Visar inlägg med tagg:

19

okt

Elever med annat modersmål har rätt till studiehandledning på sitt modersmål. En lärare som talar samma språk som eleven stöttar kunskapsutvecklingen i olika ämnen genom att använda modersmålet. Man kan nog alltid önska mer utav det här, behoven är stora!

När eleverna inte har tillgång till den professionella hjälp som en språkkunnig lärare innebär – kan de ändå ta hjälp av modersmålet i kunskapsinhämtningen? Ja, det måste ju finnas mycket på internet att hämta. Men det år svårt för mig att hjälpa eleverna att söka information när jag inte kan språken.

Detta gjorde att jag och några andra för cirka ett halvår sedan började diskutera att samla lärresurser på olika språk på ett sätt som gör att de blir möjliga att hitta för oss i svensk skola.

Det handlar alltså om länkar till platser på internet där det finns information på olika språk om sådant vi undervisar om i svensk skola. En arabiskspråkig elev som läser om negativa tal i matematiken eller allemansrätten i idrott och hälsa har säkert stöd av att få tillgång till texter om detta på arabiska också.

Efter att ha fått positiv respons från olika håll på tanken att samla sådana här resurser så satte jag igång att göra en wiki. Jag har fått proffsig hjälp av skolbibliotekarien Rebecca Borg från Växjö, så wikin ser nu riktigt fin ut.

KOLLA HÄR!

Tanken med att använda en wiki är att vi måste få hjälp! I wikin finns nu ett fåtal länkar till sådant som vi har klarat av att hitta själva.

Nu efterlyser vi tips på användbara lärresurser på olika språk!

Vi hoppas också på att få draghjälp av den spännande fortbildningssatsningen Digiskol som drar igång snart.

Cilla Dalén Hjulsta grundskola

16

jul

har jag också läst nu. Boken är en antologi som innehåller en del information om flerspråkighet, och flera spännande berättelser om hur folkbiblioteken i mångspråkiga områden verkar för att stödja invånarna. Biblioteken arbetar på många olika sätt för att sprida samhällsinformation, stödja flerspråkigheten, hjälpa människor att bli delaktiga i samhället, öka gemenskapen i området etcetera etcetera. Folkbibliotekens personal försöker vara lyhörda för just de behov som finns i området och ständigt ompröva vad de gör efter hur samhället förändras. Klart inspirerande att läsa om detta, även om vi i skolbiblioteken ju har ett mer avgränsat uppdrag, kanske, genom att vår verksamhet i första hand styrs av skollag och läroplan.

Några intressanta saker om flerspråkighet:

  • I västvärlden är officiell enspråkighet vanligast. Men i afrikanska och asiatiska länder är många människor flerspråkiga.
  • Flera undersökningar har visat att tvåspråkiga elever med god färdighet i båda språken får bättre kognitiv utveckling inom vissa områden än enspråkiga elever.
  • Olika språk har olika krångliga skriftspråk, vilket gör att dyslektiker kan klara sig bättre på vissa språk än på andra.

Och en liten bonuslänk från ett kvinno-IT-arbete i Bagarmossen: matbloggen Tagine

Cilla Dalén Hjulsta grundskola

4

jun

Sjutton ungdomar, Yosuf och jag

åkte till Internationella biblioteket efter skolan idag.

I vanliga fall har vi en del böcker på elevernas modersmål i vårt skolbibliotek, men nu över sommaren skickar jag tillbaka dem vi haft på deposition. Därför kändes det trevligt att kunna åka med våra nyaste elever in till Internationella biblioteket vid Odenplan, så de fick lära sig hitta dit och fick möjlighet att låna böcker. Böckerna kan de sedan lämna tillbaka på Tensta bibliotek.

Jättebra att ha med sig en av våra somaliska modersmålslärare, Yosuf. De flesta eleverna talar somaliska och det underlättar otroligt när någon kan tolka. Det blev en trevlig liten utflykt och många lånade böcker.

Cilla Dalén Hjulsta grundskola

19

feb

Idag träffade jag en av våra klasser med alldeles nya svenskar. De har gått på vår skola max 4 månader.

Vi tittade på våra böcker på elevernas modersmål – i den här gruppen var det mest somalisktalande och någon med arabiska som modersmål. Jag visade var böckerna på engelska står, en del av eleverna kan engelska också, och så tittade vi förstås på våra mest lättlästa böcker på svenska.

I vårt bibliotek har vi en hylla som heter Träna svenska där jag placerat böcker som är mycket lätta att lästa. Idag kollade vi på ett par böcker fulla med ord med bilder till.

Med hjälp av rutinerade läraren Morit lyckades jag också läsa några kärleksdikter ur Mårten Melins bok Ett värmeljus i din skalle. Jag hade förberett med ett par bilder av ett hjärta och Amor med pilar, eftersom dikterna i början av boken använder denna symbolik. Morit hjälpte eleverna med att översätta när hon kunde, och locka dem att översätta för varandra.

Och så tittade vi på Jörn Jensens böcker om Palle. De är visserligen skrivna för mindre barn, men de är humoristiska och våra högstadieelever brukar tycka om dem.

Cilla Dalén Hjulsta grundskola

– är det något speciellt med dem?

Ja, tydligen kom frågan upp på den skolbibliotekskonferens som pågick i Göteborg i förra veckan. Jag följde konferensen på twitter, och snappade upp frågan om ifall det finns något nätverk för oss bibliotekarier som jobbar på skolor där många elever har andra modersmål. Inte vad jag vet, så jag startade facebookgruppen Språklyftet skolbibliotek och så får vi se om den fyller någon funktion. Välkommen att gå med alla som är intresserade!

Jag valde ordet Språklyftet för att markera att vi i biblioteken vill vara med och lyfta språket, så som det beskrivs av till exempel Anna Kaya.

Ett exempel på vad som är speciellt med våra bibliotek är förstås att vi måste jobba även med mycket lättlästa resurser på olika sätt. Lättlästa böcker på svenska förstås, lättläst på engelska eftersom många elever inte fått engelskundervisning förrän de kommit till svensk skola och lättläst material på webben.

I fredags hade jag en grupp med elever som varit i Sverige i max några månader. Vi jobbade med datorer under en lektion. Jag visade dem några webbsajter som jag tror att de kan ha glädje av på egen hand under fritiden, och förstås i skolan om läraren tycker att det är lämpligt. Vi tittade på Webbmatte, Digitala spåret och Lexin med deras bildteman. Och så fick de pröva på att använda skolmejlen.

I facebookgruppen ställde jag frågan vilka fler webbsajter som är bra för nyanlända elever. Jag tar gärna emot tips här också!

Cilla Dalén Hjulsta grundskola

hade vi idag när Fatima Sharafeddine kom och hälsade på som en del av Internationella bibliotekets barnboksvecka. Eleverna hade läst en del av hennes fina böcker på modersmålslektionerna, och även mejlat lite med Fatima innan hon kom. Det var härligt att se ungdomarnas intresse även när hon läste bilderböcker för dem – bilderböcker är ju ofta finurliga och filosofiska på ett sätt som passar oss alla, inte bara förskolebarn. Jag förstod inte så mycket, men såg engagemanget hos elever, lärare och Fatima. Tack IB!

Cilla Dalén Hjulsta skolor

26

apr

Sankt Göran och draken

berättar jag tillsammans med kollegan Ulrika den här veckan för elever i förberedelseklasser. För att det ska bli lättare att förstå sagan så har vi lite tillbehör…

Cilla Hjulstaskolan

21

mar

Lyssna på böcker

samtidigt som man läser ökar förståelsen! En ljudbok  ger ju genom uttal och tonfall en tolkning av texten som stödjer läsningen för elever som inte kan så bra svenska. Det smidigaste i skolbiblioteket är skivor med MP3-filer. Eleven kan låna en skiva och sedan välja att lyssna på den i datorn eller spela över filerna i sin mobil eller MP3-spelare. Tyvärr finns ännu så länge inte så många ungdomsböcker i det formatet – men det kommer fler.

Tal- och punktskriftsbiblioteket tillhandahåller talböcker för elever med någon form av lässvårigheter. Skolbibliotek kan få tillstånd att ladda ner böcker direkt därifrån – ett mycket smidigt och snabbt sätt att få fram inlästa böcker till dyslektiker, särskoleelever med flera. Det är gratis och nu prövar man också med att låta eleverna själva få möjlighet att ladda ner böckerna. Men man får tyvärr inte använda dessa böcker till elever vars enda svårighet är ovana vid svenska språket.

Såväl elever med svag svenska som elever med läs- och skrivsvårigheter ska förstås träna på att läsa tryckt text. Men när de lyssnar klarar de av svårare böcker än när de endast läser, det blir ofta roligare och fler läserfarenheter ökar ordförråd och beredskap för olika sorters texter. För elever med läs- och skrivsvårigheter är det också viktigt att de får facktexterna i inläst form. När ämnesinnehållet är komplicerat ska de inte samtidigt behöva brottas med ordavkodningen.

Cilla Hjulstaskolan

8

feb

Bokprat i en förberedelseklass

har jag haft idag. Poängen med ett bokprat är att tipsa eleverna om böcker att läsa men också, i varierad grad beroende på gruppen, hjälpa dem in i boken.  Genom att berätta om början av boken, kanske läsa högt en bit och så prata lite om det tillsammans så har jag förhoppningsvis gjort eleverna sugna på att läsa den och gett dem lite förförståelse.

Vi hade en hel timme tillsammans, läraren var på kurs, så jag läste en bok högt också. Det var I mål av Dee Phillips, en tuff tonårsbok med mycket lite text. Nypon förlag har gett ut flera riktigt lättlästa böcker för ungdomar – mycket bra.

Cilla

Om bloggen

Porträtt på Cecilia Dalén som står mot en plank.

Bibliotekarien Cilla Dalén bloggar från sitt skolbibliotek på Enbacksskolan i Tensta. På skolan går drygt 400 elever från förskoleklass till årskurs nio.

På bloggen finns både beskrivningar av vardagen som bibliotekarie och funderingar över hur alla vi alla vi i skolan kan arbeta med läsning och med informationssökning och källkritik. Fram till augusti 2019 jobbade Cilla på Hjulsta grundskola.

Tidigare har även Monika Staub Halling och Lotta Metcalfe bloggat här.

Kontakt: Cecilia Dalén