Den här texten är publicerad i Lisetten, tidning för Riksförbundet i svenska som andraspråk, i ett temanummer om Läsning och språkutveckling.

Det har länge funnits krav i styrdokumenten att det ska finnas skolbibliotek i alla skolor. I de reviderade läroplanerna för grundskolan och gymnasieskolan som gäller från i sommar står att rektor har ansvar för att ”skolbibliotekets verksamhet används som en del i undervisningen för att stärka elevernas språkliga förmåga och digitala kompetens”. I den här artikeln föreslår Cilla Dalén hur ett skolbibliotek som stärker den språkliga förmågan hos elever med svenska som andraspråk kan tänkas vara.

Skolbiblioteken räknas till det allmänna biblioteksväsendet och lyder under Bibliotekslagen. Där står bland annat att biblioteken ska ägna särskild uppmärksamhet åt personer med annat modersmål än svenska genom att erbjuda dem böcker på olika språk och på lättläst svenska.

För att uppfylla lagen och skolans styrdokument krävs alltså att varje skola har ett skolbibliotek med böcker på elevernas modersmål och på svenska i olika svårighetsgrad samt en verksamhet där vi som arbetar i skolbiblioteken samarbetar med lärarna runt undervisningen.

Hittills har skolor haft möjligheten att i stället för eget skolbibliotek skriva ett samarbetsavtal med ett folkbibliotek, i de fall då de ligger omedelbart i närheten av varandra. Skolorna har betalat för tillgången till medier men måste nu även reglera hur verksamheten används i undervisningen. Jag vet inte hur detta kommer te sig i praktiken.

Medel till skolor fördelas efter behov och det är min mening att även skolbiblioteket bör få del av de extra pengar som förhoppningsvis tillkommer skolan när det finns elever med svenska som andraspråk. Framför allt nyanlända elever har behov av ett utökat bestånd av böcker, bland annat på modersmål, och det pedagogiska arbetet kräver mer tid för bibliotekarien, framför allt för att undervisningsgrupperna ofta är mindre.

Skolbiblioteken ska givetvis innehålla de böcker som behövs för undervisningen, bland annat grupp- och klassuppsättningar av titlar som lärare vill använda i undervisningen. Men här behöver skolorna samarbeta. I Stockholms stad har vi en fin resurs i Cirkulations­biblioteket, en gemensam samling med klassuppsättningar som lärarna kan låna ifrån.

Ett annat område som kräver gemensam satsning i kommuner är böcker på elevernas modersmål. Det är rimligt att på varje skola ha ett bestånd av böcker på de vanligast förekommande modersmålen, men har man språk som läses av några enstaka elever är det bättre att ha en gemensam depå i kommunen att låna ur. I Stockholm har vi Mångspråksbiblioteket som ger depositioner till skolbiblioteken så att vi kan tillhanda­hålla böcker på de allra flesta modersmål. I andra kommuner samarbetar skolbiblio­tekarierna direkt med varandra om mångspråksböcker, eller får tillgång till böcker genom folkbiblioteket.

Våra elever och lärare behöver också stöd med att hitta bra resurser förutom de medier vi tillhandahåller i biblioteket. Vi bibliotekarier ger tillgång till talböcker i Legimus till elever med lässvårigheter, informerar om de databaser och resurser som finns i skolan/kommunen och skannar av tips från kollegor runt om i landet. Sedan några år tillbaka sköter jag Studiehandledningswikin, en webbplats med länkar till lär-resurser på olika modersmål. E-böcker på olika språk tipsar Internationella biblioteket om på sin webbplats.

Bibliotekarier kan delta i undervisningen på olika sätt för att stötta utvecklingen av elevernas språkförmåga. Det är vanligt med kollegialt samarbete och även lärande mellan bibliotekarier och lärare runt läsning och boksamtal. Ibland är man två tillsammans i undervisningen, ibland delar man gruppen. I samarbete med lärarna kan vi också använda undervisningstid för bokprat, då vi presenterar böcker, eller genomför andra lässtimulerande aktiviteter. Genom skolbibliotekets närhet till elever och möjlighet att samarbeta med lärarna har vi goda möjligheter att även stötta elevernas fritidsläsning.

Det är viktigt för alla våra elever att läsa mycket även på fritiden och våra flerspråkiga elever behöver läsa både på svenska, modersmålet och andra språk de studerar i skolan. Fritidsläsningens betydelse för skolframgång poängteras i kunskapsöversikten ”Med läsning som mål” som finns tillgänglig på Kulturrådets webbplats. I sammanfattningen finns följande formulering:

”En omfattande studie som undersökt de kognitiva effekterna av lustläsning över tid pekar på att lustläsning på fritiden är av större betydelse för studieresultat än föräldrars utbildningsnivå. På liknande sätt har man kunnat peka på att läsengagemang i form av regelbunden fritidsläsning är viktigare för ungas läsförmåga än föräldrarnas yrkesmässiga status. Sammantaget finns starka argument för fri läsning som en effektiv social hävstång.”

I skolbiblioteken ska vi tillhandahålla litteratur som eleverna klarar att läsa på egen hand, utan stöd från lärare och kamrater. För våra nyanlända elever innebär det att det måste finnas många lättlästa böcker på svenska i biblioteket. Böckerna ska förstås inte bara vara begripliga utan också väcka elevernas intresse. Det finns flera bokförlag som specialiserat sig på lättläst litteratur; Elever som inte kommit så långt i sin läsutveckling på modersmålet kan behöva lättlästa böcker även på det språket. Parallellspråkiga böcker eller samma titel på flera språk öppnar för olika sätt att läsa och utveckla sitt språk.

På en del skolor finns även tillgång till e-böcker och inlästa böcker. Företaget Inläsningstjänst tillhandahåller förutom inlästa läromedel och studiestöd även en del lättläst litteratur inläst och i fulltext. Att få lyssna till en uppläst text kan vara ett stöd för eleverna som gör att de klarar lite svårare texter än annars, de får även möjlighet att lyssna till uttal av nya ord och fraser.

Biblioteket är inte bara en verksamhet och en samling medier utan även en lokal. När ett skolbibliotek är öppet och bemannat är det en form av läxhjälp. Skolbiblioteket är en bra plats för studier på egen hand och tillsammans med kamrater, och självklart hjälper vi bibliotekarier till så gott vi kan.

För att sammanfatta mina tankar anser jag att ett skolbibliotek för våra elever med svenska som andraspråk ska ha

• bibliotekarier med tid för samarbete med lärarna och tid för att hålla biblioteket öppet under elevernas fria tid
• ett gott bestånd av böcker på olika språkliga nivåer i svenska och som passar elever med olika intressen
• klassuppsättningar och gruppuppsättningar av böcker som lärare vill använda i undervisningen
• böcker på alla elevers modersmål
• böcker på andra språk som undervisas i skolan
• tillgång till lämpliga databaser, e-böcker, talböcker och andra former av digitala medier