästa meningar. Men eleverna tyckte att det gick bra att förstå ändå, eftersom författaren upprepar och förtydligar sig hela tiden. I slutet och i början av varje lektion gick vi igenom var någonstans i storyn vi slutat, och pratade om de olika parallellhandlingarna. Under själva läsningen stannade vi lite då och då för att kolla att alla förstod, diskutera tolkningar och förutspå vad som kanske händer sedan.

Raoul har under tiden läst Det röda trädet av Shaun Tan, Kompisarna av Lydia Bojunga och ytterligare någon novell ur Berättelser från yttre förorten. Jag tror att de har haft väldigt intressanta diskussioner, dels för att böckerna är bra men framför allt för att läraren hjälper eleverna att göra massor med jämförelser med andra erfarenheter de har tillsammans i klassen. Raoul har klasserna i både SvA och SO och de har hunnit skaffa sig många gemensamma upplevelser och kunskaper redan.

Cilla Dalén Hjulsta grundskola

PS Har ni sett bloggen Ankomsten där två gymnasieklasser jobbar med en annan bok av Shaun Tan? Mycket spännande och inspirerande!

24

feb

Filmade boktips

Postad av Cilla

Några av sjuorna på vår skola har gjort filmade boktips.

Vi har gjort det väldigt enkelt för oss. Eleverna har övat någon gång, och sedan pratat rakt in i en filmande Ipad. Vi har inte alls redigerat filmerna utan via paddan laddat upp dem direkt in i skolans Youtubekanal.

Det här är kul och bra!

Förutom att eleven som gjort filmen förstås har övat sig att framträda så har filmerna faktiskt funkat som boktips för andra – böckerna blir snabbt utlånade 🙂

Filmerna har vi sedan spridit via klassernas bloggar, Infotekets facebooksida och via Twitter. Vi har också tittat på dem tillsammans i klasserna, och skrivit kommentarer (ibland genom formen Two stars and a wish).

Cilla Dalén Hjulsta grundskola

Om bloggen

Porträtt på Cecilia Dalén som står mot en plank.

Bibliotekarien Cilla Dalén bloggar från sitt skolbibliotek på Enbacksskolan i Tensta. På skolan går drygt 400 elever från förskoleklass till årskurs nio.

På bloggen finns både beskrivningar av vardagen som bibliotekarie och funderingar över hur alla vi alla vi i skolan kan arbeta med läsning och med informationssökning och källkritik. Fram till augusti 2019 jobbade Cilla på Hjulsta grundskola.

Tidigare har även Monika Staub Halling och Lotta Metcalfe bloggat här.

Kontakt: Cecilia Dalén

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Arkiv

Senaste inläggen

Arkiv