Visar inlägg med tagg:

20

apr

Bokkunskapstävling för högstadiet

Postad av Cilla

har vi varje år. Jag skrev lite om den förra året här.

Så nu utmanar jag bloggläsarna – klarar ni detta? För att ni inte ska bli för ledsna om ni tycker det är svårt, så måste jag tala om att på vår skola är det en hel klass som hjälps åt att svara på frågorna.

OK, här kommer den:

1. Boken Full fart! av Dee Phillips börjar så här: ”Det är kallt. Det är mörkt. Jag kan inte röra mig. Mina ben gör ont. Det känns hemskt. Jag är så rädd, jag mår inte bra.” Vad är det som har hänt?

……………………. ………………………………………………………….

 

2. I höstas var det en världsberömd svensk poet som fick nobelpriset i litteratur. Vad heter han?

…………………………….…………………………………………………….

 

3. Vem är Lucias pappa i boken Jävla Lucia av Mårten Melin?

……………………………………………………………

 

4. I Infoteket har vi två svenska titlar skrivna av den populära författaren Jenny Downham. Vilka då?

…………………………………….    ……………………………………….

 

5. Cirkeln av Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren kom ut 2011. Om en vecka kommer del 2, vad heter den?

……………….………………………………………………………………

 

6. Populära böcker blir ofta film, mer eller mindre lika originalen. Filmen Hungerspelen är mycket lik Suzanne Collins originalbok med samma namn, men en del skiljer sig åt. Hur får Katniss broschen, som så småningom blir en viktig symbol i motståndskampen mot regimen, i boken?

…………..…………………………………………………………………..

 

7. En annan aktuell film är Shoo bre som baseras på boken av Douglas Foley. I en annan bok av honom, Shoo len, får man redan i första kapitlet veta att en av huvudpersonerna kommer dö – vem?

…………………………………………………………………………………

 

8. Serien Tre av Kjetil Johnsen har blivit otroligt populär under det senaste året. Den har tio delar och här ska ni skriva så många titlar ni kan komma på. Max tio förslag, men inga minuspoäng för felaktiga titlar.

………………………………………    ……………………………………….

………………………………………    ……………………………………….

………………………………………    ……………………………………….

………………………………………    ……………………………………….

………………………………………    ……………………………………….

(1 poäng för minst 5 rätt, 2 poäng för alla rätt)

 

9. Vad heter författaren som har skrivit bland annat de fyra böcker som slutar så här:

Jag ser på honom i smyg från sidan och ler för mig själv. Det spelar egentligen inte så stor roll. Det viktigaste är att vi är.

Natalie trycker sig ännu närmare, sträcker ut en hand och smeker lätt över hans mage. – Mm, säger hon. Vi får väl se.

Då trodde hon också att det var slutet på en historia. Men i själva verket var det ju bara börja på en annan. En mycket större.

Du kommer att få dig världens överraskning, farsan! tänkte jag. Men jag sa inget.

………………..……………………………………………………

 

 Här följer fyra citat ur böcker. Ni ska skriva bokens titel och författarens namn. Ni får 1 poäng för vardera.

 

Lycka till!

Cilla Dalén Hjulsta skolor

 

 

 

 

 

17

apr

Centrum för lättläst

Postad av Cilla

har satt igång en bloggstafett på temat språk, makt och demokrati. De har bjudit in bloggare som skriver inlägg om detta, och andra intresserade har spontant hängt på.

Så även jag när jag kom på att jag kunde fråga mina högstadieelever vad de tänker på när de hör orden. Här är några av de svar jag fått:

–          Alla orden har med ett land att göra. Varje land har något språk att tala. Här i Sverige talar man svenska och i mitt hemland talar man somaliska.

–          Det är en viktig demokratisk rättighet att få prata sitt eget språk. Ingen annan ska få bestämma vilket språk man talar.

–          Demokrati är bra – annars blir det kaos. Man behöver ha samma språk för att förstå varandra så demokratin kan fungera. Det är bra att engelska är gemensamt för alla länder.

–          Ett land kan få mera makt om deras språk sprids. Alla lär sig engelska, det sprids och de engelsktalande ländernas makt ökar. Alla ser på deras filmer till exempel.

–          Det är bra att kunna engelska för det pratas i så många länder. Spanska är också bra.

–          Många är fortfarande maktlösa. De som styr över landet lyssnar inte på vad folk har att säga. De kan ha militär makt, hota människor och på så sätt få makt. De kan ha erövrat landet och landet har inte pengar att köpa vapen för att kunna försvara sig.

–          Om man har för mycket makt kan man bli hatad och bli dödad. Man ska vara nöjd med lagom mycket makt.

–          Om man kan flera språk kan man få bättre jobb – då har man mera makt över sitt eget liv. Man kan få flera jobb om man är duktig på sitt modersmål också.

–          För att få mycket makt kan man utbilda sig. Eller ha mycket pengar.

–          Om man har ett språk kan man förklara för varandra och inte behöva bråka. Språk är till för att vi ska kunna prata med varandra.

–          I Sverige är det viktigt att vara bra på svenska, man får ett bättre liv. Man kan inte klara sig om man inte har bra svenska. Det behövs för att gå i skolan och för att få jobb. Och för att kunna prata med andra människor. Om man är i Sverige måste man lära sig svenska, man lär sig hela tiden. Innan man kan svenska får man visa med händerna.

–          Om man kan sitt modersmål glömmer man inte varifrån man kommer på riktigt. Man kan också bli duktigare i alla skolämnen.

–          Det är svårt när man inte kan språket ordentligt, folk kan missförstå vad man säger.

Cilla Dalén Hjulsta skolor

28

mar

Elevinloggning till SLI/Mediotekets filmer

Postad av Cilla

är en toppennyhet!

Det ger eleverna möjlighet att se fler gånger på filmer som lärarna visat i klassrummet. Många av våra elever får kämpa hårt med lärobokstexterna, och att se filmer är ett utmärkt komplement. De får talat språk och illustrerande bilder som underlättar förståelsen. Och för undervisningen i skolspråken måste detta vara en höjdare – tänk att kunna använda filmerna för att träna franska eller spanska, till exempel.

Elevens egen inloggningen till SLI/Medioteket blir lite som ett skolbibliotek. Lärarna kan styra eleverna till olika former av studier, men eleverna kan också botanisera själva bland intressant material.

Den här veckan visar jag elever och lärare hur eleverna ska göra för att skaffa sig egen inloggning, och flera elever har redan nöjt berättat att de använt möjligheten.

Cilla Dalén Hjulsta skolor

23

mar

Ibland söker man speciell information om någonting

Postad av Cilla

man vill ha svar på en fråga, eller få tag i fakta om något bestämt ämnesområde. Ofta är det sådant jag får hjälpa till med i skolbiblioteket.

Men i biblioteksvärlden pratar man också om att ”browsa”. Då menar vi till exempel när man går runt i ett bibliotek och kollar i hyllorna, öppnar en bok och bläddrar lite och kanske hittar något man vill läsa – fast man inte planerat att leta efter just en sådan bok. I biblioteken exponerar vi böcker på olika sätt för att öka chanserna för ett bra möte mellan bok och elev.

När jag nu jobbar med fyror och femmor så har vi använt Länkskafferiet för att browsa efter länkar till bra ställen att träna sin engelska. De har två och två testat olika sätt att söka i Länkskafferiet, och så tittat på länktipsen de fått fram, prövat dem och bestämt en länk som de tycker kan passa dem själva och klasskamraterna. Länkarna de valt ut har de visat för klasskompisarna och så har vi gemensamt lagt dem på hemsidan.

Ett skolbibliotek brukar vara ganska lagom stort för att browsa bland böcker, och jag tycker Länkskafferiet är lagom stort för att browsa bland länkar.

Cilla Dalén Hjulsta skolor

11

mar

Att så små frön och hoppas att de växer

Postad av Cilla

Ibland tänker jag att det är det jag gör. I rollen som resursperson, en som lärare och elever använder sig av ibland, så är det ganska ofta så att man medverkar ett litet tag i en klass och så hoppas man att arbetet fortsätter efteråt när man inte själv har möjlighet att vara med.

Jag har tidigare skrivit att vi bibliotekarier är en av de resurspersoner som finns på skolorna. Lotta berättar spännande om hur IT-pedagoger och bibliotekarier samarbetar på Adolf Fredrik, som ju är en stor skola. På vår skola har vi ingen IT-pedagog, och ibland ser jag att jag kan bidra till att lärare och elever kommer framåt i användingen av IT på olika sätt. Till exempel gjorde jag min PIM-trea som en liten instruktionsfilm för uppsatsskrivning i Word, och jag arbetar ibland med klasser och instruerar om grunder i nätverk och Word.

Den här terminen sår jag också små frön i de lägre årskurserna. På Hjulsta skolor har vi en litteraturpedagog, Ulrika, som jobbar mot årskurs f-6, men klasslärarna har inte haft så mycket stöd runt arbetet med datorer. Ulla Sporrner, lärare i trean, har gjort ett jättefint jobb där elever har gjort filmer om sina favoritställen i Stockholm. Där var jag bara med en lektion och visade en PP om upphovsrätt – Ulla är rutinerad på att låta eleverna jobba med datorer. Andra lärare tycker att de vill ha hjälp första gången eleverna ska logga in i nätverket. I fyror, femmor och sexor medverkar jag några lektioner och låter eleverna testa NE och Länkskafferiet. Ganska ofta är inte heller lärarna så väl bekanta med de resurser som finns, och jag hoppas att de kommer fram oftare på Active Boarden efter att jag har visat dem i klasserna.

I samband med att jag visar NE och Länkskafferiet så diskuterar vi också vad Internet är. Eleverna får berätta vad som finns på nätet, fundera över vem som lägger upp grejer där och varför olika personer och instanser publicerar saker på nätet. Detta är verkligen bara att så ett frö i källkritik, men förhoppningsvis växer det till någon sorts levande diskussion om källors trovärdighet och användbarhet så småningom.

Cilla Dalén, Hjulsta skolor

7

mar

Dog verkligen Mozart i en båtolycka, och kan en människa växa några centimeter i rymden?

Postad av Cilla

 

CC BY-NC-ND BOB_1972MGB, Flickr.com

 

  Som ett led i arbetet med att lära eleverna urskilja budskap, avsändare och syfte i olika mediermed ett källkritiskt förhållningssätt…och föra enkla resonemang om informationens och källornas användbarhet…
integrerades undervisningen i årskurs 6 med IKT och bibliotek på följande sätt under januari och februari.

Innan 120 elever i fyra klasser skulle påbörja ett större individuellt arbete, fick de först fyra intensiva lektionspass i källkritik av bibliotekarie och IT-pedagog.
Första och tredje lektionspasset genomfördes i elevernas klassrum, där jag och IT-pedagog Martin Misgeld, bl.a. diskuterade följande med eleverna:
Vad är Internet för något? Vad är Google för något? Vilka typer av källor finns det? Vem står bakom hemsidan? Kan man tro på allt man ser?

Efter en hårdsmält inledning med prat om källor och det stora nätverket Internet, kom vi senare in på frågan ”Kan man tro på allt man ser?” Martin visade en film från YouTube där några poppar popcorn med strålningen från mobiltelefoner. Sant? Hursomhelst var det mycket uppskattat, och eleverna blev överlyckliga när de fick se ytterligare en filmsnutt med flygande UFO över Haiti.
Dessa underhållande inslag resulterade i ett givande samtal om varför det troligen inte är sant.

I diskussionen om avsändare, genomskådade eleverna snabbt en fejksida om Mozart, som kommer på tredje plats i träfflistan på Google. http://web.comhem.se/mozart/
Med viss kunskap om Mozart och hans tid, var det inte så svårt att bedöma sanningshalten. Värre blir det dock när man man inte kan något om ett ämne.
”Kan man växa några centimeter i rymden?” frågade Martin eleverna. Nej, de trodde ingen på, men det blev mer sant och trovärdigt när det visade sig att fakta kom från Tekniska museets hemsida.  http://www.tekniskamuseet.se/1/1687.html

För att åskådliggöra hur felaktig information och rykten kan börja cirkulera, lekte vi viskningsleken med eleverna. Vi tog också fram nyheten med bandypappan som lämnat sin son ute i kylan, och frågade; ”Vad hade journalisten glömt?” ”Kolla med andra källor” svarade eleverna duktigt.
Insikten om att det inte finns någon som kontrollerar innehållet på Internet, började sakta sjunka in hos eleverna när vi lämnade deras klassrum efter tredje lektionspasset.

Under övriga lektionspass i bibliotekets infotek, fick eleverna gruppvis eller parvis syna olika källor. En vanlig faktabok granskades, samt tre digitala källor med fakta om ett land. Landguiden Globalis och Wikipedia.
Som ett stöd till den källkritiska granskningen fick de några frågor att besvara, och försöka ta reda på vilka källor som låg bakom fakta.

Det flesta tyckte det var lätt att se vem som skrivit bokens fakta, men svårt att hitta källorna. Ibland fanns en notering om att boken var granskad av en expert.
Något svårare var det dock att hitta och bedöma hemsidorna. Många upplevde att Landguiden var lättare än Globalis, men svårt att hitta dess källor. Wikipedias artikel hänvisade till en databas med 6 år gamla uppgifter, och hur kan man se vem som har redigerat artikeln? Fliken ”Historik” var det bara en som kände till.

Syftet med lektionspassen är inte att nedvärdera eller framhäva några specifika källor, utan att få igång elevernas kritiska tankebanor.
Att få dem själva att börja fundera över hur fakta presenteras, och resonera kring sitt eget val av källor.
Vi försökte med olika medel få ut budskapet att låta uppgiften bestämma källa och inte tvärtom. Tänk gärna igenom innan du börjar söka; vem kan tänkas ha kunskap om detta ämne?

Någon vecka innan sportlovet, berättade en av klasslärarna att hon hade hört elever sitta och reflektera över varandras källor.
”Tror du att den här sidan är trovärdig?” ”Nja, är inte adressen liten skum?”

De verkar vara igång!

Lotta Metcalfe, Adolf Fredriks musikklasser

 

 

29

jan

Nu väntar vi ivrigt

Postad av Cilla

i vår skola på att en utbildningssatsning med stöd av Språkforskningsinstitutet ska komma till stånd. Vi är många på skolan som i flera år har verkat för att hela skolan ska få fortbildning om hur man kan jobba med språket i alla ämnen, och nu verkar det äntligen bli av!

Jag tror att det på högstadiet kommer handla om den metod som kallas Reading to learn. Vi bibliotekarier jobbar för det mesta entusiastiskt med den skönlitterära läsningen – och visst hjälper den till att utveckla ett gott språk. Men våra elever behöver mycket mer stöd i sin språk­utveckling, och jag hoppas att den här metoden med explicit undervisning i språket i alla skolämnen kan ge oss ett sätt att arbeta som blir framgångsrikt.

Cilla Dalén

Hjulsta skolor

21

jan

Jag lär mig!

Postad av Cilla

På mitt högstadium har jag sällan elevgrupper ensam, utan för det mesta är läraren med. När jag har bokprat betyder det att SvA/Sv-läraren också får kännedom om de böcker jag visar eleverna. När jag har lektioner om olika källor och informationssökning så får den medföljande läraren också ofta lära sig något nytt. Ibland fyller lärarna i och jag lär mig mer om olika böcker eller informationskällor av dem.

Men det som ger mig mest just nu är att se hur duktiga lärare hanterar elevgrupper. Det är fascinerande att följa hur de kombinerar engagemang för det aktuella lektionsinnehållet med en lagom dos pondus, och på så sätt får eleverna att vara aktiva och fokuserade.

Vi har haft en fortbildningssatsning på skolan med föreläsare som pratat om olika aspekter av ordning och reda. I en avslutning, där de rapporterade vad de sett på olika lektionsbesök, så påpekade de att arbetsro kräver välplanerade lektioner. När läraren är tydlig med vad man ska göra och har ett angeläget innehåll för lektionen så ökar oddsen för att eleverna ska orka fokusera.

Det tyckte jag var bra att höra!

Ibland passar det ju bäst att jag tar en elevgrupp utan att läraren är med, men när eleverna och jag inte brukar ha lektioner tillsammans utan umgås på ett annat sätt i biblioteket, så är det inte alltid så lätt. Och nu känns det mer intressant och fruktbart att fundera över lektionsupplägg och innehåll än att deppa över varför jag inte kan upprätthålla ordning eller vara arg över att vissa elever inte kan sköta sig.

Cilla Dalén

Hjulsta skolor

11

jan

Hallå – är det någon där?

Postad av Cilla

Så känns det ibland när man skriver på webben.

Är det någon som läser den här bloggen? Jo, det är några – det kan man kolla…

När jag skriver på Facebooksidan till mina elever undrar jag ibland samma sak. Jag ser att sådär hundra nuvarande och tidigare elever gillar sidan, men det är ganska sällan någon av dem vågar trycka på gilla-knappen eller skriva någon kommentar. Ibland kommer de till biblioteket och frågar efter böcker som jag tipsat om på Facebooksidan. Och ibland kommenterar de någon länk.

Just nu gör jag en offensiv. Jag har under jullovet lagt upp en länk varje dag (även julafton, de flesta av våra elever firar inte jul) och nu vill jag att de kommer till användning! Alltså stör jag eleverna lite när de sitter och jobbar vid datorerna och frågar om de har sett länkarna jag lagt upp från Facebook. Om de har Facebook själva kan de logga in och så visar jag vad där finns. Om de inte har det så visar jag hur man hittar sidan utan att vara inloggad.

Jag ber även lärare visa den för eleverna – och det blir säkert av, ifall lärarna ser att det är bra länkar där.

Hittills verkar mattelänkarna vara populärast. Många elever fastnar i Nomp – rekommenderas för innötningsmatematik!

Cilla Dalén Hjulsta skolor

Om bloggen

Porträtt på Cecilia Dalén som står mot en plank.

Bibliotekarien Cilla Dalén bloggar från sitt skolbibliotek på Enbacksskolan i Tensta. På skolan går drygt 400 elever från förskoleklass till årskurs nio.

På bloggen finns både beskrivningar av vardagen som bibliotekarie och funderingar över hur alla vi alla vi i skolan kan arbeta med läsning och med informationssökning och källkritik. Fram till augusti 2019 jobbade Cilla på Hjulsta grundskola.

Tidigare har även Monika Staub Halling och Lotta Metcalfe bloggat här.

Kontakt: Cecilia Dalén

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Arkiv

Senaste inläggen

Arkiv