Visar inlägg med tagg:

18

maj

Världens smartaste man

Postad av Cilla

har sagt att domedagen kommer nu på lördag! Är det sant? En kompis till mig säger att hon har hört det på TV!

Det blir dagens mest konkreta arbete med källkritik när en flicka i sjuan ställer denna fråga. Vi googlar och kollar runt lite på nätet – en massa bloggar skriver om detta fenomen. Vi hittar även en artikel i GP som vi tittar lite noggrannare på.

Och jag inser snabbt att språkkunskaper inte bara är viktiga för förståelse utan även för källkritik.

Jag slänger en blick på artikeln, ögonen nuddar vid begrepp som ”en i raden av”, ”han hävdar” och ”han säger sig veta” och jag förstår direkt att artikelförfattaren är skeptisk till det han skriver om.

Men eleven ser inte de värderingar som finns i orden – och detta blir för mig ytterligare ett exempel på hur viktigt det är ha språket i fokus vad man än gör i skolan.

Cilla Hjulstaskolan

7

apr

Google och bibliotekskatalogen

Postad av Cilla

är bra att jämföra – det blir tydligt vilka fördelar det är med ämnesordssökning jämfört med fulltextsökning.

När jag visar våra elever Winbib, bibliotekskatalogen i Stockholms grundskolor, brukar jag också prata om vad sökningen i Google egentligen innebär. Jag kanske exemplifierar med att en text på nätet som handlar om katter, med rubriken Allt om katter – men inte ett dugg om hundar, kommer fram när man googlar på hundar.  I det sammanhanget nämner jag även att Google vid bildsökning letar efter sidor där ordet finns i närheten av en bild, men det är inte säkert att bilden föreställer ordet. Google är alltså en maskin som inte tänker.

Men det gör bibliotekarierna som indexerar böcker med ämnesord i bibliotekskatalogen. De läser boken, eller tittar i alla fall noggrant på den, och talar om för bibliotekskatalogen vad boken handlar om.

Cilla Hjulstaskolan

4

apr

Är konstnären född år 1790 eller 1798?

Postad av Cilla

I ett större arbete om konstnärer, har jag haft förmånen att samtala med 60 elever om vem som kan tänkas ha kunskap om konst.
Eleverna som går i år 5, skulle i ett individuellt arbete välja ut en känd konstnär och söka fakta om denna. Lärarna i de två klasserna, hade en önskan att eleverna också skulle få lära sig att söka fakta med källkritiska glasögon, samt lära sig att hänvisa till sina källor. Lärarna var tydliga med att klipp och klistra -metoden inte var att fundera på.
Eleverna skulle samla fakta (kanske för första gången) och presentera sin konstnär med egna ord.

Innan eleverna kom till bibliotekets infotek, bad jag dem fundera på vad de kände till om sin konstnär och vilken fakta de saknade. Tanken var att det skulle bli lättare för dem att hitta sina fakta, om de visste vad de sökte.

Väl i infoteket, samtalade vi om var man kan få tag i kunskapen. NE var en given källa för de flesta, och många tyckte att museer också borde vara en bra faktakälla. Listan på tänkbara källor blev lång.
När det var dags att söka på egen hand, började de flesta eleverna med att söka i digitala källor. Kravet var att de skulle söka i minst två källor, och ta reda på vem som skrivit texten. Är det en expert eller är det Olle på gymnasiet som har lagt ut sitt skolarbete? Detta var inte självklart nödvändigt för alla att veta, men eleverna stretade på.
Att leta i flera källor utgjorde ett visst motstånd för några i början. En elev ansåg att artikeln ur Wikipedia var tillräcklig, tills han senare upptäckte de fina bilderna i en konstnärsbiografi.

Under andra lektionspasset, utbrast en elev förvånat;”Min konstnär är född 1790 på den här webbsidan, och här är han född 1798. Vilket är rätt?”
Bingo! tänkte jag, och vi fick ett givande samtal om vikten av fler källor. Sedan kunde vi lämna den diskussionen bakom oss, och gå vidare mot andra besvärliga ting som hur man hänvisar till sina bildkällor.

Nyligen fick jag veta att eleverna skrivit fina och bra presentationer med källförteckning.  Naturligtvis finns det mycket kvar att träna och samtala om när det gäller källor, källkritik och upphovsrätt. Dessa elever har bara börjat. Men i kommande uppgifter blir det nog inte lika främmande för dem att fundera på vem som är avsändare till en text eller upphovsman till en bild.

Lärarna och jag hade gemensamma mål med uppgiften, och det var tydligt att eleverna var medvetna om detta.  De visste vad som skulle levereras och hur, även om det var väldigt svårt ibland.
Målen de skulle uppnå, lågbåde i det färdiga resultatet och i själva arbetsprocessen.

Lotta Metcalfe, Adolf Fredrik Musikklasser

16

mar

”Jag har copypejstat lite …”

Postad av Cilla

Grupparbete i biblioteket. Lärarna i trä- och metallslöjd och jag har ett samarbetsprojekt i år åtta. Varje slöjdlektion kommer en grupp om tre elever till biblioteket för att arbeta med sammanlagt fyra frågor.

Tre av frågorna handlar om materialet trä (eller metall), den fjärde frågan handlar om hur eleverna har arbetat med sin informationsssökning. Meningen är att de ska föra logg över sina sökningar, användbara sökträffar såväl som nitar de gått på, hur de har bedömt källornas relevans och användbarhet, och vad de hade nytta av i olika källor de hittat. Även detta är sedan en del i bedömningen, vilket eleverna förstås vet om.

När vi satte igång arbetet hade jag och slöjdläraren en gemensam lektion om hur man kunde ta sig an uppgiften, vilka sökvägar eleverna trodde var användbara, hur man kunde förfina sökningar som inte fungerade och hur man skriver en käll-logg under arbetets gång.

Nu när de olika grupperna är igång ser jag hur vårt upplägg fungerar i praktiken. Det är 90 elever som ska göra detta arbete under vårterminen. Tyvärr har jag inte alltid tid att ägna hela min uppmärksamhet åt dessa smågrupper. Med ett halvt öra hör jag då hur de pustar och suckar, och också hur de försöker fixa uppgiften genom textflytt och enstaka utbytta ord. ”Oj, vilken lång text du har skrivit!”, sa jag till en elev häromdagen. – ”Hmm, jag har copypejstat lite”, blev svaret. Och jag blev avbruten av allt annat som pågick i biblioteket samtidigt utan att kunna följa upp det. Vad kommer det att stå i den käll-loggen?

Andra gånger är det lugnt i biblioteket, och jag kan delta i processen på ett helt annant sätt. Nyss jobbade jag med tre killar, som höll på att läsa igenom textsnuttar de samlat på sig förra gången, för att nu försöka greppa innehållet och återge det de förstått.

”Varför växer träd olika fort?” löd en av frågorna. En kille hade klippt ihop ett råmaterial om trädets tillväxt, och nu försökte vi tillsammans förstå hur det hänger ihop med klimat, jordmån, genetiska förutsättningar, gallring av skogen runt omkring och annat som kan påverka trädets tillväxt. Det blev en väldigt kort text till slut, mycket kortare än de där kopierade och lätt modifierade texterna som blir till genom textflyttmetoden  – men vi hade skrivit den från grunden, och vi förstod vartenda ord vi hade skrivit.

/Monika, Adolf Fredriks musikklasser

15

mar

Vem har skrivit texten?

Postad av Cilla

Jag kan se tre viktiga anledningar att tala om författaren när man håller på med faktatexter:

Den ena är  när man diskuterar källkritik. Vem är upphovsmannen, vad vill hon säga med sin text, är han kunnig i ämnet, när skrev hon den etc?

Den andra är att man måste uppmärksamma upphovsrätten. Den som skrivit texten har gjort ett arbete. Om man citerar, refererar eller använder den på annat sätt så ska man ange källan och ge författaren cred för sitt arbete.

Den tredje är att man genom att prata om författaren också kan diskutera hur texten är skriven. Och om den är svår att förstå kan man fundera över hur författaren kunde gjort för att det skulle bli mer lättbegripligt – det vill säga ett sätt att jobba med förståelsen utan att läsaren får ansvaret för alla problem.

Cilla Hjulstaskolan

10

mar

Olika sätt att göra ett inlämningsarbete

Postad av Cilla

Många elever tar sina skoljobb på största allvar. De sliter hårt och arbetar på ett sätt som ger dem mycket kunskaper om ämnesinnehåll, arbetsmetoder och uttryckssätt. Men en del försöker hitta genvägar. De här sätten att få ihop en text att lämna in till läraren förekommer nog lite för ofta:

Ta en text från wikipedia, kopiera in den i ett worddokument och eventuellt ta bort hyperlänkarna.

Samma sak, men välja bort några delar av texten och dessutom gå igenom den och ersätta vissa ord med synonymer som word föreslår.

Välja en mer lättläst text, kanske från material läraren delat ut, gå igenom den efter de ställen där rätt uppgifter finns, försöka formulera om meningarna med egna ord.

Lägga ner en hel del tid åt att leta efter texter på nätet och klippa ihop dem till något som är mer eget. Fylla på med egna ord.

Ha en kompis som sitter bredvid och dikterar vad man ska skriva.

Läsa igenom relevant material, skriva en text, låta storasyster gå igenom den och hyfsa till den.

Skriva delar av ett arbete själv och sedan låta kompisen, som behärskar språk och ämne, skriva resten.

Skönt att man inte är lärare och behöver sätta betyg…

Det finns en hel del forskning, till exempel inom biblioteks- och informationsvetenskap, om hur man kan lägga upp skolarbeten som inbegriper självständigt lärande utanför läroboken. Ofta betonas att dessa saker är viktiga för att arbetet verkligen ska ge eleverna kunskaper:

Stöd av lärare och bibliotekarier under arbetets gång .

Stimulerande forskningsfrågor – autentiska frågor från elever, kluriga uppgifter från lärare, riktiga uppdrag vars resultat har betydelse för något mer än bara bedömning etc.

Att eleverna samarbetar med varandra – även om slutresultatet ska bli ett enskilt arbete.

Tydligt klargörande av att bedömningen inte i första hand bygger på slutprodukten utan på hela arbetsprocessen.

Cilla Hjulstaskolan

12

feb

Det finns mer än google i datorerna!

Postad av Cilla

I en niondeklass på skolan ska eleverna skriva porträtt av svenska författare. Det är ett bra tillfälle att använda några av de databaser som kommunen betalar för att vi ska ha tillgång till på skolorna. Nationalencyklopedin använder vi mycket på skolan, men nu ska jag visa eleverna Alex författarlexikon och Mediearkivet. Båda databaserna hittar man i skolan i mappen Webbprenumerationer, och om man jobbar hemma så finns de tillgängliga via Skolwebben.

Jag och läraren har bestämt en tid om några veckor när vi ska dela klassen i två delar vid två tillfällen. När de träffar mig ska vi kolla av att de hittat, skrivit ut och börjat läsa artiklar ur Alex och Mediearkivet, och dessutom något efter eget val. När de träffar läraren ska de prata om vilka texter de tänker läsa eller har börjat läsa av respektive författare. Men kommande vecka ska jag alltså introducera databaserna.

Jag bestämmer mig för att visa hur man kan söka material om Karin Boye.

Alex författarlexikon är lätt som en plätt. Skriv in författarens efternamn och så kommer det fram en artikel om författaren. Det finns en behändig verkförteckning och en liten minimal faktaruta. Alex ger oss också länkar till Karin Boye-sällskapet och till vilka böcker som finns på Stockholms stadsbibliotek (man kan begränsa den sökningen till Tensta bibliotek).

Mediearkivet är en artikeldatabas med fulltextartiklar ur mängder av svenska tidningar och tidskrifter. Artiklarna är inte indexerade med ämnesord, utan sökningen görs (precis som i google) i hela texterna.

När jag testar med Karin Boye så märker jag att det kan vara en poäng att gå till Utökad sökning och välja Exakta frasen, men framför allt att jag måste sortera träffarna efter Mest relevant och inte efter Senaste först. När jag gjort det hittar jag allt möjligt spännande om Karin Boye – mycket från år 2000 då det var hundra år sedan hon föddes. Här får man förstås vara uppmärksam på vad det är för sorts artiklar – vad vill artikelförfattaren säga och hur välunderbyggt är det?

Apropå Mediearkivet för er som jobbar med yngre barn: gå till Visa källor, klicka på Välj ingen, skrolla ner och kryssa i Kamratposten så kan ni söka bland alla deras fina artiklar.

Cilla Hjulstaskolan

10

feb

Länkskafferiet

Postad av Cilla

är verkligen bäst! Om man följer deras Facebook-sida så får man många tips med bildande länkar, och att söka i Länkskafferiet ger oftast mycket bra träffar. Jag brukar förklara för eleverna att det är ett kvalitetsurval med länkar som Skolverket (=pampig myndighet) tycker kan vara bra för skolelever att använda. Och så visar jag på olika sätt att söka, till exempel via skolämnen om man är särskilt intresserad av något ämne eller via sökrutan om man letar efter något speciellt.

Länkskafferiet har så bra utseende och funktioner att många elever använder det för privat informellt lärande – bara man har visat dem dit.

Cilla Hjulstaskolan

Om bloggen

Porträtt på Cecilia Dalén som står mot en plank.

Bibliotekarien Cilla Dalén bloggar från sitt skolbibliotek på Enbacksskolan i Tensta. På skolan går drygt 400 elever från förskoleklass till årskurs nio.

På bloggen finns både beskrivningar av vardagen som bibliotekarie och funderingar över hur alla vi alla vi i skolan kan arbeta med läsning och med informationssökning och källkritik. Fram till augusti 2019 jobbade Cilla på Hjulsta grundskola.

Tidigare har även Monika Staub Halling och Lotta Metcalfe bloggat här.

Kontakt: Cecilia Dalén

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Arkiv

Senaste inläggen

Arkiv