Visar inlägg med tagg:

26

okt

Studiedag

Postad av Cilla

I torsdags hade jag fått förtroendet att hålla i en studiedag för lärarna i f-4 om läsförståelse. Spännande och ansvarsfullt kändes det – jag har planerat och funderat intensivt i några veckor.

Mina mål med dagen var att lärarna vid dagens slut skulle ha

• en god bild av vad reciprok läsundervisning innebär – både lässtrategierna och själva det reciproka

• reflekterat över nuvarande undervisning, göra mer eller mindre av vad?

• fått en uppfattning av vad som finns att tillgå på En läsande klass, och börjat fundera över vad man vill använda av det

• fått koll på Läslyftets provomgång

Och jag tänkte också att vi skulle hinna lyfta frågan om hur skolbibliotek-lärare kan samarbeta på bästa sätt för att utveckla elevernas läsförståelse.

Under dagen gick vi igenom de fyra lässtrategierna från Reciprocal Teaching och En Läsande Klass extra strategi Konstnären. Några av strategierna förebildade (modella, modellera) jag och några fick lärarna arbeta med gruppvis.

De texter vi använde att testa lässtrategierna på var Abstract och avsnittet om RT ur Barbro Westlunds avhandling, Anna Kayas och Monica Lindvalls text från Läslyftet och Marie Trapps blogginlägg om hur man kan använda lässtrategier med de yngre eleverna. Jag valde alltså texter med ett relevant innehåll, och några av dem är också ganska knepiga att läsa. Lärarna kastade sig samarbetsvilligt över även de knöliga texterna – det är ju så våra elever har det.

Vi tittade på flera filmer också: nästan alla från UR om läsförståelsestrategier och en av filmerna från Läslyftet.

Lärarna verkade nöjda med dagen och ville att vi ska försöka få åtminstone en halvdag till ganska snart. Dessutom ville de lägga in mer litteraturdiskussioner på konferenstid.

Så fina och kloka arbetskamrater jag har!

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

5

okt

Att tänka och läsa

Postad av Cilla

Förra året läste jag Tankens mosaik av Keene & Zimmermann. Nu ska jag återkomma till den i samband med att jag planerar ett par föreläsningar om läsförståelse, lässtrategier och En läsande klass.

Men först började jag med att läsa en nyare artikel av samma författare: Years later, comprehension strategies still at work, publicerad i The reading Teacher 66(8) förra året. Barbro Westlund refererar till den artikeln flera gånger i sin avhandling Att bedöma elevers läsförståelse.

I artikeln betonas ett par viktiga saker som jag tänker att vi alla måste ta på allvar nu när vi sprider och missionerar om att arbeta med läsförståelsestrategier i skolan.

  • Det ena är att vi vuxna som jobbar med eleverna måste läsa mycket själva, reflektera över vår läsning och diskutera den med varandra. Vi behöver förstå oss själva som läsare för att kunna vara goda förebilder för eleverna. Och vår egen läsning utvecklas precis som elevernas av att vi lyfter den till en metanivå i samtal med andra.
  • Det andra är att när vi arbetar med läsförståelsestrategier så får de inte skymma själva texterna eller elevernas tänkande. Målet är inte att eleverna ska kunna benämna lässtrategier och plocka fram dem på kommando, utan målet är att eleverna ska bli kompetenta och reflekterande läsare.

Jag tror att det är viktigt att vi inte blir rädda av alla krav på hur den perfekta undervisningen ska se ut. I Textsamtalet – undervisning på ett rikt och nyanserat sätt, som är en text från provomgången i Läslyftet, skriver Anne-Marie Körling så klokt att det är viktigt att ”…lärare får utveckla sin förmåga att undervisa genom att pröva, öva, upptäcka och undersöka textsamtalets värde och kvalitet.”

Målet är förstås att vi, lärare och bibliotekarier, ska ha en stor pedagogisk repertoar att plocka ur och mixa på det sätt som passar bäst för den elevgrupp och den litteratur vi arbetar med. Och för att få den här repertoaren tillgänglig för oss så måste vi studera men också praktisera vad vi läser.

Kontentan för mig i min verksamhet som bibliotekarie blir att fortsätta att verka för att sprida kunskaper om läsförståelsestrategier, i kollegiet och direkt till eleverna, men också att uppmuntra till läsning och samtal på andra sätt. Boksamtal i personalgruppen och med elever är ju också så himla roligt!

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

29

sep

Herr Arnes penningar

Postad av Cilla

av Selma Lagerlöf läser vi i en bokcirkel med åttor och nior, på deras fritid efter skoldagens slut. Vi använder den förkortade utgåvan från LL-förlaget.

Min roll i bokcirkeln är deltagare och fikafixare. Planerar och leder samtalen gör Katarina Lycken Rüter – rutinerad f d gymnasielärare som nu sprider sin litteraturentusiasm till mina elever. Av sin godhet, som Emil skulle ha sagt.

Bokcirkeln är förstås till för eleverna, för att stimulera dem att läsa och utveckla sin kompetens genom samtal om litteraturen. Men men… en trevlig bieffekt är att jag lär mig av Katarinas sätt att samtala med eleverna. Det är ju bästa fortbildningen – att se någon skicklig kollega i aktion.

Idag hade vi läst ungefär halva boken och vi började med att individuellt skriva upp något vi tyckte om och något vi inte tyckte om på post-it-lappar. Det här känner jag igen, Chambers! Men sedan bytte vi lappar med varandra, så när Katarina samlade ihop våra åsikter på tavlan läste man upp någon annans. Ett sätt att sätta fokus på själva tankarna i stället för på vem som har tänkt dem, förklarade hon efteråt för mig. Smart!

Vi tyckte inte särskilt lika – och det är ju då boksamtalen brukar bli roligast. Somliga tyckte det var en läskig bok, någon tyckte inte alls att den var skrämmande. Några gillade att man inte riktigt förstod, andra tyckte inte om det, och så vidare.

Så småningom ledde Katarina över diskussionen i sådant som var svårt att förstå, och bra att få höra varandras tankar om. Och vi bläddrade i boken, läste om här och där och prövade olika möjliga tolkningar.

Sedan fick en av eleverna ta rollen av Herr Arne och svara på frågor som vi andra hade till honom. Kul sätt att öva sig på att ställa frågor till texten, och spännande att lyssna till de svar som Herr Arne gav. Och en annan fick pröva att vara Elsalill.

Så – det jag lärde mig idag var att använda lappar som man byter med varandra i Chambers-samtal, och att ställa frågor till karaktärerna. Båda delarna sparar jag i bakhuvudet till lämpligt tillfälle. Men det roligaste var kanske att kolla in Katarinas entusiasm över boken och intresse för elevernas tankar. Genomtänkta metoder är bra men gott bemötande är en grundläggande förutsättning!

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

12

jun

Och nu var det redan slut

Postad av Cilla

på vårterminen!

Oj, vilken fart…men nu är man trött.

Det har varit en rolig termin i skolbiblioteket, vilket nog inte har märkts så mycket här på bloggen. Framför allt sista månaden har jag tillsammans med kollegan Ulrika ägnat åt vårt ALMA-projekt. Det har varit gett mycket men också tagit mycket tid.

Nu så här vid terminsslut är det dags att utvärdera. Vad av allt det nya vi har gjort det här läsåret ska vi fortsätta med nästa år? Vad har vi inte hunnit med och gör det något?

Jag tycker absolut att ALMA-arbetet ska fortsätta och jag vill även gärna ta med mig PLT till nästa läsår. Men jag har tappat en del av det gamla vanliga lässtimulansarbetet (haft ovanligt få bokprat, skrivit för lite boktips på Infotekets facebooksida, jobbat mycket sparsamt med att variera exponeringen i biblioteket etc) och jag tror att det är synd.

På vår skola, liksom på många andra, börjar reciprok läsundervisning och språkinriktad ämnesundervisning sprida sig bland lärarna. Det är förstås jättebra och om det behövs ska vi i biblioteken hjälpa till och samarbeta med lärarna om detta.

Men vi får inte glömma bort lässtimulansen, att eleverna ska lockas ta hem och läsa böcker utöver dem som läses tillsammans i undervisningen! Jag tror att fritidsläsningen också är viktig på många olika sätt och där är nog vi bibliotekarier allra bäst!

Så, nu är det dags att titta både bakåt och framåt för att tänka inför nästa läsår!

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

8

maj

Årets bokkunskapstävling

Postad av Cilla

gick av stapeln i måndags. På högstadiet samarbetar hela klassen genom att svara på frågor om böcker. Man får inte använda några hjälpmedel. Idag delades priset ut, 1 500 kronor att göra något roligt för tillsammans. Det var 9A som vann!

Här har ni frågorna, svaren lägger jag i en kommentar om ett par dagar!

1. Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne, ALMA, mottas i år av en svensk författare. Vem?

2. Astrid Lindgren har skrivit böcker om många olika barn. Vilket av dessa barn finns INTE i någon av Astrid Lindgrens böcker? Ringa in det namnet.

Pippi Långstrump       Mio          Alfons Åberg             Emil i Lönneberga

3. Hans nyaste bok heter Onsdag kväll strax före sju, men han har också skrivit bland annat En enda kväll och Det finns inga skridskor i öknen. Vad heter författaren?

4. Den turkiske författaren Yasar Kemal har skrivit en bok som heter Låt tistlarna brinna. Det är en spännande bok om både fattigdom, kärlek och strid. Vad heter huvudpersonen?

5. Veronica Roth har skrivit en bok som just nu är aktuell som film. Det är en dystopi (=mörk framtidsskildring). Boken och filmen har samma namn – vilket?

6. Mårten Melin skriver fina dikter. Här är titlarna på tre diktsamlingar – dra ett streck från vänstra spaltens början på en titel till rätt fortsättning i den högra spalten.

Varm tass i                                                                     världen

Ett värmeljus i                                                                mörkret        

Jag är                                                                             i din skalle

7. En populär faktabok i Infoteket har undertiteln om kroppen, känslor och sex och är skriven av Nathalie Simonsson. Vilken är titeln?

8. Några engelska titlar som många läst är Two timer, Them and us, The gun, The angel collector och Dream on. Vilken författare har skrivit dem?

9. Här följer titlar på klassiker och författare. Para ihop rätt titel med rätt författare med ett streck.

Robinson Crusoe                                                            Selma Lagerlöf

Dracula                                                                          Bram Stoker

Till jordens medelpunkt                                                  Daniel Defoe

Onkel Toms stuga                                                          Robert Louis Stevenson

Skattkammarön                                                              Jules Verne

Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige          Harriet Beecher Stowe

10. Här kommer första meningarna ur sex böcker av samma författare. Vad heter författaren?

Jag måste börja nu.

Hanna går tätt, tätt intill spegeln.

Det blev inte precis som hon tänkt sig.

– Det är som om han inte förstår vad jag säger, suckar Alexandra.

En kraftig man i svettblöt, gul t-shirt stänger de två stora dörrarna i bakänden på flyttbilen.

– Kan du hålla i dörren? säger Ellinor irriterat.

Här följer fyra citat. Skriv bokens titel och författarens namn:

1 blogg

2 blogg

3a blogg

3b blogg

4 blogg

7

apr

Har du något läsmod?

Postad av Cilla

Vi vill att eleverna ska utveckla sin läsning. Att de ska ha läsmod och våga pröva nya genrer eller författare, och att de ska våga ta sig an svårare böcker.

Hur står det till med läsmodet hos oss vuxna?

Ibland säger man att en lärare måste tycka om en bok som hen ska arbeta med tillsammans med eleverna. Eller att en bibliotekarie måste gilla en bok för att kunna bokprata om den.

Om det stämmer så måste vi vuxna verkligen jobba med vår egen smak,  försöka utveckla den, så att vi förmår läsa många olika sorters litteratur tillsammans med eleverna.

Eller så måste vi inte tycka om alla texter vi använder i skolan? Det kanske räcker att vi är nyfikna, tycker att det är intressant att höra olika åsikter om en bok och att få ta del av elevernas tolkningar?

Berättelser från yttre förorten av Shaun Tan är en väldigt underlig novellsamling, och just därför rolig att samtala om. Läsmodiga lärare rekommenderas härmed att testa någon novell med sina elever 😉

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

19

mar

Samarbete om lässtrategier

Postad av Cilla

I vår arbetsplan för skolbiblioteksverksamheten innevarande läsår skrev jag och kollegan Ulrika in detta:

”Under höstterminen i årskurs 4 samarbetar bibliotekspersonalen med lärare i årskurs 4 runt ett faktaboksläsningsprojekt med syftet att eleverna ska utveckla lässtrategier.”

Jag tror inte att någon tidigare jobbat med Reciprocal Teaching på skolan – men nu ville vi försöka introducera metoden. Det har vi gjort genom gott samarbete med läraren Roberta i fyran, och nu är det flera lärare som är igång. Många har förstås inspirerats av En läsande klass, men även av det som Roberta gjorde tillsammans med oss från skolbiblioteken.

Vilken betydelse hade det att Ulrika och jag var inblandade?

Ja, denna gång tror jag att vi var pådrivande. Vi tjatade lite – lärare har många aspekter av sin undervisning och många elever att ta hand om. Vi i skolbiblioteken fokuserar på färre saker och försöker driva dem gentemot hela skolan.

När vi var igång och skulle planera upp arbetet tillsammans med Roberta servade jag med material som jag jobbat fram i samband med PLT-projektet.

Varje lässtrategi introducerades med en kort sketch där Ulrika eller jag fick skoja till det lite, och sedan förebildade vi lässtrategin. De här introduktionerna kunde vi sedan återanvända i andra klasser.

I Robertas fyra läste vi sedan tillsammans med eleverna i mindre grupper. Jag var med en lektion i veckan då klassen delades i tre grupper och vi använde lässtrategierna på facktexter som var aktuella i undervisningen. Ulrika hade även läsgrupper där de använde lässtrategierna på skönlitterära texter.

Jag tror att det var några fördelar med att vi samarbetade lärare-skolbibliotekarier när vi introducerade RT och lässtrategier:

  • Det är lättare att komma igång med något nytt när man är fler
  • Samarbete gör att man har någon att bolla idéer med
  • Fler inblandade ger bekräftelse på att det är något viktigt som händer
  • Det är arbetsbesparande att kunna göra samma saker i flera klasser
  • Det gav oss möjlighet att dela klassen i mindre grupper

Nu arbetar läraren Roberta och hennes elever vidare med lässtrategierna i alla skolämnen. Hon ser att metoden ger långsiktiga resultat, och vi i skolbiblioteken är glada att vi drog igång detta i höstas.

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

26

feb

Årskurs 6 presenterar böcker för ettagluttarna

Postad av Cilla


Jag har tidigare här berättat om elever i årskurs 6 som bloggar om böcker och läsning på elevens val en gång i veckan.

Tisdagen före sportlovet fick de lämna sina trygga platser vid datorerna, och ge sig ut för att muntligt presentera böcker för elever i årskurs 1. De hade valt ut böcker som de tyckte om att läsa och lyssna till när de var yngre, och som kan fungera även för dagens sjuåringar.
Trots viss nervositet, berättade de kort, kärnfullt och personligt om sina favoritböcker. Ettagluttarna uppskattade besöket, och ville gärna berätta om vilka böcker de kände igen.

Nästa steg skulle kunna vara att börja samtala om böcker med andra elever, liknande projektet Bokpiloterna Malmö. Deras spännande projekt går att läsa mer om på Pedagog Malmö.

Men först ska alla elever i årskurs 1 få ett bokligt besök av de stora eleverna.

 

Lotta Metcalfe, Bibliotekarie på Mariaskolan

24

jan

Spågumman och upptäcktsresanden

Postad av Cilla

I höstas när vi introducerade arbetet med lässtrategier hos fyrorna kallade vi strategin att aktivera förförståelse, överblicka och förutspå för Upptäcktsresanden. Det var en välfungerande metafor tycker jag. Jag spelade lite teater för eleverna och den upptäcktsresande som jag föreställde klev upp på ett berg, tittade ut över landskapet jag skulle upptäcka, överblickade och förutspådde vad resan skulle innebära utifrån vad som syntes från berget och genom att använda egna tidigare erfarenheter. Jag kunde använda de termer som sedan behövdes för att förklara lässtrategin.

Nu när vi skulle sätta igång med tvåorna fick jag tänka om. Det är förstås roligt att hänga på den stora satsningen En läsande klass och därför skulle vi byta ut termen Upptäcktsresanden mot Spågumman. För mig var metaforen inte lika självklar. En spågumma har ju övernaturliga krafter och det går inte att veta varför hon vet hur framtiden ska bli. Alltså fick det bli en fuskande spågumma!

Två klasser med tvåor satt samlade i ett rum när jag kom in utklädd till spågumma. I dörren stannade jag och kollade högt och tydligt på min mobil att det var rätt dag – fredag skulle jag ju komma till tvåorna på skolan. Jag gick runt för att komma längst fram i klassrummet och på vägen stannade jag och läste vad det stod på ett plakat om dagens lunch: hamburgare.

När jag satte mig i mitten och spådde eleverna så kunde jag i min magiska kula se att de skulle få hamburgare till lunch, att de skulle vara lediga och sova länge i morgon och så spådde jag att de skulle få vara med om en stor fest efter lunch med godis och besök av drottningen.

Efter mitt inhopp som spågumma fick eleverna berätta varför spågumman hade gjort sina förutsägelser, och om de trodde att spådomarna skulle slå in. Eleverna avslöjade förstås spågummans fusk – hon hade sett vad det skulle bli för mat, och när hon visste att det var fredag idag så sa erfarenheten henne att eleverna skulle vara lediga i morgon. Och spådomen om festen och drottningen var nog inte så smart.

Ett annat dilemma var utseendet på spågumman. Jag ville inte se ut som om jag drev med barnens föräldrar! Min spågumma fick bli tokig, kanske mer lik professor Trelawney i Harry Potter:

Efteråt förebildade jag hur man kan göra som en spågumma innan man börjar läsa en bok. Det finns beskrivet på webbplatsen Världens ALMA.

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

Tack Ulla Sporrner för bilderna!

16

jan

Elevens val med bokblogg, upphovsrätt och muntlig framställning

Postad av Cilla

Foto: Lotta Metcalfe

Under läsåret har några få elever från årskurs 6, samlats varje fredag i datasalen med skolans bibliotekarie för att blogga om lästa böcker.
Det är duktiga elever som vanligtvis läser mycket och som inte är främmande för att klämma en och annan klassiker.
Trots det, kan alla goda läsare behöva en utmaning eller  två.

Första utmaningen var att skriva om sina favoritböcker utan att avslöja för mycket,
och samtidigt anpassa språket till en specifik mottagare.

Nästa utmaning var att ladda ner bilder på bokomslag som är ”godkänd” för digital publicering.
En sådan uppgift kan få den flitigaste eleven att bli hysterisk, om kunskaperna i datorhantering är grunda.

Var hamnar bilden nu? Jaså ska man döpa den? Varför är bilden så stor? var
frågorna en dimmig novemberfredag.

I fredags kunde jag konstatera följande;
att de nu kan hämta bildmaterial och hantera mappar samt redigera sina inlägg i bloggverktyget.
De har även förstått hur upphovsrätten fungerar vid digital publicering.

Eleverna har använt lärresursen Learnify och dess bloggverktyg. Lärarna och jag som bibliotekarie, följer aktiviteten på bloggen och kommenterar ibland också deras inlägg.

Strax innan jul, fick de i uppgift att skriva om en favoritbok som de tyckte om när de var små. Målgruppen denna gång är skolans fritidspedagoger, de som har hand om skolans förskoleklasser. Vad de inte vet, är att de ska också ska få berätta om böckerna muntligt för för sexåringarna.
Men det är fortfarande hemligt.

 

Lotta Metcalfe

Skolbibliotekarie

 

Om bloggen

Porträtt på Cecilia Dalén som står mot en plank.

Bibliotekarien Cilla Dalén bloggar från sitt skolbibliotek på Enbacksskolan i Tensta. På skolan går drygt 400 elever från förskoleklass till årskurs nio.

På bloggen finns både beskrivningar av vardagen som bibliotekarie och funderingar över hur alla vi alla vi i skolan kan arbeta med läsning och med informationssökning och källkritik. Fram till augusti 2019 jobbade Cilla på Hjulsta grundskola.

Tidigare har även Monika Staub Halling och Lotta Metcalfe bloggat här.

Kontakt: Cecilia Dalén

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Arkiv

Senaste inläggen

Arkiv